I Bhutan lär sig skolbarnen sträva efter lycka istället för pengar

Man kanske borde emigrera till Bhutan, ifall korrupta svenskar alls får tillträde?

Av Päivi Ahonen ur global.finland.

”Bhutans undervisningsmyndighet har utarbetat en täckande guide till bruttonationallycka.

I december 2009 samlades en skara sakkunniga från hela världen i Bhutans huvudstad Thimphu för att diskutera god undervisning.

Seminariedeltagarna var bekymrade över att deras utbildningsanstalter producerar konsumenter som mäter sin livsframgång i makt och pengar.

Kutlur och livskvalitet istället för ekonomiska värderingar

Kungadömet Bhutan ligger i Himalaya och har 700 000 invånare. Dess fjärde kung, Jigme Singye Wangchuk, utvecklade begreppet bruttonationallycka (Gross National Happiness) redan på 1980-talet.

 

 

Mandalan beskriver faktorerna som bildar bruttonationallyckan i Bhutan. Foto: Educating for GNH, Royal Education Council. (Bild se filen, min anm.)

Bruttonationalprodukten (BNP) är en viktig mätare när man undersöker olika länders invånares välmående. Men att definiera människor som fattiga, mätt med mätare som är främmande för deras kultur, är en av det internationella utvecklingssamarbetets stötestenar.

Mätarna har kritiserats för att de ger för mycket tyngd åt ekonomiska mätare som är bundna till BNP. Alltför snabb ekonomisk tillväxt kan till och med vara skadlig: kulturen kan förtvina, miljöproblemen öka, liksom sociala och hälsorelaterade problem som prostitution och aids. Det är priset som länder som är ute efter snabb ekonomisk utveckling kan få lov att betala för sin materiella välfärd.

Bhutans kung föreslog att man istället för att använda BNP som mätare skulle undersöka hur lyckliga invånarna är. Bhutans myndigheter började systematiskt utarbeta ett utvecklingssystem som lämpar sig för Bhutans kulturella, traditionella och andliga värderingar och vars tyngdpunkt ligger på bruttonationallycka.

Bruttonationallyckan har fått stor internationell uppmärksamhet. Seminarier har ordnats på olika håll i världen, bland annat i Thailand, Japan och Indien.

”Internationella experter stödjer våra planer och vill till och med lära sig av våra eftersträvanden”, berättar premiärminister Jigme Y. Thinley.

Bruttonationallyckan integreras i läroplanen för Bhutans grundutbildning. Det är inget skilt läroämne utan man har instruerat rektorer, lärare och undervisningsmyndigheter så att de integrerar den i alla läroämnen.

Bruttonationallyckans principer går att tillämpa i alla religioner, säger Lhundup Dukhpan som representerar Bhutans utbildningsråd.

Bruttonationallyckans fyra grundpelare

I Bhutans grundskolor lär man sig mänskliga värderingar och dygder med hjälp av fyra målsättningshelheter:

  1. Hållbar och jämlik socioekonomisk utveckling (levnadsstandard, hälsa och utbildning)
  2. Naturskydd (ekologisk läskunskap)
  3. Värdering och bevaring av kulturen (tidsanvändning, psykologiskt välmående, kollektivens livskraft och kulturell mångfald)
  4. God förvaltning

De fyra målsättningshelheterna har fastslagna grundläggande värderingar, ur vilka man har plockat fram förfaringssätt och åtgärder som harmonierar med värderingarna. Med hjälp av detaljerade mätare kan skolorna bedöma hur personalen och eleverna lyckas nå sina målsättningar.

Rektorerna i Bhutan förband sig i fjol till att utveckla landets skolor i grön riktning och inleda miljövänlig undervisning, så man kan garantera miljöns välmående.

Till ”den gröna skolan” hör bland annat att skolan och dess omgivning hålls prydlig och ren, att naturresurser används på hållbart sätt, att skolkollektivet mår bra och att man inser miljöns betydelse.

Man eftersträvar hållbar användning av naturresurser genom att återanvända allt avfall, och man undviker plastprodukter och avgasutsläpp på skolutfärder. Om möjligt promenerar man under utfärderna.

Bhutans skolelever får också ett tungt infopaket om klimatförändringen, Himalayas ekologi och naturresursernas överansträngning och skydd.

