Brottsplats Ruttet träd

Idag underbara soliga vårdag, Kristi Himmelfärd, när björkarna slår ut sitt fascinerande gulgröna bladverk, kort tid en färg mellan höst och vår, ska jag tillsammans med en kär vän vandra förbi platsen som är min alldeles egen erfarenhet av vårt rättsväsende, som sista reflektionen av tiden i Tingsrätten.

Det hände inte sällan att ett mål måste göras om eftersom det var för uselt förberett av åklagaren. Bevisning saknades, polisen såg ut att ibland ha struntat i att göra sitt jobb, det hette ”är inte klara än” och ändå togs målet upp, med advokatarvoden och alla andra arvoden som Herr & Fru Skattebetalare tvingas hosta upp.

Min fråga blev varför polisen tycks föredra rutinmässiga småbrott framför de allvarliga, mer komplicerade brotten. Är det för att risken att bli straffad eller t.o.m. förlora jobbet med rådande regelverk, är för hög om de tar tag i ett allvarligt brott? Eller för att de får lika många ”pins” om de löser ett struntbrott som när de löser ett allvarligt brott? Eller för att verklighetsfrämmande reglerna ofta leder till att den uppenbara brottslingen aldrig fälls och polisen vill slippa åse hur brottslingen går fri och kanske dessutom kammar hem ett saftigt skadestånd efter mangling genom rättsinstanserna? Antagligen en kombination.

När min vän utan tillstånd hade fällt ett ruttet träd i Vrinneviskogen, ett träd så nära stigen att det utgjorde en fara för gående, ett träd kommunen hade planerat att fälla, så ledde det till omedelbart polisingripande. Polisen kom som skjuten ur en kanon. Förhållandevis angenämt ärende i trevliga Vrinneviskogen får man förmoda. Att få prata med civiliserade människor i villasamhället intill istället för att behöva hantera våldsamma brottslingar lockar väl. Att våldsamma brottslingarna håller på att ta över våra gator har nog inte undgått någon, men rör tydligen inte polisens känsla av heder.

Inom kort tid var utredningen gällande det ruttna trädet klar. Sida upp och sida ner, med många fotografier på trädet från alla de håll, på avspärrningen kring brottsplats Ruttet träd, dokumenterade telefonsamtal till samtliga berörda och förberedelse av rättegång. Kommunen ville ha 10.000:- i skadestånd för det ruttna trädet, vilket alltså kommunen nu slapp fälla själv. Egentligen ville de ha 20 000:-, men eftersom det var ruttet ”bara” 10 000.

Tycker gärningsmannen inte den summan är rimlig att betala, så ser hen till att det blir skattefinansierad rättegång och då sjunker troligen bötesbeloppet med hjälp av advokaten, som skattebetalarna troligtvis också står för. För ett ruttet träd som ändå skulle fällas.

Då får man inte glömma att välja advokat med omsorg! Den du får tilldelad är troligen ”köpt” och går med på i princip allt åklagaren vill. Du får med andra ord räkna med att bli fälld. Väljer du däremot en bra advokat är din chans att bli frikänd, eller åtminstone få straffet sänkt, stor.

Jag har frågat kommunen om man får ta vindfällen från Vrinneviskogen, men vid varje samtal fick jag höra:

– ”Det vet jag inte, men ring…”

Polisen visste inte heller. En jurist här i Norrköping svarade slutligen att du får ta allt som ligger på marken. Räkna med att få lika många olika hänvisningar eller svar som antalet anställda på statliga myndigheten du frågar. Vem kan hålla reda på en orgie av regler skapade för en annan verklighet än den vi lever i?

När jag blev bedragen och bestulen på ca 450.000:- av polacken W, tidigare beskriven här, han som levde flott och var skriven flera år i Sverige medan han noll-taxerade, då hade Norrköpings åklagare ”ingen lust att ta tag i ärendet”. Däremot var det ruttna trädet tydligen lustfyllt.

