Svensk rättsbusiness

Som nämndeman i Norrköpings Tingsrätt 2010-2014 gjorde jag iakttagelser som jag publicerar här. Målen jag redogör för är offentlig handling, men ibland använder jag fingerade namn eftersom det inte är de tilltalade i sig jag vill belysa utan hur svenskt rättsväsende fungerar, ur min synvinkel.

Varför? Jo, med tanke på den kraftfullt accelererande brottsligheten och därmed otryggheten i vårt samhälle (se våldtäktsstatistik, överfall på pensionärer, skottlossning på öppen gata m.m.) så har det i alla fall för mig blivit lättare att förstå den utvecklingen efter att ha bevittnat hur regelverket våra lagstiftare skapat drabbar skötsamt folk, ofta kallat Herr & Fru Skattebetalare i inläggen.
En gång för alla poängterar jag nu att jag inte gör anspråk på att ha kommit ihåg alla detaljer korrekt! Det förekommer med all sannolikhet flera avvikelser från protokollet 😉
Inläggen finns även publicerade ”klickbart” under kategori Krigsbusiness till höger i bloggen.

 

Svenskt rättstänk 1

Separerat par från Chile kallade ”mannen” och ”kvinnan”, två gemensamma barn, super en kväll, går på krogen och hamnar slutligen på efterfest. Då händer det att kompis kysser kvinnan och det blir trekant av kalaset. Mannen får ett ligg med kvinnans kompis, den separerade kvinnan ilsknar till och slår nu exet med sina stilettskor i huvudet så det blöder. Mannen i sin tur ilsknar till, misshandlar kvinnan, vittnen beskådar spektaklet och ringer polisen.

Därmed hamnar ärendet per automatik hos åklagare som beslutar att göra rättegång av fylleslagsmålet. Vid det här laget har exen blivit ett par igen och inte bara det, de väntar barn igen, men sitter alltså båda på de tilltalades- och målsägarbänken med ett år gamla ärr.

Man får intrycket av att de önskade slippa alltihop. De är tidigare ostraffade och vill väl helst glömma fyllekvällen så här i väntans tider. Men det vill inte svenskt rättsväsende. Istället för att polisen fördelar böter på plats, som kommer skattebetalarna till del, så får du skattebetalare stå för hela rättegångsnotan. I Sverige behöver de som förorsakat eländet knappast betala, inte ens sina egna advokatkostnader. Paradis för advokaterna som har mycket att göra.

Ett mål på Tingsrätten kostar dig skattebetalare, enligt Tingsnotarie jag frågade, i snitt några 100 000 kronor.

 

Svenskt rättstänk 2

30-årige Sakirovski är denna gång åtalad för narkotikabrott vid 2 tillfällen, brott mot knivlagen (han sprang runt på sta´n påverkad och viftade med kniv) och för stöld på Naturkompaniet, dit han begav sig påverkad med 2 kompisar, varav den ena hade en vadderad väska (preparerad för stöld). Sakirovski har i förhör sagt att han på väg ut ur butiken glömde ta av sig jackan (värde 4 499:-) samt att han druckit 9-10 starköl, men eftersom han inte brukar dricka så blev han så berusad.

Sakirovski har tidigare genomgått 12-stegsprogrammet, förekommer 19 gånger i belastningsregistret (för bl.a. våld mot tjänsteman och misshandel). Han har struntat i Frivården och frigavs villkorligt 2012.Sakirovski erbjuds s.k. ÅP = Återfallspremission, men han tackar nej. Varför ägna sig åt skitsnack när man istället kan koncentrera sig på att bygga muskler på gymmet och få ordentlig mat i finkan?

Nu yrkar åklagaren på ett KORTARE fängelsestraff – domen blir 2 mån i finkan. Sedan är det bara att fortsätta igen med nya friska tag – kanske drogfri knappt 2 mån med ordentlig mat samt gym. Karriären kan sedan fortsätta många år utan jobbigare konsekvenser än så.

