Självmorden bland unga ökar

Den psykiska ohälsan ökar över hela jorden, Sverige inte undantaget. Allt fler unga, fram för allt kvinnor sjukskriver sig och allt vanligare orsak är psykisk ohälsa. Under 2010 låg snittet för sjukskrivningar på 100 000/månad. I slutet av 2012 hade antalet ökat till 138 000.

Är det konstigt med tanke på att allt färre ska arbeta och hinna lika mycket som när vi var fler, medan de som i ransoneringen blev ”övertaliga”  hamnar utanför. Med allt vad det innebär av knäckt självförtroende, ohälsa och pillerberoende.

Vad gör då regeringen åt saken? Jo, de förstår naturligtvis inte alls varför det blivit så här galet utan tillsätter nu 5 (ja fem) olika utredningar som ska ta reda på varför kvinnor blir mer sjuka. De undrar varför kvinnor som bildar familj oftare blir sjuka. Undrar du också? Antagligen förstår du varför, men vårt politiska system bygger på att undanröja allt sunt förnuft för att istället kunna plocka av dig så mycket pengar som möjligt innan korthuset faller.

Hur kan livet se ut för en ung Norrköpingsbo? Du har gått ut nian och ska välja gymnasium. Hur går valet till? Normalt ”finns” bara den gymnasieskolan som satsat ca 500 000 kronor på marknadsföring. Skolan som istället väljer att satsa pengarna på fler lärartjänster och på att öka kvaliteten i undervisningen syns alltså inte, finns därmed inte.

Vi hoppar vidare till glada studenten. Du kanske har gått praktiskt gymnasium med ett minimum av undervisningstimmar bestående av matte A, engelska A och svenska A och en stor del praktik på någon arbetsplats. Hur ser det ut när du går till Arbetsförmedlingen i hopp om att finna en plats där du är behövd?

Var tredje eller officiellt fjärde (siffrorna friseras ju kraftigt med hjälp av alla möjliga idiotiska åtgärdsprogram som plockar ut de arbetslösa ur statistiken) lämnar Arbetsförmedlingen med bidrag i handen. Övriga får arbete inte genom Arbetsförmedlingen, som är komplett oduglig på Arbetsförmedling, utan genom bemanningsföretag. Telefonförsäljare och dylikt är vanligt.

Följande dagsdos är normal vid behandling av en ung Norrköpingsbo i 20-års åldern med diagnoserna ångest, depression, tvångssyndrom och fobier: 16 tabletter/dag mot depression, ångest, tvångsbeteende och sömnmedel. Den som har tur får inte bara piller utan även hjälp i en rehabiliteringsgrupp, psykoterapi och även KBT-terapeut i hemmet. Diagnoserna delas ut frikostigt, ja de ökar lavinartat. Vi talar om kemisk medicinering med allt vad det innebär av förändrat själsligt tillstånd, biverkningar och abstinensproblematik.

”Självmordsfrekvensen bland kvinnor har nästan fördubblats på 20 år och ökningen fortsätter.”

Ur SvD 110908: ”I mars 2008 presenterade regeringen en nollvision mot självmord. Sedan dess har inte mycket hänt. Självmord är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland män i åldrarna 15-44 år och den näst vanligaste bland kvinnor i motsvarande ålder. 2009 tog 159 ungdomar mellan 15 och 24 år sitt liv i Sverige. Tio gånger så många har gjort ett självmordsförsök.” Dessa ”fortsätter att öka hos unga, till skillnad från alla andra åldersgrupper.” Det talas om ett folkhälsoproblem.

En företrädare för ett försäkringsbolag talar i artikeln om fler kuratorer, sjuksköterskor, mer psykiatrisk vård och mer kunskap. Det är naturligtvis nödvändigt så länge vi inte ser och kan ställa tillrätta orsaken till att våra unga mår allt sämre, men borde vi inte fokusera på vad som kan vara ORSAKEN? I vårt samhälle är vi experter på att avlägsna SYMPTOMEN, ofta snabbt, till en början i alla fall. Efter ett tag biter dock inte den mildare medicinen och man får gå över till de tyngre substanserna och fler piller. Istället för att fokusera på orsaken till floran av psykiska diagnoser.

