Som epilog några reflektioner till Svensk rättsbusiness

Vad väntade jag mig inför tiden som nämndeman i Tingsrätten? Jo, jag väntade mig att se brott behandlas som har inneburit fara eller lidande för skötsamma medborgare och där brottslingen därför ska dömas, inte bara som personlig tillrättavisning utan inte minst som skydd för medborgarna samt gottgörande för brottsoffret.

Nu ljuger jag, har varit med om för mycket för att tro något sådant, men det jag bevittnat var långt värre än jag trodde. Tingsrätten är dels fylld av mål som i mina ögon, istället för beskrivna rättegångsbusiness, borde lösas genom seriösa, äkta, medmänskliga vård/behandlingsinsatser. Dels fylls Tingsrätten av enklare brott som jag anser borde lösas direkt på plats, genom att ge polisen befogenhet att på plats utreda och utdela bötesföreläggande.

Ett sådant förfaringssätt skulle passa utmärkt vid de flitigt återkommande fylletjafsen i arla morgonstund, efter krogen, där provokatören inte sällan berikas av en käftsmäll. Vad dagens ungdomar och många andra lär av dagens rättsbusiness är följande:

Skynda dig att i egenskap av berusad provokatör anmäla smällen du fick till polisen så att inte motparten hinner före. Glöm inte att uppsöka vårdcentral och meddela att du gjort en polisanmälan. Då fotograferas varenda liten tänkbar och otänkbar skråma från alla möjliga vinklar, vilket aldrig skulle äga rum om vårdpersonalen inte visste att det handlar om business. En gedigen samling foton trycks sedan upp till alla berörda i målet, i färg såklart. Sedan får du antagligen flera tusen kronor i skadestånd att användas vid nästa krogbesök. Bara att upprepa. Kan inte motparten betala så står skattebetalarna för notan.

En del poliser föredrar att ränna till Tingsrätten istället för att använda handfängsel tills de säkert vet i vilket skick den berusade och narkotikapåverkade bråkstaken är. Det blir dyra polisingripanden vill jag lova. Dessa poliser tror att man kan prata berusade och narkotikapåverkade bråkstakar till rätta. Tänkte ofta att det hade varit bättre om sådana poliser sökte jobb på dagis istället.

Jag kan, som du ju redan märkt, göra listan på onödiga eller olyckliga mål lång. Invandrare tjafsar om olåst cykel som den åtalade invandraren ”lånat” enligt sin kultur, och anmälaren vill nu ha skadestånd för en käftsmäll. Någon runkar i parken och vittnet vill ha skadestånd. Polis känner sig kränkt när hon omhändertar berusad man och vill ha skadestånd eftersom hon blev kallad ”jävla fitta”.

Tänk om det var lika otillåtet att kalla flickorna i skolan, numer även på dagis, för samma sak! Våra domstolar skulle vara fyllda till år 3 000 av enbart sådana mål om alla sprang till åklagaren. Fast det kanske är precis vad vår rättsbusiness önskar? Då har de anledning att anställa ännu fler!

Det här inlägget postades i Krigs o Rättsbusiness. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.