Neuropsykiatrisk nedsättning

I kommunens måluppfyllelse för perioden 2011-14 står att

”Antalet personer med neuropsykiatrisk nedsättning har ökat markant de senaste åren. Det finns inga indikationer på att trenden kommer att brytas.”

Hur reagerar kommunens politiker? Jo, kommunens mål är att ”erbjuda anpassade boenden och verksamhetsformer för dessa grupper”.

Det kan låta som ett sjukdomstillstånd vi ingenting kan göra åt än att ta hand om offren och deras symtom. Så arbetar svensk sjukvård, tar hand om symtomen, d.v.s. lindra eller tillfälligt eliminera dem med hjälp av läkemedelsbolagens mediciner. Väljer man att istället fokuserat på orsaken, behöver man inte medicinera så många symtom. Intresset för den vägen är dock svalt, för att inte säga dött från makthavarnas sida, eftersom många tjänar stora pengar på att inte sprida kunskap om möjliga orsaker.

Ansluter till gårdagens inlägg – varför ökar dessa diagnoser? Det handlar bl.a. om ADHD. Försäljningen av det amfetaminliknande preparatet har som sagt ökat med 700% bara för ADHD-barnen. Vilken vinstmaskin! Att forskare kopplar samman ADHD med utsatthet för strålningstät miljö, vill dessa makthavare inte höra. Men varför inte pröva att sanera strålningsmiljön, förbjuda de värsta gifterna och låta barnen stanna hemma tills de hunnit utveckla sitt immunsystem och stärka sitt psyke. Då fick nog läkemedelsbolagen avstå en del vinster…

Under den psykiatriska veckan i Norrköping talade chefsläkare David Eberhard (författare till bl.a. ”I trygghetsnarkomanernas land”) om dagens överdiagnostisering av bl.a. ADHD och depressioner. Inte så konstigt med denna överdiagnostisering, den försörjer ju en hel industri! Han visade i siffror hur många procent svenskar som led av de olika diagnoserna. Jag räknade snabbt igenom och kom fram till att enligt den tabellen borde nästan alla vara psykiskt sjuka. Det var vad han ville visa. Han gav ett exempel:

Ifall bondens son i gamla dagar kommit hem efter skolan och deklarerat för pappa bonde att han tänkte bli punkare, så hade svaret blivit:

”Häll käften och gå ut och plöj.”

Det fanns något att fylla sin tid med. Idag kan man gå till kuratorn eller psykologen när kassörsjobbet på Ica inte känns tillfredställande längre, och om det inte hjälper, vidare till doktorn, som utdelar en diagnos. Sedan kan man ägna sig åt sin diagnos på heltid. Hårddraget. Men nog finns en sanning i det.

För att inte tala om vår höga ungdomsarbetslöshet: Var fjärde ungdom går arbetslös och siffran för Norrköping är ännu högre. INGENTING att fylla sin tid med. Inte konstigt med en lavin av diagnoser, vem mår inte uselt av att vara syssloslös?

Detta inlägg publicerades i Vård o Miljö. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Neuropsykiatrisk nedsättning

  1. norrmananna skriver:

    Hej,
    Man kan lätt uppfatta ditt inlägg som att du inte tror att ADHD finns, är det så? Eberhard har en uppfattning om att det sker en överdiagnosticering, men de flesta andra forskare är eniga om att anledningen till att många får diagnoserna nu är att det varit en total underdiagnosticering tidigare. Tycker du på samma sätt att det sker en överdiagnosticering av barn med laktosintolerans? Det är ju bevisligen väldigt många fler idag som får den diagnosen, jämfört med tidigare när diagnosen inte fanns alls.
    Bakom varje diagnos finns en människa. Det är inte ok att så raljant beskriva dessa människor som bondsöner som borde ut och ”plöja” i åkern.

    Gilla

  2. corneliadahlberg skriver:

    Jag är övertygad om att ADHD finns och även att det ökar, liksom många andra diagnoser – hoppades när jag skrev att det framgår att jag vill fokusera mycket mer på orsakerna till diagnoserna, sätta in alla tänkbara åtgärder på att minska orsakerna – inte bara behandlingen efteråt, när skadan redan är skedd. Eberhards exempel om bondsonen lyfte jag fram eftersom jag tror att många unga idag egentligen längtar efter att fylla sin tid med meningsfull sysselsättning, men så mycket annat lockar från alla håll och kanter, det är svårt att stå emot, men fyller oss egentligen med tomhet. Det är min erfarenhet, genom arbetet med människor, genom att följa mina barns uppväxt och inte minst genom att iaktta mig själv…

    Gilla

  3. Pingback: Korrupta psykiatriker | corneliadahlberg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.