Gräsrotsrevolt

   Manifestet i novellform, med kort historisk- och nutidsskildring, beskriver en väg till ett värdigt liv tillsammans med varandra och vår moder jord – trots att näringslivets giganter bakom kulisserna dikterar motsatsen genom närmast total kontroll över våra ”val”. De konkreta förslagen gäller oss gräsrötter och är hanterbara för alla, även mindre bemedlade! 

     Texten i sin helhet nedan (ca 1 tim) eller kapitelvis här:

Innehåll:

Vem ÄGER din möjlighet att LEVA?

Äldreboendet och pensionen, Politiker, Köket, Banken och Bonden

NÄRINGSLIVET

Rättslivet, Kultur, Skolan, Vården, Dagis, Arbetslöshet

MEDIA och vår DEMOKRATI

GRÄSROTSREVOLUTION

Jobb, Bidrag istället för lön, Få bidragen att räcka, Odla, Hyra ut, Tjänst, Konstnär

ALTERNATIVSAMHÄLLE

Vår Bonde, Barnmorskor, Läkemedel, Vår skola, Jurist, Polis

DIREKTDEMOKRATI

 

Eller lyssna till texten i 7 korta filmer skapade av konstnären Gunilla Weenborn:

1: Vem äger din möjlighet att överleva  

2: forts. Köket+ Banken o bonden + Näringslivet

3: forts. Sjukvården – Arbetslöshet

4: Media o vår demokrati

5: Gräsrotsrevolutionen + Bidrag

6: forts. Gräsrot – Hyra ut + Parallellsamhälle

7:  Direktdemokrati

Under Kategori Gräsrotstankar till höger i bloggen finns förspelet Innan Gräsrotsrevolutionen, mailet jag skickade till alla riksdagspartier och myndigheter innan valet 2010. Det kunde lika gärna skickas till dem idag och du är ❤ ligt välkommen att göra så! Tyvärr struntar de oftast i att svara, de får sin väl tilltagna lön av dig ändå.

Vi har under tiden texten växte fram bildat en ideell förening kallad MagMa. Den driver just nu aktivism i form av protester med målet att skapa en Sanningskommission och ”riksrätt”.

Hoppas GRÄSROTSREVOLUTIONEN inspirerar dig till mer än läsning!   

 

Vem ÄGER din möjlighet att LEVA?

     Långt tillbaka i tiden tillhörde jorden dem som föddes till den, så länge de befann sig på platsen. Tillhörde? Det fanns en självklar helhet mellan jord och människa. Vi vårdade det jorden gav och tackade för gåvan. Allt eftersom drog vi vidare till nya trakter där vi fann näring. Genom hårt arbete tog människan hand om det jorden hade att ge.

Så småningom lärde vi oss göra eld med vars hjälp vi tillverkade redskap av järn. Dem använde vi till att bruka jorden och bygga bostäder. Alla blev inte bofasta, men så småningom de flesta. Jorden tillhörde brukaren – vem annars?

Minns så väl när vi i min barndom besökte bondgården där våra släktingar lever. Gammelfarmor brukade sitta där familjen samlades och ibland deltog hon i någon kökssyssla. Sonen var bonde på gården där det fanns gott om kor. Ett minne som alltid lever kvar är när jag en eftermiddag deltog i att fösa korna från betet genom byns trånga gator, längs de vackra korsvirkeshusen in i ladugården för mjölkning.

   På gården fanns stora och kraftfulla hästar som vi fick rida på ibland. I svinstian stank det nästan outhärdligt, men jag stod ut eftersom de gulliga griskultingarna lockade. Där fanns höns, galande tupp, jag vet inte hur många katter och alltid jättesöta kattungar. En hund som jag var rädd för vaktade gården. Han löpte kopplad längs en lina tvärs över gårdsplanen och för att hålla mig undan honom så gällde det att beräkna kopplets längd längs med linan. Plötsligt kom han rusandes ur sin koja och skällde förskräckligt, innan han lärde sig att vi hörde till.

På fälten runt byn växte säd till vårt bröd och foder till djuren. Nära köket fanns grönsakslandet där dagens måltid skördades. Bondens flitiga son byggde med sin lika flitiga och alltid glada hustru så småningom ett eget hus på gården och där föddes med tiden fyra barn. Precis som gammelfarmor fick bonden sedan avsluta sitt liv på gården, bland människorna som älskade honom.

De ägde sin gård – vem annars? De kunde leva av sitt arbete, sålde mjölk och kött och hade råd att försörja de familjemedlemmar som inte kunde arbeta.

När jag besökte dem för några år sedan hade man specialiserat sig och mångfalden från min barnsdoms sommarlov var borta. Nu var det korvtillverkning som var lönsamt, och glasstillverkning. Flera stora betonghus hade tillkommit på gården. Jag gick igenom det nya boningshuset, men fylldes snart av tomhet. Inte för att det saknades någonting, flotta möbler stod där de skulle och tunga draperier hängde i gardinstängerna. Ekonomin såg ut att gå bra, men jag började minnas stämningen i det enkla gamla boningshuset. Så hemtrevlig, varm och ombonad med människor i alla de åldrar som rörde sig i huset. Där var man sällan ensam. I nya stora huset mötte jag ingen på jakt efter toan.

ÄLDREBOENDET och PENSIONEN 

   Hur hade gammelfarmor på gården avslutat sitt liv idag, i vårt rika land? En gång i veckan hade hon kanske fått hela veckans ranson av vakuumpaketerad mat levererad i plastpåsar, en påse för varje dag. Bara att välja och stoppa i mikron! Att komma ut i friska luften varje dag hade hon nog bara kunnat drömma om. Det har blivit lyxvara i vårt rika land eftersom personalstyrkan ska krympas så mycket som någonsin möjligt. Det ska sparas pengar. Varför?

En del av besparingarna går till att betala de fantastiska lönerna till det lika fantastiska antalet EU-byråkrater som anses behövas för att styra vårt land. En annan del går till att rädda våra banker när bankchefernas spekulationer har misslyckats, så att deras löner trots krisen kan öka fantastiskt. Våra inlånade pengar, som vi knappt får ränta på, räcker nämligen inte alltid till dessa spekulationer.

En annan del av besparingarna går till utvalda inhemska politiker och deras stab, för att den ska kunna växa, få lönepåslag och för att de ska kunna sjösätta kostsamma projekt omringade av för alla obegripliga regler. Regler vars enda syfte är att kunna plocka av dig dina skattepengar.

Samma politiker behöver även dina pengar för att kunna försörja en fantastisk mängd nya röster varje år. De kallar dem flyktingar för att skattebetalarna skall gå med på kostnaden. Idag vet de flesta att bara en liten del av dem är verkliga flyktingar, enligt FN:s Genèvekonvention. Verkliga flyktingar har nämligen sällan råd att ta sig hela vägen till Sverige – landet som är världsberömt för sina generösa bidrag och en befolkning som säger ja till allt medias ägare (näringslivets giganter) vill genomdriva.

   Varför inte hjälpa de verkligt utsatta istället för att ösa våra pengar över människor som har andra syften med sin flytt än att fly krig och terror?  Och fram för allt – varför inte sluta bomba sönder deras länder och avrätta deras ledare? Varför inte skämmas över att vi är världens största vapenleverantör per capita? Och varför inte satsa mer än hela krigsvinsten på att återuppbygga det vi förstört där hemma i deras vackra, varma länder?

