Blandad kompott

Har inte hört något från Kalle Hellberg på ett tag så jag passar på att lägga upp sparat tänkvärt från Kalle:

Välkommen till Sverige!

https://sv.gatestoneinstitute.org/9990/sverige-migranter-eldorado

Röda Korsets rapport från 1948, som man vill dölja för oss.

Ingenting om gaskammare eller andra händelser som propagandan har försett oss med under åren…

Vad HPV-vaccin kan ställa till med, men som inte erkänns, se videon i denna länk.

…………………………………………….

Å så lite mer om kontanter. Jag ställe följande fråga till en juridisk instans på nätet:

Avtalsparts möjlighet att neka kontant betalning 2017-02-22

FRÅGA

Hej! Hur är det möjligt att t ex en butik kan sätta upp en skylt med texten ”Vi tar inte emot kontanter” och kalla det för ett avtal. Enligt Riksbanken så blir denna skylt ett giltigt avtal om jag väljer att handla i den butiken. Men om jag bara har kontanter och inget kort, hur ska jag då kunna handla (jag går alltså inte med på skyltens budskap och är därför inte en part i avtalet)? Jag kan ju gå till en annan affär som säljer samma varor, men om även den vägrar att ta kontanter o s v, vad gör jag då? Enligt Riksbanken så är kontanter, som bara får ges ut av Riksbanken, giltigt betalningsmedel i Sverige och de skriver att ”därmed har alla skyldighet att ta emot sedlar och mynt som betalningsmedel”. Men detta gäller hittills bara för Landstinget enligt en dom, inga andra. Så min huvudsakliga fråga är: Hur är det möjligt att man får neka att ta emot kontanter som betalningsmedel, i en butik öppen för allmänheten?

SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I Riksbankslagen 5:1 2st så stadgas det att sedlar och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga betalningsmedel. Bestämmelsen i Riksbankslagen innebär i princip att en borgenär i princip är tvingad att acceptera betalning i form av dessa betalningsmedel. En skyldighet som dock inte gäller utan undantag. I vissa fall kan parterna avtala om att betalning ska ske med andra medel än kontanter. Detta anges i 7§ SkbrL som säger att betalning får ske med svenska sedlar och mynt, om inte förbehåll om annat träffats. Detta innebär att bestämmelsen är dispositiv och att parterna därmed kan avtala om annat.

Enligt avtalslagen så sluts avtal som utgångspunkt genom en modell där en part avger ett anbud och ifall motparten accepterar anbudet så har giltigt avtal kommit till stånd. Om du tar en vara i en butik och beger till kassan för att betala och butiksexpediten upplyser dig om att bara kortbetalning accepteras och du inte accepterar detta så har inget avtal kommit till stånd, om du istället accepterar att betalning ska ske genom kort så kommer avtal till stånd. Skylten är i sig inte att se som ett avtal. Man kan se det som en del av avtalsfriheten på det civilrättsliga området att privata aktörer kan välja vilka betalningsmedel som accepteras när dom sluter avtal. Som du så riktigt påpekar så är reglerna på det offentliga området annorlunda. Offentliga inrättningar, i målet landstinget, kan vara tvungna att acceptera kontant betalning. Detta framgår av en dom i högsta förvaltningsdomstolen (HFD målnummer 2793-14).

Vänligen, Christian Sörqvist, Lawline

…………………………………………………

Och nu har Riksbanken skickat svar på min senaste fråga. Om man läser nedanstående länkar så framgår det ganska tydligt att Riksbanken står på vår sida när det gäller kontanter, men att de inte har någon makt att påverka kontanter som lagenligt betalningsmedel. Det är helt en politisk fråga, och Riksbanken har ställt krav på en lag som reglerar detta, men politikerna vägrar att stifta sådan lag.

Senast hörde jag mp-politiker Per Bolund i TV som ansåg att ”eftersom Riksbanken nu ger ut nya sedlar och mynt, så är det ingen risk att kontanter försvinner närmaste tiden”. Men att stifta en lag om att kontanter ska gälla som betalningsmedel ansåg han vara onödigt. På vems sida står han?

Så ska vi bråka om kontanter så är det en lag vi ska kräva!

……………………..

Hej,

för att få veta mer om hur Riksbanken ser på frågan om skyldigheten att hantera kontanter kan du bl.a. läsa följande debattartikel och remissvar:

http://www.dn.se/debatt/bankerna-maste-ansvara-for-kundernas-kontantbehov/

http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Nyheter/2016/Infor-lagkrav-pa-bankernas-kontantservice/

Vänligen

Caroline Ahlsén Löfgren

Jurist

SVERIGES RIKSBANK

…………………………………………………..

Hej och tack för dina svar!

Vad jag förstår av dina svar så ingår det inte i er roll att ”sätta ner foten” mot kontanternas försvinnande, så jag kommer nu att ”ge mig på” politikerna i riksdagen, för att få till en lag om skyldighet att ta emot kontanter som betalningsmedel.

Ett färskt exempel på kontanters nödvändighet: Jag och några vänner var i lördags kväll på en s k Irländsk afton, i en gammal ombyggd kvarn långt ute i ”busken”. En stor församling lyssnade på Irländsk musik, drack öl och whiskey…  Arrangören hade skaffat en kortläsare som gick via mobilnätet, men det fanns ingen täckning i de djupa skogarna. I detta fall hade tillställningen fått ställa in om inte de närvarande hade laddat upp med gott om kontanter.

M v h  Kalle Hellberg

Blidsberg

Annonser
Det här inlägget postades i Andra författare. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Blandad kompott

  1. Det är enkelt att skriva in det i brottsbalken. Ex. Ägaren eller den som är ansvarig för den affärsinrättning som vägrar ta emot kontanter som betalning döms till X dagsböter. Människa som tar en vara med sig ur sådan butik döms ej för snatteri eller stöld.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s