Det nämns i artikeln att de unga ofta inte får antidepressiv medicinering eftersom denna inte är utprovad på ungdomar. ”Av de som ändå får medicin svarar endast omkring 50-70% på medicinering…” Medicin mot sömnsvårigheter är ju redan vanligt bland barn och unga idag och intaget har, som tidigare sagts, ökat 3 gånger på 10 år.

Vad gör beslutsfattarna? Jag har inte sett ett enda beslut som visar att Norrköpings beslutsfattare inser hur viktig en meningsfull uppgift är för den unga människan på väg ut i världen. Tvärtom, det görs stor sak av omfördelningar som betyder att man tar arbeten från en grupp unga för att ge till en annan. De som blir utan får helt enkelt inse att här är de icke behövda. På våra Arbetsförmedlingar får svenska ungdomar numer hjälp till att emigrera till Norge, som anses ha en framtid.

Varför vill allt fler unga ta sitt liv? Svaren blir nog lika många som talarna, men vi måste åtminstone föra en fri och seriös diskussion istället för att hålla tillgodo med att droga ner våra unga, trots att det inte gagnar läkemedelsbolagen! Förhoppningsvis börjar vi lägga krutet på att läka det som saknats under barn/ungdomsåren och inträdet i vuxenlivet.

Idag behandlar vi våra barn och unga med de kraftigt ökande diagnoserna ADHD, ADD m.m. med ”medicin”, även korrekt kallat statligt knark, istället för att t.ex. sanera den elektromagnetiska strålningen från deras omgivning. Något som givit gott resultat där man genomfört saneringen. Eller varför inte ta bort gifterna ur deras näringsintag istället för att tillsätta gifter i form av piller? En lång rad vanliga gifter förknippas med diagnosen ADHD. Vad medicineringen handlar om är som sagt bara att dämpa symptomen, inte komma tillrätta med orsaken.

Hur har livet för våra barn och unga förändrats om man jämför med tiden innan den stigande självmordskurvan? Hur lever våra barn och unga sin vardag idag?

Allt mer tid tillbringas framför skärmarna mobilen, dator och TV istället för nära samvaro med kompisar, syskon och föräldrar. Med ögonkontakt, med att läsa av kroppsspråk, mimspel, skiftningar i huden, dofter.

Vad konsumeras vid skärmarna? Barnen i Bullerbyn? Nej, inte särskilt ofta. Vad som konsumeras känner nog de flesta till, om inte förnekelsemekanismen är påslagen, och tänker man lite längre är det kanske inte så konstigt med någon slags reaktion på allt som hamnar osållat i barnens hjärnor. Stereotypa könsrollerna med Barbie-kvinnor och gym-byggare i så gott som varje film eller reklam. Samtidigt som analys och prat om jämlikhet florerar. Förvirrat. Det förblir ord medan barnen växer upp med motsatsen i sin verklighet, den i skärmen. Den andra verkligheten, den med levande samvaro mellan människor, läser barnen om i historiebeskrivningen. Människor som inte ser ut som Barbie och gym-byggare.

Vi vet att barn gör som man gör, inte som man säger. I brist på verkligt göra så tar man väl efter verkligheten på skärmarna istället. Vad gör Barbie och gym-byggare? Jo, de har sex, massor av sex. De har intriger, hämnas, krigar, har massor av pengar, senaste prylarna från golv till tak. De gör allt som säljer medan verkliga mamma och pappa bråkar om disken och jämställdhet ute i köket, ifall de är hemma.

Vi tar det från början.