Tillbaka till hur det är att leva i vårt av vapenförsäljning rika land, med dess fantastiska tekniska framsteg. Det sparas på de utsatta eftersom de varken kan eller vågar föra sin talan. Maten som lagrats några veckor nedkyld i plastpåsen kan ha ett näringsinnehåll sämre än kattmat. Snabbt och billigt ska det vara att nära dem som slitit för vårt samhälle. Var tacksam om du får behålla benet med liggsåret som inte ville läka, ingen hade tid att vända på dig där i sängen på äldreboendet.

POLITIKER 

     När vi pratar om politiker verkar det underförstått att det handlar om en inkompetent skara i vars jobb det ingår att leverera lögner. Ungefär som marknadsföringen av en tvivelaktig vara. Det gäller bara att hålla sig precis på gränsen för det tillåtna. Det gäller ju att sälja för att kamma hem vinst. Fulspel för egen vinning inom de ramarna tycks vi ha utvecklat ett nästan gränslöst överseende för. Vi blev sjuka av din vara, den vi betalade för, undernärda av din plan, den vi röstade på, men det är ju ditt jobb, vi har förståelse. Det kallas kapitalism.

Nu handlar politik inte om vilken försörjning som helst. Toppolitikerna tillåts nämligen själva få bestämma både sina löner och sina lagar. De skapar regler som bara gäller för dem, inte för oss skattebetalare, politikernas försörjare. När du går i pension kring 65 års ålder förväntar du dig kanske fortfarande att kunna leva på dina under ett långt yrkesverksamt liv avsatta skattemedel för ändamålet? Det fungerade så ett tag, men hur ser det ut framöver?

När sossestatsminister Göran Persson klubbade igenom vårt nya pensionssystem sade han att om 20 år, när folket förstår vad det egentligen innebär, kommer de att bli besvikna. Han visste alltså att det nya pensionssystemet är ofördelaktigt för oss. Ändå klubbade han igenom det, utan att ge oss rak information och tid till debatt om vad som egentligen väntar oss.

Hur ser det ut med systemet politikerna klubbat igenom för sin egen pension? Gäller samma regler för dem?

  Fram till år 2014 innebar deras regelverk att efter två mandatperioders tjänstgöring, d.v.s. 8 år som riksdagsledamot, hade de rätt till pension resten av livet, grundad på en nätt summa av på den tiden 58 300 kronor/månad (en summa som så klart växer stadigt). Inte dumt, eller hur? Politikerna kallade det inte pension, men vad spelar det för roll vad de döper sina alster till? När det innebär försörjning resten av livet är det pension för oss vanligt folk. Oförskämdheten kom dock allmänheten till kännedom så nu har de ändrat den regeln, men bara för nya politiker. Frågan är vad de har skapat för kompensation? De är nämligen experter på att gömma sina förmåner.

Visste du t.ex. att du för varje riksdagsledamot betalar ett s.k. Guldkort på SJ till ett värde av 7 000:-/månad. Det innebär att de reser inte bara gratis kors och tvärs genom landet utan äter även obegränsat 3-rätters middagar ombord. O.s.v.

Förändras och konstrueras oavbrutet nya regler blir folk till slut så förvirrade, trots uppmärksamhet i media, att många bara inte orkar ta till sig snurren. Man stänger av – BINGO för politikern och myndigheterna!

Skatteverket konstruerar nya regler i princip varje månad som alla småföretagare är skyldig att söka reda på. Småföretagaren skulle lätt kunna hålla en anställd sysselsatt heltid bara med den uppgiften, förutom att länsas på ca 60 % av sin inkomst för att försörja de förvirrade regellössen på Skatteverket.

   Ställ för skojs skull en fråga till en handläggare på Skatteverket, invänta svar och ställ sedan samma fråga till en annan handläggare. Du lär få två olika svar, men om du nu inte tar reda på det rätta alternativet själv, så har de rätt att straffa dig med fantastiska bötesbelopp. Detta gäller märk väl småföretagare, de stora har råd med skickliga jurister som lotsar dem runt det snåriga regelverket till dess de knappt betalar någon skatt alls.

Dessutom ägnar sig våra politiker åt att skriva under det ena EU-avtalet efter det andra utan att först informera oss medborgare om vad det EGENTLIGEN innebär. Dessa politiker har t.o.m. ändrat vår grundlag utan att folket fick veta vad som pågick, eftersom tystnaden om förändringen var tämligen total i media. De flesta vet numer att den reella regeringsmakten är flyttad till Bryssel. Det skedde lagvidrigt utan föregående ärlig information från våra politiker/media och därmed möjlighet till debatt.

Tillbaka till vår gammelfarmor. Reinfeldt talade i ett sommartal i Almedalen med förtjusning om ”det nya åldrandet”. Nu kommer det inte längre handla om att bara koppla av, vilket ju är tråkigt, eller hur? Nej, nu handlar åldrandet om den fantastiska möjligheten att starta eget företag när du fyllt 70.

Tänk så kul, du kanske kommer arbeta när du är 80! Då är du naturligtvis pigg som en lärka, i alla fall med moderaterna vid makten. Vi har helt plötsligt blivit så friska så vi kan starta nya företag när vi är 70 och jobba till vi är 80, eller längre.

Läste just ur en studie att andelen demenssjuka ökat med 40 % under 5-7 års tid. Allergierna ökar, neuropsykiatriska sjukdomar ökar och inte minst cancern ökar.

Ifall du tycker jag överdriver när jag talar om att politikerna försnillar våra pengar så vill jag upplysa dig om följande. Vi önskar det vore ett unikt exempel.

KÖKET

     Om du ska köpa ett nytt kök på Ikea får du räkna med att summan för ditt färdiga kök hamnar kring 50 000 kronor, ifall du hoppar över lyxen. Vad tror du att politikerna plockar av dig när de i ett äldreboende ska bygga ett ”tillagningskök” som det numer heter? Ett tag fick de för sig att man inte skulle laga mat på våra äldreboenden, utan istället skulle man ha s.k. ”förvaringskök” specialiserade för plastpåsarna – du vet, de med kattmat i. Nu har de dock kommit fram till att det är bra att laga mat på äldreboendet och därför ska det istället byggas ”tillagningskök”. Ifall dina skattepengar räcker vill säga.

Vi räknar med att kring 50 personer lever på äldreboendet medan vår villa bebos av ca 5 personer. Ökar vi därför summan för köket i äldreboendet 10 gånger, så hamnar vi på 500 000 kronor. När fler samsas om samma kök brukar det bli billigare – man köper ju inte 10 spisar och 10 kylskåp, men eftersom vi vet att allt politiker tar i blir mycket dyrare än befogat, så höjer vi generöst priset för deras kök till 1 miljon kronor.

Kostar politikernas kök verkligen så mycket? En miljon kan man ju bygga en hel villa för, i alla fall innan massinvandringen! Nej, kära Herr och Fru Skattebetalare, politikernas kök kostar inte en miljon kronor, de plockar av dig ungefär 4,5 miljoner kronor för att bygga ”tillagningsköket”!

Du kanske vet att det är strängt förbjudet att ta in jordig potatis i ett sådant kök? Den måste först sköljas, vilket betyder att det måste byggas extra innan potatisen får tillåtelse att beträda det sterila boendet. Ett boende så befriat som möjligt från härliga dofter du känner igen, annat än rengöringsmedel om du nu gillar den lukten, och kanske urin. Så befriat som möjligt från allt hemtrevligt du minns från ditt liv. Sterilt ska det vara! Det finns massor av lagtext att följa som leder till den vanvettiga kostnaden för köket.

(Att demens brukar minska genom igenkänning är ingenting en politiker tar hänsyn till.)

