Tips till insändare av Kalle Hellberg angående den olagliga kontantvägran:
”Följande är något du kan kopiera och skicka till din lokaltidning, skriv ditt namn under. (Jag har skickat det till Borås Tidning i dag, med en lite annorlunda inledning.)
…………………………………………………………………………………………………….
Svensk lag gäller
Läste en insändare där skribenten tyckte att ”det borde vara förbjudet att inte ta emot kontanter”. Det är det! Enligt en dom i högsta förvaltningsdomstolen, mål nr: 2793-14, meddelad 10 september 2015, så är det olagligt att neka kontanter.
Enligt 9 kap. 14 § regeringsformen är det endast Riksbanken som har rätt att ge ut sedlar och mynt.
Enligt 5 kap. 1 § andra stycket riksbankslagen är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena anges att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop.1986/87:143 s. 64). Endast i avtal mellan två parter kan denna skyldighet upphävas i vissa fall.
Detta innebär t ex att om en parkeringsautomat inte tar kontanter och man inte har eller vill använda mobil eller kort så är det fullt lagligt att strunta i att betala, för automaten är olaglig!
Butiker får inte neka att ta emot kontanter som betalning, det är hög tid att kräva att lagen följs!
Ditt namn”
Du som fått nog av spelet med luftpengarna på ditt kreditkort, i giriga privatbankers ägo kan agera genom att skriva ut en lapp för den olagliga P-automaten HÄR.
corneliadahlberg 
Enligt svensk lag så kan det nog stämma, men värdegrunden står över svensk lag.
Det är bevisat och också officiellt vedertaget, tyvärr.
Vad denna värdegrund innehåller är ingen som riktigt vet, vilket är perfekt eftersom man då kan göra nya regler fartefter de behövs.
Är det någon som på allvar tror att man slipper parkeringsböter (förhöjd parkeringsavgift) om automaten inte tar kontanter?
GillaGilla
Du menar grundlagen inte ”värdegrunden”? Grundlagen är ett slags politiskt utrop om hurra vad vi är bra som politikerna bryter emot på alla möjliga upptänkliga vis.
Brottsbalken gäller oavsett vad som står i grundlagen.
Det vore intressant med en länk till den bifallna prop.1986/87:143
GillaGilla
OBS. Domen 2793-14 har inte nånting alls att göra med P-automater eller butiker. Det är alltså fortfarande olagligt att strunta i att betala bara för att det inte går att betala med kontanter.
Såhär står det i den domen:
“Målet rör dock avgifter som i huvudsak är
offentligrättsligt reglerade. I rättspraxis har i vissa fall rättsförhållanden, eller del
av ett rättsförhållande, även på offentligrättsligt reglerade områden ansetts ha
sådan civilrättslig karaktär…”
Alltså detta gäller enbart saker som är särskilt kritiska, till exempel sjukvård. P-automater är INTE att likställa med sjukvård.
GillaGilla
Från Kalle Hellberg i temat idag, som svar:
”Mailväxling om en insändare som Borås Tidning hade ”synpunkter” på (det har dom nästan alltid när det gäller mig). Att det är innehållets koppling till makten som avgör om publicering ska ske eller inte har jag helt klart för mig, efter att ha ”belastat” många tidningar med insändare (ca 2000) och debattartiklar (ca 300) genom åren (se en godkänd insändare längst ner). Jag är nog ingen bra medborgare! Man ska vara snäll och foglig och inte störa makten, läsa sportsidorna och titta på tramsprogram på TV, sköta sitt enkla jobb och betala skatt, men absolut inget mer!
…………………………………………………………………………………………………………….
Hej! Önskar få följande inlägg (replik) publicerad i er tidning:
……………………………………………………………
Svensk lag gäller
I en insändare i BT den 10:e januari skriver signaturen ”Företagare med service” att ”det borde vara förbjudet att inte ta emot kontanter”. Det är det! Enligt en dom i högsta förvaltningsdomstolen, mål nr: 2793-14, meddelad 10 september 2015, så är det olagligt att neka kontanter.
Enligt 9 kap. 14 § regeringsformen är det endast Riksbanken som har rätt att ge ut sedlar och mynt.
Enligt 5 kap. 1 § andra stycket riksbankslagen är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena anges att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop.1986/87:143 s. 64). Endast i avtal mellan två parter kan denna skyldighet upphävas i vissa fall.