 

Svenskt rättstänk 3

Bröderna Kennet, 59 år med 31 avsnitt i belastningsregistret, samt Valter, 61 år med 48 sådana, sitter snällt bredvid varandra i Norrköpings Tingsrätt med varsin skattefinansierad advokat. De förhörs om bl.a. sitt pågående knarkande. På advokatens fråga hur ofta Valter knarkar svarar han att det är nästan obetydligt, bara några gånger per månad. Förr var det varje dag. Denna gång handlar målet om bostadsinbrott, en kvinna är brottsoffret.

Resultatet av dessa vid det här laget troligen miljontals rättegångskronor blir återigen några månader i finkan, ca 3 var. Retreat – på svenska återhämtning från det krävande livet av att håva in knarkpengar genom ständig skörd av nya brottsoffer – varav de flesta brott aldrig upptäcks. Ingen blir naturligtvis ersatt av knarkarna. De har inga pengar, får bara skattemedel en gång i månaden för fortsatt missbruk (socialbidrag).

Göta hovrätt har varit inblandat i Kennets karriär. Kennet berättar att han knarkat i 45 år och har lite taskigt minne – angående alla frågor vad gäller inbrottet. Kontakten med frivården har inte fungerat, han är omotiverad. Varje gång han ”åker dit” skriver dock frivården sina spalter för skattemedel, det har politikerna bestämt. Kennet har ingen aning om att frivården har olika program man kan konsumera.

På åklagarens fråga varför Kennet inte vill berätta vem som lånat ut bilen där en stulen dator låg, svarar han muttrande ”det kan du nog förstå”. Och på frågan varför han inte vill prata med polisen deklarerar han att han ”aldrig velat prata med poliser, det är bara urinprov och allt möjligt konstigt när jag pratar med polisen”.

Även i Valters karriär har Göta hovrätt fått sin del. Och även Valter missköter kontakten med frivården. Varför? frågar hans advokat. Valter: ”Det strular till sig.” Valter injicerade första gången på 60-talet.

Valter berättar att han har lägenhet ”sedan lång tid”. Han har denna gång haft lägenhet ca 4 månader. Valter har aldrig haft körkort men berättar lugnt för åhörarna i Tingsrätten att han kört några gånger varje månad. Så ser det ut i Svärje, tuta, kör och skörda brottsoffer.

Du förstår säkert vem som tjänar grovt på denna för skattebetalare, brottsoffer och missbrukare totalt meningslösa business.Se även här ur SvD Brännpunkt.

 

Svenskt rättstänk 4

Tairi från f.d. Jugoslavien har lyckats få ihop 46 avsnitt i belastningsregistret sedan 1994. Det handlar om och om igen om narkotikarelaterad brottslighet. In-ut-in-ut-in-ut-in-ut i/ur finkan. Denna gång handlar det, om igen, om skadegörelse. Han krossar en ruta för att komma in i ett hyreshus för att värma sin vinterkalla kropp.

Rikshem AB vill ha 3 500:- för den krossade rutan, det är allt, och det kostar dig ytterligare en rättegång som självklart är gratis för Tairi. Rikshem AB kommer aldrig bli ersatta för förlusten eftersom de inte känner till en invecklad procedur med att lämna in faktura vid rätt tillfälle m.m.

Tairi hörs på telefon och svarar slött (han har drabbats av stroke igen för två dagar sedan). Han erkänner, för honom går målet liksom på rutin. Istället för att du betalar skattevägen genom kommunen för vård enligt LVM – Lagen om långtidsvård, vilket kommunen enligt nuvarande sjuka politiska styre inte har råd med, så får du betala mångfalt samma väg till Rättssvärje – medan mannen ifråga lider allt mer.

Åklagaren vill döma Tairi till ”bötesstraff helt enkelt”. Böter som naturligtvis aldrig kommer bli betalda, det vet alla. Och ”helt enkelt” så får du fattigpensionär nöja dig med fortsatt fattigliv eftersom du måste betala för spektaklet. Tairi svarar advokaten att han är psykiskt utmattad men mår fysiskt bra. ”Låt mig komma ut och göra min vård du vet jag tycker det är nog med fängelse… med den problematik jag har.”