Du ligger inbäddad i mammas mage i nio långa månader. Du föds och skriker, så mycket nytt. Som tur är känner du igen mammas röst sedan tiden i magen, och hör mammas hjärtslag. Förhoppningsvis blir du ammad, näring direkt från mamma, nästan som i magen.

Men så fyller du 1 år och vips är det dags att dagtid flytta hemifrån. Mamma ska göra karriär och bli ”jämlik”, d.v.s. lik pappa, eftersom moderskapet har låg status i vårt land och betraktas som fördummande verksamhet. Att arbeta hemma med att vårda och uppfostra barnen bestraffas i vårt system med ekonomiska sanktioner, bl.a. i form av utebliven pension.

Om det inte finns jobb (sådant som pappa har) så ska mamma gå på ”åtgärd” genom Arbetsförmedlingen. Att vårda och uppfostra sina barn dagtid under småbarnsåren har blivit ekonomiskt i princip omöjligt. Det arbetet ska istället främmande och vikarierande dagispersonal göra. Här får det kosta och mamma och pappa tvingas skattevägen betala ca 160 000 kronor per år och barn  till alla dagisfröknar och vikarier.

Varför kan inte föräldrarna själva få välja hur i vart fall en del av den summan ska fördelas medan deras barn växer upp? Kanske en del till arbetet hemma och en del till lekskolan man valt för barnets bästa, inte för ekonomins skull!

En del säger ”gå hemma och göra ingenting”. Tiden med mina 3 barn i åldrarna 3 år, 1 år och nyfödd till dess minstingen började dagis vid 3-års ålder, då jag jobbade igen, var den mest arbetskrävande och lärorika i hela mitt liv. Det var inte många stunder man tillbringade med att göra ingenting vill jag lova. Pröva ifall du inte tror mig!

Det är bevisat att vi bryter ner våra barns immunsystem och stressar deras psyke genom att tvinga dem leva i stora och främmande grupper, avskiljda från trygga hemmet med föräldrar, syskon eller andra välkända närvarande. En samhällskonstruktion som vuxna svenskar visst gillar, kanske för att slippa jobbiga ungar, men jag bryr mig inte om dessa vuxna eftersom självmordsfrekvensen inte ökar bland dem. Den ökar hos våra unga.

Hur frågar man ett-åringen om han/hon vill stanna hemma eller tillbringa sina dagar på dagis? Där krävs en gnutta inlevelseförmåga, som vi tyvärr är experter på att prata bort med invecklade tanke- eller försvarskonstruktioner. Dåligt samvete vill ingen ha. Man lyssnar på det man vill höra och stänger av det man inte vill höra. Klick.

Så börjar dagisbarnet skolan. Hur står det till i den svenska skolan idag? Tämligen kaotiskt visar både statistik och ett besök i klassrummet. Läraren ska kompensera både den frånvarande föräldern, vara psykolog åt de hårt prövade barnen och är enligt lag förpliktad att mata de av skärmintryck och kemiska substanser proppfulla barnen med kunskap. Har lille Kalle inte tillägnat sig kunskaperna efter helgen framför skärmen och kroppen full av skräpmat, så är det lärarens fel och läraren bör hitta på ett annat sätt att mata.

– ”Gapa nu, lilla Kalle.” Kunskapsnivån i svenska skolan har sjunkit från topp till botten i den internationella jämförelsestudien Pisa.

Så kommer glada studenten och här tar vi det från en annan vinkel.

En del har i princip ledigt hela veckan inför studenten. Lärarna har fullt upp med att tillgodose politikernas krav på dokumentation och studenterna festar, varje kväll, det är inte ovanligt att man super skallen av sig, varje kväll hela veckan. På själva studenten är det inte ovanligt att man är ganska utmattad. Inte av studier, utan av alkohol.

-”Fy fan va vi e bra” sjunger de svenska studenterna. Min syster frågade en gång en stupfull sjungande student: ”Vad är du egentligen bra på?” Han kunde inte svara.

När studenten är överstökad är det dags att gå till Arbetsförmedlingen.