BANKEN och BONDEN

    Åter till vår bonde, men nu tar vi en titt på dagens bonde. Äger han sin gård? Om han är stor och mycket rik, kanske. Annars äger banken gården. Bonden kämpar resten av livet med att betala av lånen till banken. När han dör kanske sonen tar över lånen. Förr tog sonen över gården, inte som skuld utan som tillgång.

Hur många äger sin bostad idag? Oftast äger banken i alla fall största delen. Utom den äldre generationen som på den tiden kunde ha råd att köpa sin bostad utan jättelika banklån.

Ändå har vi blivit rikare. Eller blir vi bara lurade? Gemene man tycks äga allt mindre av värde, medan få äger allt mer, äger det som vi behöver för att kunna leva. Borde det inte tillhöra oss? Många äger ingenting, egentligen, fast de har mer prylar än någonsin. Prylar som inte betyder någonting för överlevnaden.

Vad är det då som har blivit bättre, egentligen? Håller vi kanske på med en evig rundgång i ett slags slaveri som vi inte tar oss ur? Vi tror att vi blivit rikare, fast någonstans på vägen hamnade vi i skulder och rätt som det var så övergick vårt ägande i några få makthavares händer. Precis som kungen en gång i tiden ägde det mesta, medan stor del av folket var kuvade, livegna.

   Vi tror att vi är fria, att de kuvade lever någon annanstans eller hör historien till, men undrar om vi inte en vacker dag kommer vakna upp och inse att vi egentligen har ingenting. Att vi blivit grundlurade på ett smygande, lömskt sätt medvetet iscensatt medan vi slumrade under medias och utbildningssystemets hjärntvätt. Sömnaktigt varit dumma nog att rösta fram lömska politikerna som förvrider sanningen.

Många lever visst fortfarande i tron att staten även fortsättningsvis är räddaren i nöden. Politikerna vill så klart få oss att tro det. Vi har vant oss vid att bidragen bara trillar in i Sverige. Har vi råd att betala välfärden för ca 100 000 nyanlända varje år nu, så ska vi väl ha råd att göra det framöver också, tycks vara tron. Råd och råd, det handlar om lånade pengar, men dom trillar ju in. Utlånade i slutändan av dem som vinner på spektaklet.

Under många år har det inte spelat någon roll vem som egentligen äger din möjlighet att överleva. Pappa staten såg som sagt till att vi fick det vi behövde, men tycker du vi kan lita på dagens politiker med tanke på hur de agerat de senaste åren? Med tanke på att det inte längre är vi utan banken som äger vår möjlighet till överlevnad, äger vårt boende och kanske vår trädgård med odlingsmöjlighet, tillgång till vatten och något träd att göra ved av under kalla vintern om pengarna inte längre strömmar in till elräkningen.

Litar vi på banken? Bankcheferna verkar ju vara moraliskt ansvarstagande människor, kanske du säger? Nej, jag tror inte du säger det. Du kanske har hört att banken har lånat ut dina sparpengar i snitt 9 gånger. Om alla skulle gå till banken och vilja plocka ut sina tillgångar samtidigt, skulle den inte kunna ge folk det som tillhör dem. Dina besparingar är med andra ord egentligen bara en bluff.

   Vad tänker du köpa mat med när dina pengar inte lämnas ut? Vem vill köpa din fantastiska mobiltelefon då? Eller platt-TV:n? Alla andra prylar? Din belånade bostadsrätt eller villa vill ingen köpa till summan som återstår att amortera. Det kan du fråga många nyfattiga i USA om, de vet hur det känns. De flyttade in hos sina släktingar eller bodde i husvagn och var beroende av soppköket kyrkan bjöd på när kraschen slog till. Bara några månader tidigare såg deras liv ut som hos oss.

Du kanske säger: – ”Staten löser det här i Sverige. Vi har det alltid bättre än i andra länder.”

Jag är inte alls säker och därför fortsätter jag.

 

NÄRINGSLIVET

    Näringslivet är överheten ALLA bugar sig för. Tar vi RÄTTSLIVET som exempel så faller domarna olika beroende på vilken position du har inom näringslivet. Juholt gick fri för sitt bostadsbidragsfusk medan den lille Herr eller Fru Skattebetalare som gjort sig skyldig till samma bidragsfusk riskerar finkan. Juholt var näringslivets tjänare, men tydligen inte så det räckte eftersom han blev avsatt. Hade han däremot sagt ja till EMU, EU:s ekonomiska och monetära union, hade han nog suttit kvar trots sin Kulbo, som han försökte döpa om sin sambo till för att rädda bostadsbidraget.

Näringslivet är beroende av trogna medspelare, därför hade Juholt sin position, därför gick han fri. Folket däremot skall kuvas och hållas på mattan, veta sin plats. Om folket bestod av vakna och fria individer skulle knappast någon acceptera att behandlas som mindre värd än politikern inför domstol. Nu är det inte så och därför kan rättslivets maktmissbruk fortgå.

      Ett annat exempel: Jag har numer vant mig och reagerar därför knappt, men minns tiden då jag förvånades över tidningarnas KULTURSIDOR. Jag bläddrade och undrade, när ska de börja skriva om kultur? Snart insåg jag att de kallar innehållet i dessa sidor för kultur. Popstjärnor som ser ut som Barby hamnar högst på listorna. P.g.a. deras stora musikaliska skicklighet? Nej, p.g.a. att de tillfredsställer vinstmaskinen, näringslivet. Sveriges Radio sänder inte musiken som musikaliskt håller en någorlunda nivå, utan musiken som dövar (fördummar = förslavar) och håller ekonomiskt.

Kultur har blivit näringsliv liksom SKOLAN har blivit näringsliv. Det övergripande målet är att eleverna ska tillfredsställa näringslivet. Inte utvecklas till fria, självständiga och ansvarstagande individer som efter studenten väljer om de vill arbeta för näringslivet eller en annan del av samhället. Som att bli fria pedagoger, för att ta ett exempel. Inte dagens slavar till pedagoger som bl.a. tvingas utföra en mängd administrativt arbete, inte för elevens bästa utan för att tillfredsställa byråkraters kontrollbehov.

Näringslivet är inte intresserat av fria pedagoger utan har behov av lydiga deltagare i vinstmaskineriet. Minskar man i smygande takt människors frihet genom att utsätta dem för ett bombardemang av intryck, statligt tillåtna gifter och annan onaturlig påverkan, verkar det som att man kan få människor att göra nästan vad som helst. Trötta, förvirrade, uppgivna stannar de kvar och gör som de blir tillsagda eftersom de är rädda att förlora sin inkomst, den allt annat överskuggande.

     Vi tar en titt på vår skattefinansierade SJUKVÅRD som därför väl ändå borde vara befriad från näringslivet, eller? En svensk läkare som arbetade i Darfur berättade att han där hinner med hundra konsultationer på samma tid som han i Sverige behöver för tio patienter. Skillnaden beror inte på lägre kvalitet eller säkerhet i behandlingen, som du kanske tror, utan skillnaden beror på det svenska kravet på kontroll i form av dokumentation. Till vilken nytta? Som du ser sker det inte för patientens bästa. Det vore naturligtvis mycket bättre om fler patienter fick vård till samma summa, kvalitet och säkerhet, det är ju patienterna som betalar (vissa i alla fall).

Politikerna är dock inte intresserade av att skattebetalarna ska få ut så mycket som möjligt av sin insats, utan de är intresserade av en växande gärna ogenomtränglig kontrollapparat med växande antalet anställda och fram för allt växande löner till sig själva. Det kan de naturligtvis inte säga högt varför de glatt fortsätter att ljuga.