Detta innebär t ex att om en parkeringsautomat inte tar kontanter och man inte har eller vill använda mobil eller kort så är det fullt lagligt att strunta i att betala, för automaten är olaglig!
Butiker får inte neka att ta emot kontanter som betalning, det är hög tid att kräva att lagen följs!
Kalle Hellberg
……………………………………………
M v h
Kalle Hellberg
Öjelunda 101
523 77 Blidsberg
…………………………………………………………………………………………………..
Från: BT Debatt
Skickat: den 12 januari 2017 08:44
Till: Kalle Hellberg
Ämne: Re: Insändare
http://www.radron.se/artiklar/detta-galler-for-kontanter/
…………………………………………………………………………………………………..
12 jan. 2017 kl. 08:51 skrev Kalle Hellberg :
Du menar väl inte att ”Råd & Rön” står över Högsta Förvaltningsdomstolen?
M v h Kalle H.
………………………………………………………………………………………………….
12 jan. 2017 kl. 08:54 skrev BT Debatt :
Vad gäller domen för typ av verksamhet?
………………………………………………………………………………………………….
Från: BT Debatt
Skickat: den 12 januari 2017 08:55
Till: Kalle Hellberg
Ämne: Re: Insändare
http://www.sydsvenskan.se/2016-10-26/riksbanken-butiker-far-vagra-ta-emot-kontanter
………………………………………………………………………………………………….
12 jan. 2017 kl. 09.02 skrev Kalle Hellberg kalle@maxicom.se:
I bilagan ser du domen. Högsta förvaltningsdomstolens dom gäller Landstinget, men de hänvisar till att det är Riksbankslagen som gäller och då gäller det alla penningtransaktioner, inte bara Landstinget.
Kalle H.
………………………………………………………………………………………………….
12 jan. 2017 kl. 09:06 skrev Kalle Hellberg :
Men detta är juridiskt fel. Det räcker inte att sätta upp en skylt att man inte tar emot kontanter. Om det ska gälla så måste det finnas ett avtal som styrker att det finns en överenskommelse mellan två parter, alltså mellan mig och butiksinnehavaren. Ett avtal kan inte skrivas av bara en part.
Kalle H.
……………………………………………………………………………………………………
Från: BT Debatt
Skickat: den 12 januari 2017 09:08
Till: Kalle Hellberg
Ämne: Re: Insändare
Riksbanken säger ju själv att man kan avtala bort genom till exempel en skylt i en butik.
…………………………………………………………………………………………………….
12 jan. 2017 kl. 09:17 skrev Kalle Hellberg :
Nja, den som säger det i artikeln är tydligen ansvarig för sedelutbyte hos Riksbanken, frågan är om han har juridiska kunskaper eller bara ”svänger till” med ett svar? Ett giltigt avtal kan inte upprättas av bara en part!
Riksbankslagen är ännu inte omskriven (vad jag vet) så den borde fortfarande gälla.
Om inte annat så borde man ”röra om i grytan” för att få till en lagändring, om det är önskvärt, i annat fall måste svenska pengar vara godkänt betalningsmedel i Sverige.
Kalle H.
………………………………………………………………………………………………………
Från: BT Debatt
Skickat: den 12 januari 2017 09:22
Till: Kalle Hellberg
Ämne: Re: Insändare
Så som din insändare är skriven nu kommer den inte att publiceras.
……………………………………………………………………………………………………….
12 jan. 2017 kl. 09:29 skrev Kalle Hellberg :
Jaså, varför inte? Att t ex hävda att en uppsatt skylt i butiken är ett gällande avtal är inte förenligt med våra lagar om avtal, ska inte sådant få belysas?
……………………………………………………………………………………………………….
Från: BT Debatt
Skickat: den 12 januari 2017 09:31
Till: Kalle Hellberg
Ämne: Re: Insändare
Riksbanken säger själv att en skylt är tillräcklig
………………………………………………………………………………………………………
12 jan. 2017 kl. 10:54 skrev Kalle Hellberg :
Så här skriver Riksbanken (några utdrag):
Av riksbankslagen framgår att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel, vilket innebär att ”var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning”.
Sedan skriver man i samma artikel:
Även om utgångspunkten i riksbankslagen alltså är att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning finns det i praktiken en mängd undantag från denna skyldighet.