”Helt enkelt” så tycks åklagaren ha ”lust” att avverka det ena rutinmålet efter det andra medan man inte har ”lust” att åtala de skyldiga till alla könsstympade flickor i Norrköping.Åklagaren i Norrköping hade som sagt inte heller ”lust” att åtala polacken som bedrog mig på över 400 000 kronor, hotade att skada mig och mina barn om jag anmälde hans bedrägeri till polisen och som enligt samma polis var ”en uppenbar tjuv”. En polack som levde flera år i lyx medan han noll-taxerade i Sverige och fanns ett stenkast från polishuset i Norrköping.

 

Svenskt rättstänk 5

Än en gång sitter rätten beredd att börja huvudförhandling medan en av tre åtalade inte dyker upp. Sist man gjorde ett försök till rättegång här i Norrköpings Tingsrätt så dök en annan av de tre inte upp. Nu beslutas om polishämtning av vederbörande, i Finspång, utan resultat.

Hur hittar man en människa som struntar i allt (han kan svenska systemet utantill)? Advokaternas lön tickar förstås på under väntetiden. Nästan två timmar senare beslutas att även denna rättegång ställs in och nytt datum planeras, för tredje gången. Vittnet får betalt för sin inkomstförlust och åker hem igen, osv.

Vad tror du personer som struntar i dina pengar får betala för att inte dyka upp? Ifall de mot förmodan har inkomst betalar de 2 000 kronor – annars ingenting. Ingen konsekvens, ingen skyldighet, bara rättigheter.

 

Svenskt rättstänk 6

Ahmed kör omkring med falska körkort. Han har dessutom två att välja mellan – ett från Somalia (som vi ser är mycket uselt/uppenbart förfalskat) och ett från Holland. Brukande av falsk urkund och olovlig körning heter åtalspunkten, men Ahmed påstår att körkortet är äkta. Han blir sålunda åtalad för enbart olovlig körning – vid ett annat tillfälle då han erkänner.

Just nu ägnar sig Ahmed åt att ta busskort – i Lettland. Det är kanske bara att köpa körkortet där med? Han lever i Navestad här i Norrköping med fru och 8 barn – på socialbidrag, bostadsbidrag och barnbidrag. Ibland lever han i Holland, ibland i Förenade Arabemiraten, ibland här. Dina pengar räcker nog gott åt alla resor.

Åklagaren vill ha villkorlig dom och böter och det slutar med bara villkorlig dom. Böterna blir ju ändå aldrig betalade så nu slipper du i alla fall betala för Kronofogdens jox.

 

Svenskt rättstänk 7

Jukka, för Norrköpingspolisen välkänd 50-årig alkoholist, har 38 punkter i belastningsregistret, för ”småbrott”. Stadigt klirr i kassan till de tjänstgörande inom svenskt rättsväsende. Jukka döms till någon månad i finkan då och då – när han lite emellanåt ertappas med att snatta, förstöra mm. Med allt vad det innebär av kostnader, otrygghet och energispillan för alla Jukkas brottsoffer.

Åtalspunkterna denna gång är:

1: Våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd

2: Rattfylleri och olovlig körning den 12-07-26

3: Rattfylleri och olovlig körning den 12-08-294: Grovt rattfylleri och olovlig körning den 12-09-04

(Än så länge har inget barn blivit påkört, vad vi vet.)

Rättegången inleds med att Jukka befinner sig hemma. Kanske ligger han i varma sängen och sover – varför inte? Även han har vant sig vid att vara rättsanställdas födkrok och kan lugnt strunta i allt. Det händer ju ändå ingenting mer än några veckors återhämtning i finkan med goda och färdiglagade maten, tillgång till gratis-gymmet om han är intresserad och TV på rummet. Jukka blir hämtad av polisen, sådana som för tillfället inte stirrar in i datorskärmen på polishuset. Gratis skjuts – varför bry sig att ta sig hela vägen till rätten själv? Skattebetalarna står ändå för notan.