Här följer fler exempel på områden politikerna har makten över och styr in i ett näringslivsliknande system i motsats till vad de talar om inför valen:

Den som knackar på porten till PSYKIATRISKA KLINIKEN och ber om hjälp får ofta återvända hem till ensamheten och ångesten eftersom det är fullbelagt och ska sparas pengar, så till vida patienten inte blir lönsam för inläggning enligt dagens koder i det iskalla människofientliga systemet vid namn New Public Management.

    Ibland tillgriper den avvisade hjälpsökaren i ren desperation medel som leder till en annan form av ”hjälp” eller sällskap – i fängelset. Med allt vad det innebär av brottsoffers lidande.

Som kroniskt sjuk kan du vara totalt utelämnad och beroende av hjälpande anhörig som för din talan och ger dig ditt dagliga bröd. Har du hamnat ”mellan stolarna”, d.v.s. mellan myndigheterna, kan det nämligen betyda noll kronor i bidrag. Politikern svarar:

– ”Det var olyckligt, vi ska se över systemet.” Och tillsätter en utredning som några år senare kommer fram till att den under tiden blivit för gammal och därför måste göras om.

   Ingen ställs till svars för knäckta människoöden, ingen har ansvar. Det går bra att skylla på EU-reglerna ännu längre bort. Där är omröstningarna hemliga så vi vet inte vem som har ansvar. Ingen har ansvar.

Ett land eller en kultur sägs kunna värderas utifrån dess bemötande av dess hjälpberoende medborgare. Eller om du så vill, dess svagaste medborgare.

Vi kan ju titta på hur vi behandlar våra barn, närmare bestämt 1-åringarna. Som 1-åring i Sverige är det dags att flytta hemifrån dagtid. DAGIS kallas det, men för statushöjningens skull heter det Förskola. Våra 1-åringar behöver gå i skola istället för att vistas bland dem som förbehållslöst älskar dem. Sverige har undertecknat FN:s Barnkonvention som säger att barn inte skall behöva vistas mer än 10 timmar/dygn hemifrån. Det struntar vi glatt i och det är inte alls ovanligt att små barn vistas runt 11 timmar/dygn på dagis.

Vikarier dyker upp titt som tätt när den ordinarie personalen har planeringstid eller uppföljningstid eller fortbildning eller semester eller sjukskrivning eller vabbar (vård av sjukt barn). I en stor grupp främmande barn och växlande vuxna skall du som 1-åring finna dig tillrätta. Immunsystemet håller under denna tid på att utvecklas och hjärnan vidgar sitt upptagningsområde.

Plötsligt har du kastats ut ur hemmets trygga vrå. Massor av nya, främmande intryck på en gång. Och nya bakterier som den lilla kroppen ska hantera. Födoämnena är nya med nya kemikalier och omgivningen blir allt mer belastad av elektromagnetisk strålning. Alla frekvenser går igenom den lilla växande kroppen för vi vill ju att internet ska gå snabbare och inga störningar i mobilnätet vill vi ha, bästa mottagning överallt!

   Att ”vabba” har blivit ett vanligt begrepp hos oss. Barnet behöver ta igen sig från stressen. Forskarna talar nämligen om stress-syndrom, som 1-åringen systematiskt utsätts för i vårt moderna och rika samhälle.

Hur kommer det sig att allt fler barn får bokstavsdiagnoser som ADHD, inlärningssvårigheter, svårigheter att anpassa sig socialt, ångest, suicidala tendenser och behov av sömnmedel? Medicineringen mot ADHD, ett knarkliknande preparat innehållande amfetamin, har ökat lavinartat för våra barn. Kan det ha med den tidiga stressen att göra? Överkänslighet mot den ständigt ökande strålningen? Alla kemiska tillsatser i vår mat, våra kläder och barnens leksaker? En kombination? Det finns forskning som tyder på det, men sådan kunskap passar inte näringslivet och därför får sådana forskare inte komma till tals.

Istället säger utvalda och väl betalda forskare det som gynnar näringslivet, som kablar ut det i den av näringslivet ägda och styrda median. Propaganda kallas det i en diktatur. Hos oss kallas det ”fri press”. Mer om den senare.

Mitt konkreta förslag till förändring på småbarnsområdet är att ge föräldrarna samma summa, eller i vart fall en tillräcklig del av summan, som de själva skattevägen tvingas betala för daghemsplatsen för ett av sina barn, nämligen ca.160 000 kronor/år. Då kan varje familj välja om man vill lämna sitt barn heltid på dagis som 1-åring, eller kanske deltid eller stanna hemma tills barnet fyllt kanske 3 år.

Vi skulle säkert se bokstavsdiagnoserna och behovet av sömnmedel minska! Läkemedelsbolagens aktier lär dyka, men varför ska vi ta hänsyn till dem på bekostnad av våra barn? Näringslivet får väl tjäna sina slantar utan att skada våra barn.

   I samma anda kan man förändra dagens system inom äldrevården och sjukvården: Fördela summan genomsnittsådringen eller genomsnittsjuklingen kostar samhället till varje individ utifrån kompetent läkarbedömning, inte politikerbedömning, och låt individen välja vårdform helt fritt, utan likriktad politikermall skapad av näringslivet.

En alldeles utmärkt vårdform är att stanna hemma med vårdande anhörig med ovan nämnda summa, eller valfri person som sköter omvårdnaden såsom vårdtagaren vill, inte politikern vill. Det skulle kunna bespara skattebetalarna ansenliga summor eftersom politikerna som sagt har en fantastisk förmåga att få kostnaderna att skena. Vi skulle t.ex. kunna använda besparingarna till förnyelsebar energi istället för att ödsla dem på paragrafskaparfolket.

Det som inte kontrolleras av näringslivet verkar gå under. Där har vi kanske kärnan i vår dekadens, systemet vi behöver begrava/förändra för att kunna leva i balans och harmoni med varandra och vår jord. Eftersom näringslivet är den del i samhället som starkast tilltalar vårt EGENINTRESSE är det lätt att fånga oss. Egot blossar upp och tar över utan att vi ens reflekterar. Se bara på vad som visas i statliga TV. I stort sett varje program är skapat för och tilltalar just egot, som vill ha mer och mer.

  Barnets själ får idag till stor del sin näring genom TV:n och datorn. Innehållet i barnprogrammen? Det behöver jag inte gå in på, de flesta har sett. Kan man tänka sig större smörja att fylla barnets rena själ med? Vem styr innehållet? Vem vinner? Näringslivet styr och vinner. Om inte annat så på den följande pillerkonsumtionen.

För inte länge sedan jublade vi över maskinerna som förenklade vardagen för oss och gav oss tid över till annat. Minns när mamma stod i källaren och rörde om i en jättegryta med ångande tvätt. Så mycket tid och arbete tvättmaskinen besparar oss!

Tid till vad? Vad fyllde vi tiden med? TV:n? Datorn? Mobilen? Inköpslistan? Har vi blivit friare? Eller har vi bara bytt slavkostym?

Det råder arbetslöshet samtidigt som vi har mer prylar än vi behöver, även som arbetslösa. Någon begåvad med sunt förnuft skulle väl säga: Men då får ni naturligtvis FÖRKORTA ARBETSTIDEN så att arbetena räcker åt alla. Ni behöver ju inte ha mer än ni behöver! Men många kan inte släppa tanken på att pengarna ska räcka till överflöd, åt dem själva så klart, inte andra. Trots att vår jord mår allt sämre av rovdriften. Trots att diagnoserna ökar och allt fler unga tar sitt liv.