Därefter anger man just avtal mellan parter som kan innebära undantag från ovanstående.
Men sedan kommer ett stycke som kullkastar allt ovan:
I Sverige gäller som utgångspunkt att vi har frihet att sluta avtal vilket innebär att var och en har rätt att avtala om hur köparen av en viss vara eller tjänst ska betala. Sådana avtal kan vara mycket enkla att ingå. I praktiken räcker det att en näringsidkare meddelar kunden att han inte är beredd att acceptera kontanter som betalning för sina varor eller tjänster.
Det är just denna text som måste ifrågasättas, hur kan ett avtal plötsligt ”i praktiken” få bestämmas av bara en part? Frågan är då vilken text man ska ta som gällande lag, den första som står i lagtexten, eller den andra som är ett tyckande? Eftersom jag vill betala med kontanter så utgår jag från att lagtexten gäller.
Att få detta belyst så att fler kan ifrågasätta Riksbankens skrivelser kan ske genom en insändare, att jag ensam belastar Riksbanken med frågor gör nog ingen verkan, därtill är handelns makt allt för stor.
Synd att ni inte vill publicera!
Kalle H.
……………………………………………………………………………………………………………..
Från: BT Debatt
Skickat: den 12 januari 2017 11:09
Till: Kalle Hellberg
Ämne: Re: Insändare
Jag har vänt mig emot att du så strikt slår fast att det är olagligt för en butik att neka kontanter, inget annat.
…………………………………………………………………………………………………………….
Sedan tog mailväxlingen slut………………..
…………………………………………………………………………………………………………….
Jag testade dock med en ”snäll” insändare för en månad sedan, en som inte störde makten, den kom in i BT utan ändring eller kommentar:
Hej BT! Kan jag få in följande under ”Dialog”?
……………………………………………………………….
Tack Trafikverket!
Jag känner mig väldigt viktig som person. Bara för mig har ni satt upp skyltar efter vägar som visar vilka hastigheter jag av trafiksäkerhetsskäl eller störande ljudnivå inte ska överskrida när jag kör bil på dessa. På genomfarten i Borås så har jag fått skyltar som visar att jag inte ska köra fortare i utkanten än max 80 och genom centrum max 70 km.
Men snälla Trafikverket, kan ni inte sätta upp skyltar som gäller även för andra trafikanter, så de vet vilka maxhastigheter de har att förhålla sig till?
Undrar Kalle Hellberg
…………………………………………………………
M v h Kalle Hellberg
Öjelunda 101
523 77 Blidsberg”
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
Dok.Id 160905
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2293
103 17 Stockholm
Birger Jarls torg 13 08-561 676 00 08-561 678 20 måndag – fredag
E-post: 08:00-16:30
hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se
Mål nr
2793-14
meddelad i Stockholm den 10 september 2015
KLAGANDE
Kronobergs läns landsting
351 88 Växjö
MOTPART
AA
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 april 2014 i mål nr 3636-13, se bilaga
(här borttagen)
SAKEN
Laglighetsprövning enligt kommunallagen
___________________
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.
DOM 2
Mål nr
2793-14
BAKGRUND
Landstingsstyrelsen i Kronobergs läns landsting beslutade den 9 april 2013,
§ 78, bl.a. att patientavgifter ska kunna betalas både mot faktura och med
betalkort, förutom på akutmottagning och jourläkarcentral där faktura är det enda
betalningssättet, och att betalning mot faktura ska kunna ske med kontanter på
lasaretten i Ljungby och i Växjö.
Beslutet innebär att om en patient inte vill eller har möjlighet att betala med
betalkort så skickas en faktura till denne. Fakturan kan sedan betalas på olika sätt,
t.ex. via internet. Vill patienten betala fakturan med kontanter kan detta ske på de
nämnda sjukhusen.
AA överklagade beslutet och anförde att det strider mot lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank, riksbankslagen, eftersom patienter inte ges möjlighet att alltid
kunna betala med kontanter i samband med vårdbesök. Det är orimligt att länets
invånare ska behöva resa till Växjö eller Ljungby för att kunna betala med
kontanter. Förvaltningsrätten i Växjö biföll överklagandet och upphävde
landstingsstyrelsens beslut.