Polisen gjorde även den gången ett digert pappersarbete, innan åklagaren visade sin olust vad gäller tjuven och bedragaren, men polisen valde helt enkelt att låta ärendet ligga tills de utan att meddela mig lade ned det 2 år senare. När jag undrade hur det gick med ärendet blev svaret att det numer är preskriberat. Kriminella utlänningar bör ej störas, de bör flytta till Sverige.

Bedragaren W lämnade dock i lugn och ro landet 1 år efter polisförhör gällande min anmälan. Kanske inte i lugn och ro, det fanns folk som inte gillade hans bedragarfasoner, men svensk polis skrattade han gott åt. W ansåg svensk polis vara lättlurad. Lika rolig som Kling & Klang i Pippi Långstrump.

Berikad av alla W bestulit och bedragit, jag känner fler, återvände han till Tyskland. De bedragna valde dock att inte gå till polisen, troligen eftersom de känner till ”vår” polis arbetsmetoder. Ett år hade alltså Norrköpingspolisen och åklagaren på sig att ingripa, W levde ett stenkast från polishuset, men svenskt rättsväsende gör andra prioriteringar, som t.ex. ruttna träd.

Jag berättade för polisen att jag tänkte blogga om Brottsplats Ruttet träd och bjuda in så många som möjligt till rättegången, media inkluderat. Vill de ödsla skattemedel på ett ruttet träd samtidigt som de låter en professionell och enligt polisen själv ”uppenbar tjuv” och bedragare fortsätta sin lönsamma business ostört, med ingen vet hur många brottsoffer, så ska folk få veta, tänkte jag då. Nu förstår jag att det är rutin och att Svensson antingen inte vet att systemet är lika ruttet som trädet, eller inte bryr sig i Mellanmjölkens land.

Ärende Ruttna trädet blev dock nerlagt. Jag är säker på att det inte berodde på att ärendet var för pinsamt för åklagaren i Norrköping, utan det berodde på att jag börjat lära mig de sjuka spelreglerna. Jag tackade nämligen inte ja till advokaten polisen tilldelat mig, utan valde Mikael Abrahamsson, som gav mig goda råd.

Genom att rikta ljuset på vårt ruttna system får förhoppningsvis en och annan drabbad skötsam skattebetalare samma chans inför svensk rättsbusiness som makthavarna/yrkesbrottslingarna. Så att ni blir lika dem inför lagen, lika inför lagen på riktigt.

Vem vill ta i en slipad bedragare som, detta vet polisen, ändå kommer undan just för att han är slipad och känner svenska rättsvalsen. W nekade t ex i polisförhör till att ha skrivit sin namnteckning under de många avtalen oss emellan. Att kontrollera det var enligt polisen en så komplicerad process att den bara gjordes i undantagsfall. Typ om någon mäktig/rik person drabbats.

Att istället belasta svenska skattebetalare med ca 100.000:- i rättegångskostnad för ett ruttet träd är mer lönsamt för de anställda inom svensk rättsbusiness än att försöka sätta stopp för en professionell tjuv och bedragare som länsar svenska medborgare på deras tillhörigheter. Han är smart och därför antagligen respekterad av både polis och åklagare. Att han troligen levde på svenska skattebetalare genom stöld och bedrägeri alla år i Sverige intresserar inte Norrköpings åklagare.

Som Thorsten Flink sjunger: Vi gillar den starke (smarta och giriga) och föraktar den svage (utan pengar och med fel blod i ådrorna). För att lyssna på låten klicka på pilen under Thorsten Flink här på MagMas hemsida.

Inte undra på att brottslingar stortrivs hos oss. Norrköping/Sverige måste vara rena eldoradot för genomförande av medveten, utstuderad brottslighet. Men passa dig för att fälla ett ruttet träd! Det gäller att hålla den ”lille mannen” på marken, ”den svage” ska veta sin plats. Våra makthavare/smarta brottslingar tillåts bete sig hur rättsvidrigt som helst utan nämnvärd påföljd, så länge de känner till och håller sig till luckorna i regelverket.

Annonser
Det här inlägget postades i Krigsbusiness. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s