Förkortad arbetstid innebär mer tid för barnen. Mindre prylar, men mer samvaro. Det beror på dig och dina prioriteringar vilket samhälle vi får. Vi behöver inte sälja oss till näringslivet, vi kan välja att se och lyssna på våra barn och vår jord istället. Lyssna till oss själva, på djupet.

Konsumerar vi för våra behov eller för våra begär? Går vi tillbaka till våra ursprungliga drömmar upptäcker vi nog att våra behov egentligen inte frågar efter det vi jagar och konsumerar idag. Det är begären som liksom tagit över.

 

MEDIA och vår DEMOKRATI

    Demokratin föddes i Grekland före Jesus födelse. Platon (427-348 f. Kr) sade:

”De som är för smarta att engagera sig i politik blir straffade genom att bli styrda av dem som är dummare.”

Redan då. Nu har vi väl ändå facit i hand. I Sverige kallar vi våra parlamentariska val vart 4:de år för demokrati. Då väljer vi det parti som lyckats marknadsföra sina lögner bäst genom media. Eftersom denna media ägs av fåtalet näringslivstoppar så är innehållet i de politiska programmen näringslivsvänligt. De som inte fjäskar för näringslivets behov kommer helt enkelt inte till tals. Likt en diktators röst kablas det ensidiga budskapet ut i den s.k. ”fria pressen”.

Dyker ett nytt parti upp så kommer det helt enkelt inte till tals, eller förtalas för att det ska försvinna igen och makten stanna hos de redan bearbetade. Eller så väljer uppstickarpartiet att anpassa sig och säger det de egentliga makthavarna vill höra och får därmed del av makten. Så länge man är lydig. Det gäller att hålla sig väl med den kapitalstarke!

  ”Folkvalt” kallas vårt parlamentariska system. Tanken var god en gång i tiden. Då var det tänkt att lögnerna istället skulle bestå av löften om vilken politik som skulle drivas. Nu är vi många som insett att löftena består av tomma ord. Medvetet vilseledande ord för att få din röst, för att få makt och pengar.

Vårt samhällsbygge, vår s.k. demokrati anser Västerlandets ledare vara överlägsen övriga samhällsbyggen i världen. Man vill sprida det till resten av världen precis som kolonisatörerna på sin tid gjorde och många talar med avsky om andra länders diktatorer. Som om vi inte hade våra egna diktatorer att tampas med! Vad är EU annat än ett ”röda mattan” för näringslivet, ett nästan totalitärt maktmedel, en skendiktatur?

Hur mår barnen och de unga i länderna vi anser oss överlägsna? Hur ser det ut med självmordsfrekvensen i dessa länder? Hur ser den ut hos oss? Självmordsfrekvensen är väl om något en barometer på hur våra barn och unga egentligen mår, i vårt ”fria” samhälle i väst.

     Jag vill inte byta med förhållandena i en traditionell diktatur, men jag vill rikta ljuset på våra dolda diktatorer. Jag vill inte heller leva i en annan tid. Vår dekadens är spännande och om inte annat så uppmanar den till engagemang! Vad jag vill är att se och tolka i fler nyanser, från fler sidor och med hänsyn till fler omständigheter. Som att ta hänsyn till den fysiska och psykiska hälsan hos befolkningen vid bedömningen av hur samhället mår och ser ut.

Hur beskriver vi innebörden i livskvalitet? Vem kan mäta glädje? Trygghet? Bekräftelse? Upplevd meningsfullhet? Spirituella behov och deras tillfredsställelse? Behov av gemenskap? Känsla av kränkning? Vi uttalar orden, men hur upplever vi dem? Troligen skiljer det sig så mycket att det är omöjligt att fånga i siffror och tabeller. Kanske är det dags att finna nya metoder för bedömningen av vårt samhällstillstånd. Kanske är konsumtionen av antidepressiva medel en barometer?

     Vill vi frigöra oss ur slaveriet under våra dolda makthavare, de som väljer våra politiker, lyfter fram dem i fördelaktig dager i pressen eller sänker dem genom förtal, så bör vi plocka fram dem i ljuset och lära känna deras syften. De vill oss inte väl, de är i full färd med att rasera våra liv och vår tillgång till en frisk jord. De tjänar sina egna intressen, bygger sin egen värld.

Tar vi en titt på vår historia, både bakåt i tiden och samtida, ser vi hur det gick och hur det går med försöken att genomdriva de gamla samhällsideologierna:

• Kommunismensföreträdare har drygt 100 miljoner dödsoffer på sitt samvete, där övergrepp och dödandet av ”olydiga” än idag fortsätter i bl.a. Tibet och Nordkorea.
• Nazismensföreträdare har enligt olika källor mellan ca. 250 000 och 6 miljoner dödsoffer på sitt samvete och vi minns fascismen med sina dödspatruller. På TV:s nyheter ser vi islamismens offer i form av bl.a. självmordsattackerna som numer sprids genom våra europeiska städer.
• Slutligen tar vi en titt på kapitalismen, eller om vi skall kalla den sionismen som dödar och lemlästar civila i det ena landet efter det andra. Som i Libyen med vi vet inte hur många dödsoffer, det sägs kring 100 000 bara under de månader vår krigföring pågick. Detta visades knappt eller inte alls på TV:s nyheter. Bara de ”fördelaktiga” offren visas, fördelaktiga för vissa människors syften. När hörde och såg du en minneskonsert för de dödade och lemlästade barnen i Libyen? Dödade av våra bomber.

Idag ser vi människan som en gruppvarelse tillhörande antingen en religion – kristen, katolik, jude, muslim, eller tillhörande en yrkeskår – snickare, sekreterare, läkare, eller i avsaknad av yrke eller arbete, eller som sexuell läggning – homo, bi, trans, hetero, eller politisk tillhörighet.

 Den dagen vi istället ser varandra som de individer vi är kommer nog våra krig kunna ta slut. Ser vi med egna ögon istället för att grunda vår bedömning på medias falska propaganda kan vi välja bort våra slavdrivare och istället bygga ett hållbart samhälle.

Där de är hjärtligt välkomna, men fråntagna sina förödande vapen, sin förödande makt.

Är ekonomin till för människan, eller är människan till för ekonomin? Dagens politik innebär att genomföra iskallt näringsliv på bekostnad av människan, som har blivit ren handelsvara. Vi ser det inom äldrevården, sjukvården, skolan, kulturen, ja överallt.

Hur kan jag som enskild komma levande ur ett förbenat och destruktivt system som egentligen borde begravas?

Vägarna är nog lika många som människorna som vill gå dem. För att rädda vår jord och leva i fred med varandra är jag övertygad om att vi måste överge konkurrenstänket. Att slå oss in på marknaden för att ta våra medmänniskors kunder är inget annat än utslagning. ”Den enes död – den andres bröd” kan vi sätta som rubrik på dagens samhällsbygge. Utslagningen som är grogrund för kriminalitet och i förlängningen krig.

     Hur kan jag som enskild göra skillnad? Jag tror det gäller att frigöra sig ur näringslivets slaveri. Bli så oberoende som möjligt och börja i vår lilla vardag. Strax kommer mitt förslag, men innan du lägger mer tid på min text vill jag fråga dig om du läser svensk dags- eller kvällstidning eller ser nyheterna på SVT? Tillhör du i så fall dem som tror att det du ser och läser är sant? Då ska du nog sluta läsa här. Jag vänder mig till dem som upptäckt att informationen vi får är vinklad, ofta direkt falsk. Att vi serveras den ena sidan, inte de andra. Vi har talat om hur det kunde bli så i en demokrati och vi har beskrivit den ”fria pressen”.