Landstinget överklagade förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Jönköping
som genom det nu överklagade avgörandet avslog överklagandet. Enligt
kammarrätten följer det av riksbankslagen att var och en är skyldig att ta emot
sedlar och mynt som betalning. Kammarrätten ansåg att undantag från detta kan
följa av avtal men bedömde att det i normalfallet inte finns något sådant
avtalsförhållande mellan landstinget och den vårdsökande som innebär att villkor
om betalningssätt kan uppställas. För att den skyldighet som följer av
riksbankslagen ska kunna uppfyllas krävs enligt kammarrätten att möjligheten att
betala med kontanter i praktiken inte begränsas i för stor omfattning.
Begränsningen i detta fall ansågs vara så stor att kravet på att ta emot kontant
betalning inte var uppfyllt.
DOM 3
Mål nr
2793-14
YRKANDEN M.M.
Kronobergs läns landsting fullföljer sin talan och anför bl.a. följande.
Riksbankslagen avser endast att klargöra att sedlar och mynt utgivna av
Riksbanken är godtagbara betalningsmedel här i landet och att man inte kan göra
gällande att en sådan betalning skulle sakna rättslig verkan. Lagen reglerar
däremot inte frågan om var eller på hur många ställen en borgenär ska vara
skyldig att ta emot kontant betalning. Detta är en lämplighetsfråga. Landstinget
vägrar inte att godta kontanter som betalningsmedel utan har valt att organisera
sin verksamhet på ett visst sätt, nämligen genom att kontant betalning hanteras på
två lasarett. Landstingets rutiner möjliggör att betalning kan ske på flera olika sätt,
direkt med betalkort eller mot faktura. En faktura kan patienten sedan välja att
betala via internet, genom betalningsorder, genom betalning på andra betalställen
eller genom kontant betalning på lasaretten i Växjö och i Ljungby. Betalning är
inte en förutsättning för att hälso- och sjukvårdstjänsterna ska tillhandahållas.
AA bestrider bifall till överklagandet.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Rättslig reglering m.m.
Enligt 9 kap. 14 § regeringsformen är det endast Riksbanken som har rätt att ge ut
sedlar och mynt.
Enligt 5 kap. 1 § andra stycket riksbankslagen är sedlar och mynt som ges ut
av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena anges att detta innebär att
var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop.
1986/87:143 s. 64).
DOM 4
Mål nr
2793-14
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Den aktuella bestämmelsen i riksbankslagen innebär att en borgenär i princip är
skyldig att ta emot betalning i kontanter. Denna skyldighet gäller dock inte utan
undantag.
I vissa fall kan parterna avtala om att betalning ska ske med andra
betalningsmedel än kontanter. Målet rör dock avgifter som i huvudsak är
offentligrättsligt reglerade. I rättspraxis har i vissa fall rättsförhållanden, eller del
av ett rättsförhållande, även på offentligrättsligt reglerade områden ansetts ha
sådan civilrättslig karaktär att de har ansetts böra bedömas enligt civilrättsliga
regler (jfr RÅ 1982 2:62, NJA 1998 s. 656 I och NJA 2008 s. 642). Rättsförhållandet
mellan landstinget, i dess egenskap av vårdgivare, och vårdtagare är
dock inte av denna karaktär.
Det kan även i lag finnas undantag från bestämmelsen i riksbankslagen. Som
exempel kan nämnas 62 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) som anger att
skatter och avgifter ska betalas in till Skatteverkets särskilda konto för
skattebetalningar. Frågan om hur och var betalning av vårdavgifter ska ske har
dock inte reglerats särskilt.
Riksbankslagen är således tillämplig i målet. Det innebär att landstinget har en
skyldighet att ta emot betalning av patientavgifter med kontanter. Frågan är om
landstingsstyrelsens beslut lever upp till lagens krav i detta fall.
Betalningsmedlen sedlar och mynt har av lagstiftaren getts en särställning. Den
kommitté som lade fram förslaget till riksbankslag anförde att sedlar och även
mynt fortfarande har stor betydelse för allmänheten trots att nya former av
betalningsmedel ständigt utvecklas. Sedlar och mynt borde därför enligt
kommittén som dittills ges en särställning på så sätt att de förklaras vara lagliga
betalningsmedel och utges av Riksbanken (SOU 1986:22 s. 108).
