Raket

Av Katarina Wennstam ur SvD Kolumn

””Något tragiskt över alla dessa farsor

”Jag passar på att börja med att säga Gott Nytt År. Så att jag har det sagt. Jag är en riktigt partydödare, det har jag fått höra förr. Men nu ska jag förstöra din nyårsafton också, tänkte jag.

Om du i detta nu håller på och planerar aftonens avskjutning av fyrverkeripjäser så gör jag en tämligen kvalificerad gissning att du är man. Att du tycker att just stora rejäla doningar är det perfekta sättet att fira in det nya året.

Om jag antyder något kring dessa pjäsers uppenbara likheter med fallosar, kan du förstås kontra med en freudiansk analys om penisavund och lasta ut ännu en låda med bombtårtor och krevader ur bilens baklucka. Muttra något om manshatare som inte fått sig ett riktigt uppskjut mot himlen.

För ett antal år sedan hade jag en nära vän som tillbringade en nyårsnatt i väntrummet på S:t Görans ögonakut, efter att ett fyllo i Vitabergsparken hade fått iväg en raket rakt in i en folksamling. Ögonkliniken denna nyårsafton var helt fylld av män i olika åldrar och olika stadier av knallfylla. Alla hade de förmodligen varit helt övertygade om att just de klarade av kombinationen av extremt brand- och explosionsfarliga föremål med ett ymnigt intag av alkohol. Till skillnad från alla andra puckon.

Jag är ledsen att behöva säga det, men det är något så outsägligt tragiskt över alla dessa farsor som tror att deras manlighet är kopplad till hur mycket stålar de lägger på Blossom Thunders och Brocade Bombs. Som står där och vinglar över sina raketer och säger till alla andra att passa sig. Backa nu när pappa ska tända på!

Jag älskar fyrverkerier, det är verkligen hur vackert som helst. Men det är också helt sjukt. Det är fullkomligt sanslöst hur vi på några minuter runt tolvslaget låter miljoner kronor gå upp i rök.

Minns upprördheten när en viss kvinnlig partiledare eldade upp hundratusen kronor i Almedalen för att visa på skillnaderna mellan män och kvinnors löner. De där sedlarna är en liten kinapuff i jämförelse med vad alla pappor sätter fyr på under nyårsnatten. Och ja, jag menar att det framför allt är farsorna som smäller, som har detta obegripliga behov av att visa grannarna hur mycket de hade råd att skicka upp mot den gråmulna decemberhimlen. Vi kvinnor tävlar med mycket annat knäppt, men inte med fyrverkerier.

Vi ska fira det nya året, vi ska skåla, sjunga, kramas och kyssas, dansa och celebrera. Gråta en tår och skratta över det som varit, blicka framåt och vara glada på nyårsnatten. Men vi måste inte göra det med miljöfarliga fyrverkerier som skrämmer slag på hundar, sätter eld på hus, skadar människor och kostar mer än ett barns skolgång under ett år. Det är fullt möjligt att säga nej, och skänka bort pengarna i stället.

Testa för en gångs skull att stå nykter på kvällen tillsammans med dina barn och skicka upp varsin papperslykta mot den svarta himlen, och se vad som händer. Du kanske till och med kan önska dig något när du ser stjärnan där i det blå. Gott Nytt År.

KATARINA WENNSTAM”

Själv njöt jag av att se rislyktorna glida upp mot månskenshimlen!

Och så får jag erkänna att jag njöt inte mindre av att se Norrköpings kommuns skattebetalare bjuda (utan att tillfrågas förstås) på raketuppskjutning igår. Jag tackar dem/mig för det!

Annonser
Det här inlägget postades i Andra författare. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: