Sjuklöverpartiernas” (S, M, L, C, KD, MP, V)  förakt för demokratin är mycket nära att rasera Sverige och det svenska samhället”.

Av Olle Ljungbeck

Det står helt klart att rubricerade partier inte längre står fast vid den form av demokrati, som infördes när Sverige blev demokratiskt på tjugotalet. De politiker som fram till 1980-talet ledde Sverige hade en helt annan syn på och tillit till medborgarnas inflytande på politiken. Man kan med fog påstå att demokratin till denna tidpunkt var reell på så sätt att de stora frågorna alltid förelades folket på ett tydligt och informativt sätt i val. Beslut i dessa frågor fattades inte utan att de först förelagts folket.

Skillnaden mot detta är i dag enorm. Beslut fattas i dag som om inget folk finns!

Det går överhuvudtaget inte att tala om en reell demokrati i dag. Den är enbart formell genom att de stora besluten varken föreläggs medborgarna i val eller genom folkomröstning. Föraktet för demokratin tydliggörs genom att flertalet av de stora besluten tas efter valen utan att först ha förankrats hos folket före dessa.

I dag får småpartier i en koalitionsregering ofta för stort inflytande på politiken eftersom många frågor inte föreläggs folket i val och därigenom  framgår det inte vad medborgarna tycker. Genom att hota med att spräcka koalitionen får de genom betydligt mer av sin politik än de skulle fått om frågorna prövats i val eller i en folkomröstning.

Något som också präglar politiken och politikerna i dag mer än tidigare är de många löftesbrotten för att inte säga de medvetna lögnerna. Jag har varit med så länge att jag tror mig med säkerhet kunna påstå att vi aldrig tidigare haft en statsminister som Stefan Löfven, vilken medvetet uttalat så många lögner. Men tyvärr är han inte ensam om detta i dag.

Det är lätt att genom en rad exempel påvisa att om folket i val eller genom folkomröstning fått uttala sig i vissa frågor så skulle många beslut blivit helt annorlunda. Det räcker inte att som i dag endast nämna sådana frågor i förbifarten utan att innebörden och konsekvenserna klargörs.

–  Folkomröstningen om EU. Denna vanns av förespråkarna

   för medlemskap pga av alla de löften som gavs men aldrig

   uppfylldes. Nejsidan hade helt klart vunnit om inte jasidan

   ställt ut dessa tomma löften.

 

–  1998 gjordes riksbanken överstatlig. Inflationsmålet pri-

    oriterades framför sysselsättningsmålet. Eftersom med-

    borgarna inte informerades det minsta om vad följderna 

    kunde bli – nämligen minskad sysselsättning – reagerade 

    de inte. Ja majoriteten visste överhuvudtaget inget om

    att ändring av riksbankens ställning skulle äga rum.

 

–   2002 ändrades grundlagen helt i strid med reglerna om

    grundlagsändring. Ändringen innebar att (tydligt förakt

    demokratin) regeringen kunde överföra mer makt till EU

    utan att höra folket. Lagrådet som är högsta organ för

    kontroll om lagarna som stiftas följer grundlagens regler,

    förklarade att i detta fall bröt man mot grundlagen. Vissa

    grundlagsjurister ansåg på fullt allvar att ändringen var

    en statskupp.

 

–   Införande av nytt pensionssystem efter att ATP-systemet

    avskaffats  skedde på ett helt annat sätt än vid skap-

    andet av ATP – vilket folkomröstades. Det förstnämnda

    togs i stort sett fram av en liten grupp bestående av ett   

    antal ”experter” och riksdagsledamöter. Någon informa-

    tion till eller inflytande från medborgarnas sida var det

    inte tal om. Man kan säga att det tillkom bakom lykta dör-

    rar och när det redovisades var det en fullkomlig över-

    raskning för medborgarna.

 

–   Försvarsberedningen i början av 2000-talet skedde helt

    utan information till medborgarna. I utredningsdirektivet

    stod visserligen att dessa hela tiden skulle hållas informerade

    men så skedde aldrig. Jag skrev själv om detta

    tydliga förakt för demokratin. Endast en grupp ur

    etablissemanget fick ta del av utredningen. Men så blev

    det också som det blev. I dag har vi nästan inget försvar.

 

–   Upphävandet av den allmänna värnplikten. Inte minst

    denna fråga som så berör medborgarna fick de ha någon

    uppfattning om.

 

–   Upplåtandet av större delen av Norrland för krigsöv-

    ningar av utländsk krigsmakt. Såväl manskap som flyg 

    och markstridskrafter får sålunda öva på svensk jord.

    Vilka stridsmedel som används hemlighålls de svenska

    medborgarna. Det har påståtts att USA och 

    Nato använder sig av utarmat uran vid sina övningar.

    Sådan ammunition har större slagkraft. Är detta riktigt 

    har ett klart folkrättsbrott ägt rum.