DOM 5
Mål nr
2793-14
Landstingsstyrelsens beslut innebär att vårdtagare inom Kronobergs läns landsting
som vill betala sin patientavgift med kontanter är hänvisade till två av landstingets
vårdinrättningar, nämligen lasaretten i Växjö och i Ljungby. Landstingsstyrelsens
beslut lever därmed inte upp till riksbankslagens krav och ska upphävas enligt
10 kap. 8 § första stycket 4 kommunallagen (1991:900). Överklagandet ska därför
avslås.
_____________________ _____________________
_____________________ _____________________
_____________________
I avgörandet har deltagit justitieråden Henrik Jermsten, Karin Almgren,
Erik Nymansson, Thomas Bull och Per Classon.
Målet har föredragits av justitiesekreteraren Petra Jansson.
GillaGilla
Bra att Borås tidning har lite krav på insändarna så att dom inte hjälper till att sprida dom här lögnerna. 🙂
Tyvärr är ju inte dom som sköter blueshift lika intresserad av sanningen, där är det viktigare att dom får in pengar.
GillaGilla
Allt som lyder under landsting/kommun gäller under detta avgörande. Vad grundar du dig på att detta skulle vara lögner som sprids? …dessutom; vilka är ”dom ” på blueshift? Mig veterligt drivs den av en person på ett ideellt plan.
GillaGillad av 1 person
Tack aba för fakta! Fakta som underlag för anklagelser alltid Varmt välkommet;)
GillaGilla
Det står ju i domen som är inskriven här ovanför:
”Målet rör dock avgifter som i huvudsak är
offentligrättsligt reglerade. I rättspraxis har i vissa fall rättsförhållanden, eller del
av ett rättsförhållande, även på offentligrättsligt reglerade områden ansetts ha
sådan civilrättslig karaktär att de har ansetts böra bedömas enligt civilrättsliga
regler…”
Det står alltså att det INTE gäller allting som ligger under kommun och landsting. Lägg på det dessutom att det påstås gälla även butiker och andra privata aktörer så är det ännu mer lögnaktigt.
Det är den lögnen som jag helst ser inte sprids vidare. Jag ser helst att folk inte tror på detta och då åker dit på böter. Jag ser helst att folk inte lurar varandra över huvud taget.
Och jag har ingen aning vad blueshift är, det jag vet är att när jag skriver ett inlägg för att påpeka felaktigheterna så raderas det, däremot kommer det in flera som handlar om hur man donerar pengar till blueshift. Pengar är uppenbarligen viktigare än sanningen för honom.
GillaGilla
Vad är det i kommunal buss/spårvagnstrafik och dess avgifter som inte är offentligrättsligt reglerade? Kan du visa lagrum som säger att dessa avgifter lyder under civilrättsliga förhållanden?
GillaGillad av 1 person
Nej det kan jag inte. Fast här är det inte jag som försöker övertyga folk om att spela med sina pengar. Det är ni som påstår att denna domen gäller p-avgifter och bussar när den faktiskt handlar om sjukvård. Kan du/ni visa nånting som säger att bussar och p-avgifter lyder under offentligrättsliga regler och inte civilrättsliga?
GillaGilla
Jag tycker domen är som vanligt luddigt formulerad och vad jag förstått så är det meningen eftersom det ger klirr i kassan för vårt rättsväsende. Tvetydigt formulerade domar och lagar genererar ju chans till fler lagöverträdelse åtföljt av feta advokatarvoden osv, se mina intryck från tiden som nämndeman: https://corneliadahlberg.wordpress.com/justitia/
Läsvärd artikel om kontanter: ”Utan kontanter får vi ett samhälle likt Orwells”
http://www.svd.se/utan-kontanter-far-vi-samhalle-likt-orwells
GillaGilla
Helt felaktig tolkning av målet. I ett civilrättsligt fall skulle en butik eller företag aldrig kunna tvingas att göra affärer med en kund. Därigenom har de full rätt att först avtala bort skyldigheten att ta emot kontanter innan köpet genomförs.
Likaledes vid en p-automat så kommer tolkningen vara att skyldigheten att ta kontanter är bortförhandlad genom att det ej erbjuds.
I detta mål väger det tungt att vårdtagaren inte har något annat val än att gå till vårdgivaren. Lika skulle kunna gälla för exempelvis ett apotek.
GillaGilla