Hur ska förresten pressen kunna vara fri när bara ett fåtal ägare med vinstintressen kontrollerar densamma? I hela vårt avlånga land ser tidningarna ungefär likadana ut, med i princip samma innehåll. Du kommer bara till tals om du säger ”rätt”, d.v.s. gagnar näringslivets giganter. I vår demokrati har den kapitalstarke makten utan att vi har gjort ett medvetet val. Det bara blev så när girigheten tog över. Det blir så i ett kapitalistiskt samhälle där visioner och ideal saknas, annat än att komma över så mycket pengar som möjligt. Om man nu kan kalla det för vision eller ideal…

 

GRÄSROTSREVOLUTION

     Tillhör du dem som är orolig att förlora jobbet, eller dem som konkurrerar med dina medmänniskor om jobben? Tillhör du dem som innerst inne tvivlar på att det skulle vara för ditt eget, dina medmänniskors och jordens väl, så föreslår jag att du fortsätter läsa.

Om du tittar på lediga jobb, vad är det du hittar? Något som gynnar ditt eget, dina medmänniskors och jordens väl? Något som kanske bara du kan bidra med? Eller måste du armbåga dig fram och hoppas att du får jobbet? För allt i världen inte någon av alla de andra sökande medmänniskorna. Tycker du att det är vassare armbågar som behövs i vårt samhälle? Mer ego? Svarar du ja på de senare frågorna kan du definitivt sluta läsa nu. Då är det bara att fortsätta leva och rösta som du gjort hittills. Är du däremot tveksam, så fortsätt.

Alla vill nog känna sig behövda och gärna oersättliga på sitt jobb, men i ett hårdnande samhällsklimat är det få som inte utan vidare kan bytas ut. Börjar man bli till åren kommen och vill bidra till helheten skulle man kunna fundera på om jobbet man innehar är eftertraktat bland unga arbetssökande. Kanske är det en social välgärning att ge vidare tjänsten till denna unga arbetssökande. Som kanske håller på att brytas ned av känslan att inte vara önskad.

Ger jobbet dig din livsenergi ska du naturligtvis behålla det oavsett ålder. Du kanske tillhör Reinfeldts favoritåldring – jobbar när du är 80! Om inte, det kanske börjar bli slitsamt, ta fram ditt livsmod och ge vidare ditt arbete trots att arbetet är en ekonomisk trygghet. Du får istället jobba på att skapa en annan trygghet.

      Vad gör du i så fall med all din ledighet när du givit vidare din tjänst? Eller fått sparken, vilket som. Fundera på vad du innerst inne vill, världen ligger åter framför dina fötter, din tid tillhör dig! Förutom när du måste gå till Arbetsförmedlingen eller vad det nu är för ihålig verksamhet du tvingas besöka. Men det ska inte behöva vara särskilt ofta, det kan du arbeta på att påverka. Glöm inte att många arbetsförmedlare själva vet att vårt samhällssystem är sjukt. De vet att jobben är alldeles för få och de sökande alldeles för många. De lyder bara order, uppifrån. Motsätter de sig den ordningen är det tack och adjö, men de vill absolut ha ett jobb, precis som du en gång ville. Därför fortsätter de käckt att jollra och ljuger:

– ”Det här blir nog bra, det klarar lilla du, klapp-på-axeln! Gå hem och sök på Google så blir det nog ett jobb till slut.”

Jag skämtar inte! Jag hamnade en gång hos en av skattemedel välbetald jobbsökarcoach som efter många månaders idogt ”coachande” kom fram till den lösningen på min arbetslöshet. Gå hem och googla. För övrigt är det ganska talande att vi lånar begrepp från främmande språk – ”coach”. Saknar vi ord ur vårt eget språk? Det beror nog på att ingen egentligen vet vad det är fråga om.

BIDRAG istället för LÖN

  Hur kommer det sig att arbetsbristen är så stor i vårt av materiellt överflöd präglade samhälle? Vi talade om vår fantastiska teknik som har tagit över så mycket av våra tidigare göromål vilket är – helt fantastiskt! Men i kombination med att allt färre arbetar allt mer för att de vill tjäna mer, eller/och chefen vill pressa ur dem så mycket vinning som möjligt, blir det problematiskt. Det går naturligtvis inte ihop! Någon måste offras när de som har vill ha mer istället för att dela med sig av sina arbetstimmar. Man tror att man behöver mer. Se bara på det redan nämnda exemplet TV, statliga SVT där vi matas med bilder på andras lyx, som blir en dröm, ett mål som går att förverkliga om man armbågar sig fram, eller har tur.

De producerar för att visa att allt handlar om att kamma hem så mycket pengar som möjligt. Varför då inte följa våra makthavares exempel och plocka så mycket skattemedel för egen del som möjligt? Det blir väl bara en liten bråkdel av vad dessa plockar, men alltid något.

Det handlar just nu, i vårt dekadenta samhälle, om att kamma hem bidrag så det räcker för överlevnaden. Och här vill jag vara MYCKET tydlig med att jag INTE menar att det handlar om att slöa på skattebetalarnas bekostnad. Det handlar om att inte slå ut dina medmänniskor från de för få lediga jobben, utan att träda åt sidan frivilligt för att istället bygga upp ett liv så fritt från pengaberoende som möjligt. Ett liv som vill bygga upp andra värden.

     Se bara till att inte behöva delta i allt för mycket nollställd verksamhet i t.ex. Arbetsförmedlingens regi. Lite måste du tåla, men du överlever genom att ta fram skådespelaren i dig så mycket du har lust. Vi befinner oss ändå i en jättelik teater, det har jag lärt efter min tid som politiker i Kommunfullmäktige i Norrköping. Det som sägs från talarstolen där förväntas aldrig komma ur hjärtat eller ens ur ryggraden. Tvärtom, ifall någon skulle göra misstaget att yttra sig på det viset, säga sin sanning, blir det uppläxning efteråt av politiker-kollegorna som anger den sedan länge inövade normen. Den innebär att alla förväntas säga färdigproducerade floskler. Annat än tomma ord får normalt inte tillträde till det rummet.

Samma talare yttrar sig sedan på ett helt annat vis privat, på festen eller på gatan. Där tillåter man sig säga sin sanna mening, den ur hjärtat, eller ryggraden. Undrar vilken kroppsdel de andra orden kommer ifrån, de från talarstolen? De som styr vårt land och dess medborgare. Jag upplåter svaret på den frågan till mina kära läsare. Mitt svar blev så grovt.

FÅ BIDRAGEN ATT RÄCKA

     Hur får du bidragen att räcka? Du är ju inte topp-politiker med ett bidrag på 50 000 kronor per månad resten av livet – som arbetslös. Jo, du går noggrant igenom varje enskild utgift och stryker så mycket som någonsin möjligt. BÄTTRE MILJÖVÄN KAN DU INTE BLI, GLÖM ALDRIG DET! Du tar nu hänsyn till jordens fattiga befolkning, som knappt får del av resurserna som de feta och bleka västerlänningarna slukar.

Fördelen är att du slipper en massa bekymmer med prylarna du egentligen inte behöver. För att inte tala om aktierna som du slipper se sjunka. Den gamla bilen som inte gick genom besiktningen.

   Har du tillgång till liten jordplätt, om så bara en rabatt, eller blomkruka – ODLA. Minns när jag i min ungdom besökte Azorerna. I de små husens mycket små trädgårdar odlades det på nästan varje kvadratcentimeter. Inte gräs, utan grönsaker och en del blommor. De senare går ju att äta även de, om man väljer dem med omsorg.