   

    I dag pågår det trots detta en intensiv kampanj från Nato-

    lobbyn om att Sverige skall söka medlemskap i Nato.

    Något medborgarinflytande talas det inte om.

        

–   Lissabonfördraget innebär i praktiken att EU stiftar ca

    75 procent av de svenska lagarna utan att medborgarna

    har något som helst inflytande på dessa. En rad av de

    i fördraget ingående avtalen har påverkat Sverige i hög

    grad inte minst massinvandringen.

 

–   Före 1980-talet var det aldrig tal om att Sverige skulle 

    ställa upp med stridande förband utanför vårt land.  

    Då var det aldrig tal om annat än skyddskårer efter upp-

    drag från FN. 

 

    De krig Sverige deltagit i sedan vi frångått tidigare policy

    har varit katastrofala. Genom medhjälp att störta dikta-

    turerna i Irak, Libyen och deltagande med stridande för-

    band i Afghanistan, Mali m fl har Sverige gjort sig skyl-

    dig till krigsbrott. Störtandet av de båda förstnämnda 

    diktaturerna har sannolikt inneburit att Sverige bidragit

    till att skapa IS med flera terrororganisationer. Det är

    inte så att jag menar vi skall stödja diktatorer. Men så

    länge dessa hade makten kunde inga terrorgrupper

    etablera sig i dessa stater. De hotade inte världsfreden.

    Självklart skall vi verka för att diktaturer blir demokratier

    men det skall vi göra på diplomatisk väg och inte genom 

    krig. Libyen som hade högre välstånd  än vi, är nu sönder

    trasat av inre strider. Flykten från dessa länder har sin

    orsak i den instabilitet USA, Nato, Sverige med flera

    stater skapat i dessa områden. 

 

–   Sverige står i dag inför ett asyl- och flyktingkaos som 

    ingen vet hur det kommer att sluta. Det man emellertid 

    vet är att det kan slå sönder välfärdssamhället såväl

    ekonomiskt, socialt. Skola, sjuk- och socialvård, äldre-

    vård kan sannolikt inte upprätthålla en tillräckligt hög 

    nivå. Kriminalitet i form av grovt våld som mord, rån,

    våldtäkter/gruppvåldtäkter. Skjutande och sprängning

    i vanliga bostadsområden skapar otrygghet och rädsla.

    Sveriges regering kan inte längre garantera sin medbor-

    gare rimligt skydd för liv och lem från utifrån kommande 

    element.

 

    Sverige liknar mer och mer en ockuperad stat där ocku-

    panterna trakasserar och hotar den etniska befolkningen.

    Det skrämmande är att såväl regering

    som riksdag är handlingsförlamade utan förmåga att 

    skapa traditionellt trygga förhållanden.

    Självklart är invandringen en fråga för folkomröstning.

    Att inte så sker är bara ett ytterligare exempel på hur 

    ”världens främsta” humanister helt struntar i demokrati

    i sitt djupa förakt för detta styrelseskick.

En regering och riksdag som orsakat sitt lands totala kolaps men ändå vidhåller sin rätt att fortsätta ”regera” har därmed visat sin antidemokratiska ideologi och kan inte på något vis göra anspråk på att betraktas som humanister.

När som i dag sex partier låter ett sexprocents parti störta landet i kaos har de förlorat all legitimitet att styra vårt land.

Att under sådana förhållanden hela tiden ägna sig åt att hetsa och skymfa mot ett åttonde parti, som hela tiden lever efter grundlagen –  nämligen att i första hand ha sitt eget folks välgång, välfärd och trygghet som mål för sitt politiska engagemang – vittnar om en närmast patologisk inställning mot det egna folket. Detta är detsamma som Quisling och liknande landsförrädare gav uttryck för tidigare.

Det borde finnas en lidelse hos de ”folkvalda” att återupprätta demokratin. Då kan man inte som nu låta en fullständigt inkompetent person som knappast vet vad demokrati är leda en demokratiutredning. Man kan inte heller ha en ”demokratiminister” som när hon debatterar dessa frågor närmast kan liknas vid en tioårig tös som för första gången uttalat ordet demokrati.

Det måste startas en demokratiutredning med bred representation från folket. Målet måste bli att lämna den formella demokratin som är en kränkning av svenska folket.

I stället måste en ny grundlag med Schweitz som förebild tas fram. En grundlag som får till följd att portalparagrafen i den nuvarande; ”All offentlig makt utgår från folket” blir en realitet.

Dagens sanning: I dag har flertalet parter tvingats erkänna att de krav och åsikter Sverigedemokraterna (SD) i flera år fört fram och krävt genomförande av är nödvändiga.

Dagens sanning är också den att nästan 70 procent av svenska folket vill ha en kraftigt minskad invandring.

Trots detta låter sex partier ett sexprocents parti ha ett sådant inflytande att deras politik hotar att slå sönder landet.

Annonser
Det här inlägget postades i Andra författare. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s