– Välkommen, vi behöver dig 😉  Roligt, nej nu får man lära att armbåga sig fram.

– ”Du måste visa att du är bättre än din kompis, så att arbetsgivaren tar dig och inte kompisen. Du är väl vinnare, som gym-byggaren och Barbie? Du är väl inte förlorare? Din kompis får klara sig bäst han kan. Låt honom bli förlorare, det är inte din sak. Kanske ta livet av sig, det är inte ditt problem, bara du får jobb och tjänar pengar. Hur du tjänar dem har du inte råd att fråga efter, det finns inte jobb så det räcker. Bara ta vad du får och sälj sälj sälj. Allt du kommer över inklusive dig själv.

Är det konstigt att självmordskurvan stiger?

 

Ur min av Norrköpings tidningar censurerade blogg om hur vi behandlar våra barn:

Sexuella övergrepp mot barn

11-05-31

HD frikände en man som dömts i hovrätten för våldtäkt mot barn. En far som efter skilsmässan haft sin son boende hos sig och dömts för att ha förgripit sig sexuellt på pojken från det han var 13-16 år. Trots att det handlade om värdering av bevisning, vilket principiellt inte ska leda till omprövning, togs målet upp. Man ansåg tydligen att metoden för värdering av bevisning var felaktig:

Kraven har nu satts så högt att det i realiteten inte blir möjligt att fälla i situationer som denna.

Domen finns tillgänglig på HD:s hemsida, avgöranden från 2010, mål B 2937-10.

Möjligheten att numer få gärningsmannen åtalad och dömd i fall av övergrepp mot barn är ytterst små enligt Madeleine Leijonhufvud, professor em. i straffrätt: ”Kraven är av sådana slag att man rimligen inte kan förvänta sig att de kan uppfyllas annat än undantagsvis.”

”Barnpsykiatrisk expertis konstaterar att de krav som nu har uppställts på hur ett barn ska kunna berätta om ett sexuellt övergrepp helt enkelt inte stämmer med hur barn berättar. Barn har mycket svårt att tala om sådana händelser. Man kan definitivt inte förvänta sig en ”målande och detaljrik” beskrivning, som enligt HD-domen ska krävas för en fällande dom. Vi har alltså ett glapp mellan rätten och verkligheten.”

Vad förändringen i svenska rättsväsendets syn på sexuella övergrepp mot barn innebär i praktiken är att om du som barn utsatts för sexuella övergrepp ska du inte vända dig till rättsväsendet, eftersom du där kommer mötas av hinder som i princip gör dig till förlorare och därmed bryter ner dig ytterligare. Våldtäktsmannen är dagens vinnare.  Den som inte kan föra sin talan förlorar.

Grova övergrepp mot barn

11-09-22

Nu öppnar flera partier för att preskriptionstiden för grova övergrepp mot barn ska ses över = utredas. Med tanke på att Högsta Domstolen har höjt kraven till i princip det omöjliga för att få en barn-sexualförbrytare fälld, är förslaget kanske den enda räddningen för våra misshandlade barn. Inte när de är barn och inte kan föra sin talan, utan många år senare, när de är vuxna, själva kan föra sin talan och anlita en duktig (dyr) advokat. Högsta Domstolen kräver, som tidigare sagt, en ”målande och detaljrik beskrivning” av våra barn. Något barn normalt inte klarar, vilket nog alla som känner barn vet om.

Djupt tragiskt att det ska vara så svårt att med hjälp av vårt rättsväsende skydda våra barn!

Annonser
Det här inlägget postades i Barn och unga. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Självmorden bland unga ökar

  1. Ping: Mobilstrålning orsak till psykisk ohälsa mm | corneliadahlberg

  2. Ping: Kyrkoval på söndag | corneliadahlberg

  3. Ping: ”De unga och otrygga kan förändra världen” | corneliadahlberg

  4. Ping: Nytt och fräscht‏ | corneliadahlberg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s