Saknar du rabatt så plockar du grannarnas frukt. Många hinner inte skörda – det är bara att knacka dörr och fråga. Blir det nej så önskar du en fortsatt trevlig kväll och traskar snällt vidare. Den här skolan handlar inte om att ge vika för feghet. Den handlar om att plocka fram ditt mod! Vad har du att förlora? Grannarnas frukt är dessutom ekologisk (hoppas vi). Du slipper alltså frestas att köpa den giftiga, ur näringssynpunkt nästan värdelösa frukten i livsmedelsbutiken! Om du inte hittar – och kan betala – ekologisk förstås.

Finns det någonting du kan HYRA UT? Ett rum där du bor kanske? Har du fina gamla kläder, väskor, skor som du inte vill sälja – hyr ut. Du kanske kan investera i någonting att hyra ut. Småsummor inte att förakta. Om du inte är sverigedemokrat kan du dessutom bli familjehem, det behöver du inte skatta för, det kallas samhällsnyttig verksamhet och vips kasserar du in ca 10 000 mer per månad. Och gör en god gärning på köpet, i bästa fall…

     Har du en TJÄNST att sälja i liten skala, så sälj till dem du litar på. Undvik sådant du måste deklarera för eftersom det ofta leder till förlust (vi är ju inga storföretag) och då kan du ju lika gärna låta bli. Det handlar om att skrapa ihop ett kapital som du på sikt kan frigöra dig med. Du vet ju vad som gäller i vårt samhälle: Den som har kapital kan köpa sig allt, även inkomst.

– Fastighetsägare kasserar in hyra. Är du på botten, får du jobba som en myra.

Där ser man, poesi kan du också pröva på någon av alla lediga timmar. Ta fram ditt konstnärliga jag. Du är inte arbetslös, du är KONSTNÄR. Någon kanske blir glad att få pryda sina väggar med dina tavlor? Sätt små röda märken på dem = såld, alltid lockar det någon.  Eller varför inte måla om deras väggar helt och hållet, för en slant?

Vad vill du uppnå? Vad drömmer du om? Du är den enda som sätter gränserna. Kanske möter du likasinnad, eller kan söka efter likasinnad. Tillsammans stark – utbyt idéer och samverka. Du bestämmer om du vill arbeta ensam eller tillsammans, du är fri, glöm aldrig det!

Någon har sagt:

– ”Visst är vi alla lika, men somliga är rika.”

Rika på vad? Pengar? Eller fantasi och kreativitet. Där börjar vi. Den rikedomen kan ingen ta ifrån oss!

 

ALTERNATIVSAMHÄLLE

 Låt oss utgå ifrån att en allt för stor del av befolkningen fortsätter sin törnrosasömn och att vi tvingas fortsätta leva under de gamla politikernas vanstyre. Vi är ju inte livegna och vem har egentligen givit dem rätten att förstöra vårt land och vår möjlighet att överleva av vår jord? Vem har givit dem rätten att förgifta vårt vatten och luften vi andas? De lovar visserligen motsatsen, men bryter systematiskt sina löften.

Lögnare är lögnare och borde avsättas, men just nu utgår vi som sagt från att flertalet fortsätter att lägga sin röst på lögnarna. Då kan vi som vill överleva, om vi gör gemensam sak, skapa ett hållbart liv utanför etablissemangets sjukdomsalstrande lagar. Att kringgå dessa har de själva lärt oss genom att ofta vara de sista att följa sina lagar. Låt oss vara lyhörda och lära av dem, hur vi kringgår de lagar som stiftats för att kontrollera och knäcka oss. Vi skulle kunna gå samman i ett nätverkande bytessamhälle innehållande allt vi behöver:

    Vår BONDE som förser oss med säd och mjölk och ägg, från värdigt behandlade djur. Bonden får ändå bara drygt 2 kronor per liter mjölk för sitt slit i politikernas samhälle. Vår bondes höns får ett liv där de kan stå på sina ben och t.o.m. breda ut sina vingar, till skillnad mot de torterade djur som säljs i våra matbutiker idag, trots alla djurskyddslagar och allt politikerprat.

När mina barn var små tog vi med oss mjölkspannen till bonden och hämtade färsk mjölk, direkt från kon. Inte flera veckor gammal processad och förstörd mjölk med tillsatser, den från matbutiken. Den politikerna tvingar oss att köpa. Den naturliga mjölken har de förbjudit. Fast drottning Elisabeth av England lär dricka färsk mjölk.

Hon vet säkert att matbutikens mjölk är sjukdomsalstrande. Tittar vi närmare på elitens levnadsvanor kan vi konstatera att de ofta inte konsumerar de giftiga produkter som de säljer till folket.

Vi gjorde egen yoghurt på mjölken från bondgården. Den godaste yoghurt jag någonsin ätit! Fet och härlig och troligtvis proppfull av näringsämnen. Den var nämligen varken pastöriserad = upphettad = död åt känsliga näringsämnen, eller homogeniserad = fettet blir finfördelat = ökar risken för åderförkalkning och blodpropp.

GRÖNSAKSODLAREN förser oss med frukt och grönt odlat för att ge oss näring, inte för att med giftbesprutning preparera oss som kunder till läkemedelsbolagen och deras aktier.

 HANTVERKARE av alla de slag, restaurangägare som tillåts laga maten i ett normalt kök (inte ett svindyrt monster-regel-kök), bagare, SJUKVÅRDARE av alla de slag, barnmorskor.

På tal om BARNMORSKOR – min sista förlossning var en hemförlossning.

Hemförlossning är enligt forskning säkrare för både mor och barn eftersom modern slipper stressande sjukhusmiljö och transport dit, vilket förlänger förlossningen. Istället kan hon slappna av och koncentrera sig på att föda, vilket innebär att barnet föds snabbare, varvid risken för syrebrist för barnet minskar, med allt vad det annars kan innebära av allvarliga komplikationer. En komplicerad förlossning kan man ofta förutspå och alltså planera för sjukhusförlossning.

På barnavårdscentralerna varnas vi för hemförlossning trots att just syrebrist är livsfarligt. Varför ska vi lyssna på den vinklade, konventionellt läkemedelsvänliga och ofta sjukdomsalstrande informationen vi serveras på skattebetalarnas bekostnad? Vi kan väl tänka själva och genomskåda deras syften!

Minns även när jag tillbringade två veckor på Södersjukhuset i Stockholm p.g.a. svårt sjuk anhörig. Vad jag lärde av den vistelsen var att du måste vara mycket frisk för att klara av en sjukhusvistelse. Alternativ vård är verkligen att föredra! Och nu när vår regering EU som bäst håller på att förbjuda naturens egna LÄKEMEDEL till förmån för deras kumpaner läkemedelsbolagen, så får vi hitta våra kanaler på annat håll istället. På nätet kan vi beställa råvaror eller färdiga produkter direkt från t.ex. Indien. Om vi inte kan odla eller finna läkemedlen själva i vår natur. Det mesta vi behöver finner vi där.

  Fröerna från vår egen odling bör vi omhänderta varsamt. Sådana vill makthavare som jätten Monsanto förbjuda – för att vi ska tvingas köpa deras sjuka fröer istället, för att maximera deras kontroll och vinst. Vi måste tänka oss för och arbeta i det tysta. Kanske vara beredda på att behöva gömma våra ekologiska, inte genmanipulerade fröer. De senare kan leda till infertilitet. Alltså artens utrotning. Vi vill att vår jord med dess invånare överlever, inte bara makthavarnas bankkonton. Därför väljer vi att inte experimentera med naturen innan vi vet att den inte tar skada.