Varannan vecka har politikerna bestämt att Jukka ska få skattepengar för att kunna köpa mer sprit. Klirr i kassan för statliga systembolaget. Inte konstigt staten vill behålla sitt monopol.Levererad till Tingsrätten visar Jukka att han är väl medveten om att erkänner han sina brott så blir det bara böter i dessa fall. De snäva och inkompetent producerade lagarna måste nämligen slaviskt följas, hur orimliga följderna än blir. Jukka vet förstås att han aldrig kommer betala några böter – han känner till vårt idiotiska skådespel och jag skäms ofta att vara del av det som nämndeman.

Varför betalar han inte sina böter kanske du undrar? Nej, du undrar säkert inte det – du vet ju att dina pengar istället går till mer sprit åt Jukka, som erkänner eftersom han som sagt kan den svenska rättsvalsen innan och utantill. Vi får nog alla intrycket av att han tänker fortsätta samma bana. Han kanske tycker att han lever gott på vårt sjuka system?

Vid genomgång av hans rattfylleri verkar Jukka förvånad över att behöva sitta i rätten – det är väl bara att erkänna lämpliga delar av brottet och sedan fortsätta begå dem som om ingenting hänt?  Så har han levt sitt 50-åriga liv, varför skulle det inte fortsätta på samma vis? Han lever ju i Svärje, inte i hemlandet Finland där Jukka är medborgare. Finnarna skrattar nog gott åt de korkade svenskarna som betalar miljoner och åter miljoner för att låta en av deras medborgare valsa genom svenska rättssystemet, utan kännbar konsekvens.

Jukka säger angående att han köpte en moppe utan att ha erforderligt förarbevis:

–  ”Jag har väl tyckt att jag kör hyfsat ändå. Man vill ju inte köra på någon människa. När man inte har förarbevis vill man ju inte åka dit – därför tog jag det lugnt.”

Jukka lever alltså på socialbidrag och struntar i att öppna brev som dimper ner i hans brevlåda. Han tar därför inte kontakt med Frivården som skickat brev och annars gärna tjänar sina slantar på Jukka genom ett och annat samtal emellanåt.

Mitt förslag:

Ge Jukka tak över huvudet, bra näring, ett anpassat arbete (t.ex. plocka ölburkar i stadens parker) och omvårdnad av kompetenta kontaktpersoner – förslagsvis f.d. alkoholister som vill hjälpa. Låt dessa kontaktpersoner få lön istället för att vräka skattepengarna över domare och advokater och tolkar och allt vad de heter som livnär sig på dessa trasiga människor, utan den minsta chans till förbättring, till utveckling.

När Jukka är befriad från sitt missbruk – ge honom pengar för sitt arbete så att han kan betala sitt tak över huvudet själv, sin mat själv och andra förnödenheter. Innan han är fri från sitt missbruk – inga pengar! Så säger missbrukare själva att de önskar samhället hade gjort.

 

Svenskt rättstänk 8

16 årig kille åtalad denna dag i Tingsrätten. Senaste besök som åtalad var för några månader sedan, idag åtalad för att med sina båda kompisar ha krossat en bilruta och försökt stjäla bilen för att köra till Stockholm. Man har ju inte körkort när man är 16 men det är inget hinder i återfallsbrottslingens framfart. Den ena kompisen är på rymmen från ett HVB-hem och den andra på rymmen från ett statligt ungdomshem. Killen från HVB-hemmet är inte närvarande vid rättegången eftersom han firar semester i Brasilien med sina föräldrar.

Det är trevligt att bo i Sverige, för vissa. Herr och Fru Skattebetalare får punga ut med kostnaderna för en extra rättegång senare för den semesterfirande killen. Vem bryr sig, några hundra tusen hit eller dit? De andra båda killarna har varsin advokat vars kostnader du naturligtvis oxå står för. Föräldrarna till brottslingarna tvingas du betala resorna till sina söners rättegång för och du måste oxå betala dem för deras förlorade arbetsinkomst!