Meditation och medieläskunskap nya läroämnen

Meditation är ett nytt läroämne i skolorna. Enligt principerna för bruttonationallycka utövar man meditation för att förkovra sin observans och sinnets funktioner.

Olika åldrar studerar olika slag av meditationsteknik. Treorna lär sig empati och tålamod genom att bära vattenskålar medan de går. På de högre klasserna lär man sig respektera liv, och hur olika livsområden hänger ihop genom andnings- och färgmeditation.

Medieläskunskap är ett annat nytt läroämne. Det innebär att man lär sig kritiskt och analytiskt tänkande. På lektionerna behandlas positiva och negativa effekter av olika massmedier så som tv, radio och tidningar. I skolorna lär man sig att alla Bhutans invånare har rätt till korrekt, noggrann och precis information och att ens eget ansvar är att använda denna rättighet. Förvriden nyhetsrapportering bör rättas till.

Päivi Ahonen

Skribenten träffade Royal Education Councils representant Lhundup Dukhpa i maj i Thimphu. Uppgifterna i artikeln är hämtade ur Bhutans utbildningsmyndigheters handbok Educating for GNH, Refining our School Education Practices, A Guide to Advancing Gross National Happiness.”

 

Nedan ett gammalt, men lika aktuellt, av Norrköpings Tidningar censurerat inlägg om svenska skolan, med anknytning till ovan:

Skämtar du?

11-04-18

En vän frågar vid kaffestund på altanen i morse:

-”Vet du hur många sidor som skrevs, under 3 års tid, för den Nya Skolreformen, och som skulle läsas av 1.000 personer (= politiker/byråkrater)?”

Jag gissar vilt:

– ”2.500”, men kommer på att det brukar vara vansinnigare än man tror och höjer snabbt till: ”5.000”.

-”Skämtar du?” svarar min vän och avslöjar: ”200.000 sidor!”

-”Skämtar du???”

Den Nya Skolreformen, våra byråkraters verk som skall förbättra skolan. Inte lärare och rektorer och annan utbildad skolpersonals verk. Nej, sådant överlåter vi åt våra allsmäktiga byråkrater och politiker. Finns de någon som tror att skolan blir bättre av det?

Mina f.d. lärarkollegor berättar att de numer tvingas fylla i en mängd blanketter och att tiden för det pedagogiska arbetet därför krymper. De ser fram emot pensionen…

Jag har som sagt arbetat som lärare i 18 år och lade märke till att de flesta ”nya reformer” som tvingades igenom av den långa raden politiker ledde till förvirring och försämring. ”Nya reformer” är sällan nya, utan man plockar lite hur som helst ur de förflutna skolsystemen. Som modet som tar upp gamla trender och vips blir de nya.

Läser just i Time att i Finland mäter och testar man så litet som möjligt i skolan. De tror helt enkelt inte att det leder till något gott. Våra grannar tycks vara i besittning av sunt förnuft! Ämnet matematik tas upp som ett exempel: Läraren, som undervisar sin klass från årskurs 3 till 6, måste se till att eleverna uppnår en 10 sidors kursplan, i övrigt är han fri att skapa! Han väljer att undervisa klass 3 utomhus, med pinnar, stenar, bär och kottar. Han säger att den undervisningsmetoden går rakt in i barnens hjärnor, istället för att använda papper och penna. Han har frihet. Han har kunskap. Och han använder den!

Finland har deltagit i den internationella PISA (Program for International Student Assesment) – studien 4 gånger och oftast hamnat bland de 3 bästa i läskunskap, matematik och vetenskap, i hela världen! I Sverige satsar vi på byråkrati istället. Och alla dessa sidor som ska skrivas ut, vem tänker på träden som måste offras? Varför är vi så rädda för frihet i vårt land? Lider våra folkvalda av oreglerbart kontrollbehov?

-”Skämtar du?” säger jag igen.

Nej, men Sverige ser ut att vara ett skämt.

Dagens tillägg: Sverige har en urusel placering i nämnda PISA-studie.

Lösning: Bort med politiker från skolan!

Detta inlägg publicerades i Barn o Unga. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till I Bhutan lär sig skolbarnen sträva efter lycka istället för pengar

  1. Sofia skriver:

    Så långt har föraktet för vita nått:

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.