Idag skrivs KNARK ut i groteskt ökande mängder till våra barn och vuxna. På vårdcentralen, godkänt av politikerna och deras tjänstemän. De kallar det inte för knark. Det har istället döpts till alla möjliga konstiga namn för att vi inte ska förstå att vi blir drogade och lurade. De som av egen bitter erfarenhet vet vad det är, kallar det för statligt knark.

   Statligt knark är lika beroendeframkallande som knarket på gatan. Skillnaden är att vinsten går till läkemedelsbolagen. Gatans vinst går till den ”lille mannen på gatan”. Han som ska knäckas och stoppas i finkan medan läkemedelschefen spatserar omkring med sin tunga aktieportfölj tillsammans med sina kollegor politiker.

Istället för de ständigt nya skolreformerna som skapar förvirring bland lärare och elever och leder till lika ständig försämring av den svenska SKOLAN – om man läser statistiken och besöker ett klassrum – så ska lärarna i vårt parallell-samhälle ges utrymme att skapa en skola baserad på KUNSKAP och ERFARENHET inom pedagogiken. En skola där eleven får förutsättning och ro att utvecklas och lära. Där trångsynta och makthungriga politiker inte tillåts förstöra undervisningen med sina förvirrade idéer.

HEMUNDERVISNING har våra makthavare förbjudit i den nya skollagen, men om ”synnerliga skäl” föreligger kan det utdelas tillstånd. Jag önskar inte att föräldrar ska undervisa sina egna barn i var sin stuga, men kanske man kan använda lagstiftningen om hemundervisning till att komma runt kvävande skollagarna och den vägen bygga upp en fri skola baserad på beprövad och framgångsrik pedagogik. För elevernas bästa, inte för makthavarnas egoistiska syften och kontrollbehov. Kanske Sverige då lyckas ta sig upp ur den usla placeringen i den internationella Pisa-studien igen…

   Våra BOSTÄDER byggs i kretsloppstänkandets och lågenergiförbrukningens tecken. Elförsörjningen ska kunna byggas utanför det statliga kraftnätet för att även mindre kapitalstarka individer ska ha råd att använda den. Idag tvingas vi ju betala halva el-fakturan till staten. Elen är dyr nog utan att staten dessutom ska skinnflå oss.

Om någon kommuntjänsteman, landstingstjänsteman, statlig tjänsteman eller EU-nisse skulle komma på besök för att ta ifrån oss det vi byggt upp, ja då måste vi naturligtvis försvara oss. Men snälla du – sikta på portföljen. Vi ska gå varsamt fram även om dessa byråkrater försöker knäcka och skinnflå oss. Vi är pacifister!

MYCKET VIKTIGT: Vi behöver en skicklig JURIST som vägleder oss och visar hur vi tar oss runt alla korkade och onödiga lagar och fram genom kryphålen. Vi vill ju inte dömas för brott och hamna i finkan. Vi vill ju bo i vårt lågenergihus och äta giftfria grönsaker. Den enda som däremot kan tjäna på att dömas till fängelse är åldringen som dömts av politiker att äta plastpåsematen – ni minns den med ett näringsinnehåll sämre än kattmat – och som sällan får en nypa frisk luft. I finkan är maten mycket bättre och kanske lite spännande att få uppleva något nytt på ålderns höst? Där är utevistelse dessutom lagstadgad, om än bakom galler. Men kanske bättre det än ingen frisk luft alls!?

Det är hög tid att vi lär av etablissemangets framgångsmetoder om vi ska ha en chans att överleva. De vill oss inte väl, de vill bara skinnflå oss. Varför inte bli topp-experter på att plocka skattemedel, sådant går att utveckla till groteska mått för den som vill, det har vi många exempel på!

   Ute i världen går som sagt ryktet att vårt land är ett bidragsparadis som hela släkten kan livnära sig på. Bara att lära sig reglerna och säga rätt, sedan är det BINGO. Här hittar du de största läromästarna i att lura till sig skattemedel. Varför ska vi stillatigande bara fortsätta sponsra detta missbruk?

För vår trygghets skull behöver vi även en POLIS, som får döpas till något annat. I motsats till vår statliga polis har alternativsamhällespolisen till uppgift att skydda och hjälpa medborgare och brottsoffer. Den finns där medborgarna finns, inte bakom dataskärmen i polishuset . Brottslingen får istället vända sig till statliga polisen för fortsatt skydd och hjälp att fortsätta med sin verksamhet.

Vi har många olika säkerhetsföretag som mot betalning erbjuder medborgarna skyddet som den statliga polisen har slutat ge. Trots att vi tvingas betala allt mer till den statliga polisen, för ingenting. Kanske inleder vi byteshandel med något av dessa säkerhetsföretag, eller varför inte skapa ett nytt säkerhetsföretag direkt anpassat till våra behov?

 

DIREKTDEMOKRATI

  En bloggare i Algeriet sade angående revolten i maj 2011:

”Vi behöver människor som älskar sitt land och inte bara skor sig.”

Det gäller inte bara Algeriet, det gäller även Sverige och varför begränsa oss till enstaka länder? Vi säger istället:

”Vi behöver människor som älskar vår jord och inte bara skor sig.”

Ta därför ifrån politiker makten att roffa åt sig och ruinera det som tillhör oss och med regler strypa oss. Vi behöver utrymme att vara kreativa och skapande och vill överleva på ett värdigt vis, inte genom att slå och armbåga oss fram. Vi vill väl inte fortsätta att tjäna hycklande politiker och giriga makthavare, som om vi fortfarande var livegna? Vi har haft våra tyranner länge nog som varken har känt ödmjukhet eller vördnad inför sina medmänniskor och allas vår jord. Det är hög tid att byta riktning och resa sig.

I beskrivna alternativsamhället försöker vi bygga upp ett liv så befriat från dagens samhällsdekadens som möjligt. Vi vill bygga upp ett hållbart samhälle där vi visar hänsyn till våra medmänniskor och vår jord – i verkligheten, inte i politikers och journalisters förvrängda ord. Ord som vi länge nog sett leder till sin motsats.

Hur kan vi påverka vår framtid vid nästa val? En sak är säker: Lägger du din röst på ovan beskrivna politiker garanterar du fortsatt korruption och förfall av vårt samhälle och allas vår jord. Det systemet är föråldrat och håller på att köra vårt samhälle i botten.

   För att vända vår sjunkande samhällsskuta bör vi överföra makten direkt till folket. Vi har redan tekniken som gör det möjligt att genomföra fortlöpande digital folkomröstning i så många frågor som rimligt. Istället för att våra inkompetenta och förljugna ”företrädare” gör sina förödande tryck på voteringsknappen i riksdagen så kan vi själva lägga vår röst – direkt!

Vi kan knappa in vårt personnummer som identifiering i mobilen, datorn eller internetdosan för ändamålet. Därefter lägger vi vår röst och ett dataprogram räknar rösterna – utan valfusk på riks- landstings- och kommun-nivå!

Var med och kräv att få genomföra DIREKTDEMOKRATI genom FOLKOMRÖSTNING!

Sluta avlöna floskelmakarna, deras tid är förbi! Våra barn och barnbarn skall aldrig behöva säga:

– ”Varför gjorde ni ingenting, ni såg väl förfallet? Såg ni inte att vår möjlighet att överleva höll på att tyna bort?”

Till dig som har OneDrive – lyssna på Thorsten Flink som avslutning.