Vi är trötta

Nyss hemkommen från Kyrkomötet i Uppsala, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, och tankarna går angående det jag hört där och läst i kyrkans utskick under senare tid.

Börjar med katolska tidskriften Signum jag fick i egenskap av förtroendevald i Svenska kyrkan i somras. Där beskrivs påven Franciskus tacktal vid mottagandet av Karl den store-priset den 6 maj i Aachen. Ett pris som årligen delas ut till personer som har utmärkt sig för sin roll för europeiska värderingar.

Påvens värderingar av Europa verkar vara av samma sort som dem vi matas med av propagandamedia. Påven tycker att vi är trötta, att Europa är trött. Som motgift till vår trötthet föreslår påven nuvarande mottagande av ”de nya européerna, migranterna…” ”Det skulle göra oss yngre.” Europa beskrivs av påven som en ”mormor”, men nu kan vi alltså tacka våra nya medborgare för livgivande föryngring.

Känner du igen dig? Måste säga att själv känner jag precis tvärtom, jag menar tillbaka till medeltiden, renässans för kvinnoförakt, ”lösa” konflikter genom våld, groteska kulturyttringar i form av könsstympning m.m.

Samtidigt sade påven att de ”folkvalda” i Strasbourg har ”plikten att skydda och stärka den europeiska identiteten, så att medborgarna återfår förtroendet för unionens institutioner.” Vilken identitet pratar han om? Påven menar att annars så riskerar Europa och hela västvärlden att bara bli en ”tom plats”

Är det inte precis det vi upplever idag? Tomhet, raserad kultur, förvirring, destruktivitet, sjukdomskänsla?

En rubrik heter ”Drömmen om en ny europeisk humanism.” Ska vi tacka för deras ”humanism” som för öppna ögon visat sig i form av accelererande våld på våra gator tillsammans med allt grövre krig mot länder som tydligen hotar globalisternas dröm om total makt?

Det pratas i tidskriften Signum om att Europa visserligen har kristna rötter, MEN i samma mening betonas gärna att det även har judendom och islam som rötter! Kristendomen känns många gånger som en besvärlig stötesten i Svenska kyrkan.

En rubrik ur Kyrkans Tidning heter ”Biskop Bonniers tolerans leder till ett etiskt moras.” Är inte precis det meningen, så att globalisterna lite smidigt ska kunna ta över? Härska genom att söndra så att säga.

En annan för mig märklig tankegång, ur samma tidning men senare nummer, är biskop KG Hammars text som inleddes med orden ”Det som en gång gjorde vår egen djurart till människor var vår förmåga att känna empati…” Vår djurart? Vilken ras pratar han om, för djur är väl indelade i raser? Eller är de avskaffade även hos djuren? Människors raser har ju avskaffats och om vi inte har raser så kan vi väl inte stamma från djuren? Var tog raserna i så fall vägen?

Intressant reaktion på den gängse gränslösa (gränslös är bra för storföretagen) och förvirrande agendan är svenskens nyvaknade intresse för katolska kyrkan. I ett annat nummer heter det ”För den som tröttnat på en kyrka som ängsligt annonserar om ”gudsprat” kan den katolska tilltalstonen kännas som en befrielse. Man hittar en substans och ett djup man saknat.” ”… Allt fler av dagens konvertiter är personer som varit aktiva i Svenska kyrkan och som söker en kyrka med konservativ hållning.” En kyrka ”som inte svävar på målet när det gäller Jesus och kvinnliga präster.”

Tillbaka till medeltiden, ställ kvinnan bakom spisen att föda barn igen, präst får hon i alla fall inte bli eftersom hon saknar kuk. Vart är vi på väg?

 

Annonser
Det här inlägget postades i Samhälle. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Vi är trötta

  1. Sofia skriver:

    Katolska Kyrkan splittras pga jesuitpåven.
    Djupt troende kristna säger ”han är inte min påve”!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s