Det finns ingen gräns för allt Herr och Fru Skattebetalare står för och ingen gräns för allt ansvar de skyldiga slipper. Syftet tycks vara att det ska vara så inbjudande som möjligt att fortsätta med den här typen av brottslig verksamhet i vårt land.

Har ofta undrat över det svenska rättssystemets fullkomliga handfallenhet inför dessa brottslingar. Den totala bristen både på relevant konsekvens för den typen av brottsliga gärningar och krav på gottgörelse gentemot alla brottsoffer och hårt slitande skattebetalare som ju tvingas stå för notan för ett i mina ögon gigantiskt korrupt svenskt rättsväsende.

Vem skulle inte bli arg över att se flitiga återfallsbrottslingarna sitta i Tingsrätten med sina skattefinansierade advokater och se dem frias gång på gång medan offret får gå därifrån med förlust, skada, rädsla och förlorad trygghetskänsla. Nästa gång tar sig samma offer kanske en rejäl funderare över om det alls är värt att ha besvär med en anmälan. Nej, det är nog bättre att ta saken i egna händer…

Kan man tro annat än att våra beslutsfattare vill se den utvecklingen? Vill de se krig på våra gator? Världens största vapenleverantör kanske vill sälja vapen på nära håll?

 

Svenskt rättstänk 9

Fylletjaffs som urartat igen och idag heter åtalspunkterna: Olaga hot (eller så kunde punkten heta fyllesnack), Misshandel och Ofredande. Särboparet – där hon bor hos honom till och från när hon inte bor på skattefinansierat vandrarhem – super enligt egen utsago 5 – 6 dagar/vecka. Vid aktuella tillfället en lördagskväll har de druckit ca 2 liter vin var. Granne anmäler när han genom fönstret ser mannen (45 år) ge sig på kvinnan. Mannen är tidigare dömd bl.a. för att ha misshandlat henne. Bägge ser ut att dricka alldeles för mycket.

Vad gör samhället? Polisingripanden, rättegångar, program på Frivården samtidigt som man fortsätter dela ut pengar till alkoholkonsumtion från statliga Systembolaget. Lite konkurrens från svartspriten från utlandet får man räkna med.

Är det inte cynisk att ge människor som håller på att gå under i missbruk medel till att fortsätta detsamma? Varför inte istället ge värdig sysselsättning och bra näring? Istället har våra politiker skapat nedbrytande och kränkande arbetslöshet som kostar gigantiska skattepengar i byråkrati, skadegörelse, nya brottsoffer, sjukvård mm. Ingen mer än de anställda inom handhavande myndigheter och statliga spritbutiken tjänar väl på det? Den stora förloraren är i alla fall missbrukaren och skattebetalaren.

Svenskt rättstänk 10

Några ord om det i media uppmärksammade målet angående läkaren Karl Gunnar Lindström, som fuskat till sig ca 600 000 kronor mer i arvode genom att rapportera att patienter varit på två besök trots att de bara varit på ett. Fusket har inte inneburit att patienterna lidit någon ekonomisk eller fysisk nackdel, men skattebetalarna har betalat mer för fejkade två besöken än samma behandling av mer än en åkomma hade kostat under ett besök.

Dagens sjukvårdssystem innebär nämligen att två besök lönar sig för den marknadsanpassade svenska vården och innebär då mer besvär för patienten – när det utnyttjas av läkaren. Systemet, som jag inte hört någon av våra politiker ifrågasätta, kallas New Public Management – mycket bra beskrivet här.

Patienter med två lättbehandlade åkommor skickas alltså hem mellan de båda behandlingarna. På några minuter kan en av åkommorna ha åtgärdats, men för att kunna plocka skattebetalarna på mer pengar så bokas återbesök där alltså åkomma nr 2 fixas på några minuter. Båda åkommor hade kunnat behandlas under ett besök, men det ger inte maximalt klirr i den egna kassan. Det innebär extra resekostnader och inte minst extra besvär för patienten – men dagens svenska sjukvård värderar inte patientens väl i första hand utan klirret i egna kassan.

Det handlar alltså egentligen om lagligt systematiserat bedrägeri av skattemedel. Karl Gunnar säger att han inte ville utsätta sin drygt 80-åriga klient som kommer hela vägen från Mjölby (tror jag det var) för att åka hem igen bara för att återkomma dagen därpå – bara för att generera större vinst för den egna skattefinansierade vårdinrättningen. Som antagligen de flesta läkare i Svärje så vill Karl Gunnar inte heller avstå vinsten – varför han istället för att jävlas med patienten valt att bluffa.

De redan lurade skattebetalarna kommer nu förlora ytterligare ofantliga summor p.g.a. rättegångskostnaderna och fängelsedomen. Läkaren har redan betalat tillbaka summan han fått för mycket, men lurar du staten blir straffen mycket hårdare än om du ”bara” lurar din simpla medmänniska. I det fallet blir det sällan någon rättegång alls, så bara kör på…

Hur det nya svenska sjukvårdssystemet fungerar blev under rättegången redogjort på ett gigantiskt detaljerat och invecklat vis av hälso- och sjukvårdsstrateg. Varenda liten åkomma är översatt i en gigantisk massa koder, som läkaren får olika summor för i olika kombinationer. Ingen frihet, ingen mänsklighet, men renodlat robotbeteende finns kvar i vår sjukvård. Jag förstår, men försvarar inte, att det kan locka till missbruk. Önskar hela systemet slopades och att vi åter ger läkaren möjlighet att vara människa och hjälpare, inte en beräknande, iskall vinstmaskin. Då skulle vi åter kunna se patienten som en människa – inte iskall kod.

 

Svenskt rättstänk 11

Dags för rättegång orsakad av alkohol igen. I fyllan polisanmäler mannen sin tillika fulla sambo för misshandel. Polisen gör genast en utryckning och i och med att polisen skriver en notering på plats, bl.a. av ”skadorna” bestående av rispor och ett litet märke efter ett bett i handen (vilket sambon erkänner), så säger regelverket att det måste bli rättegång.

Mannen ångrar anmälan i nyktert tillstånd och vill inte ha någon rättegång, men p.g.a. regelverket så sitter vi samlade i Tingsrätten igen. Foton på misshandeln, som ser ut ungefär som jag brukar se ut när jag sysselsatt mig med min ved, finns i vanlig ordning upptryckta och förhör inleds. Målsäganden (mannen) svarar – ”Minns inte” på så gott som varje fråga.

På frågan varför han inte minns blir stående svaret – ”Jag var för full”. Och när åklagaren läser upp polisrapporten minns han inte heller vad han sade den där natten. Han var som sagt för full.

Sambon är mer pratglad och berättar att de älskar varandra väldigt mycket. Hon berättar att hennes sambo – de lever nämligen fortsatt ihop – är väldigt intelligent och högutbildad och själv är hon också högutbildad och de kan säga väldigt intelligenta saker till varandra. När de säger intelligenta nedvärderande saker till varandra så blir det bråk.

Paret har gått i parterapi 1/2 år. Det ser ut att behövas mer. På åklagarens fråga om de diskuterade politik svarar han som vanligt ”minns inte”, men sambon svarar ”ja” och anser att han saknar empati.

Vittnena består av två stycken herrar poliser som ska infinna sig ca 2 timmar senare. Komplicerade saker det här som kräver tid att utreda! Notan skickas sedan till dig Herr och Fru Skattebetalare.

Mitt förslag: Varför inte bjuda paret på lite mer terapi, vilket man kan få för 500:-/timma, istället för en värdelös rättegång för några 100 000? Som om inte polisen hade värre brott att försöka reda ut! Sådana läggs ned istället. Man får ju betalt ändå och slipper handskas med jobbiga ärenden.

Villkorligt och dagsböter borde det bli enligt regelverket eftersom det rörde sig om misshandel av normalgraden. Vi nämndemän ville inte döma alls – finns det ingen gräns för hur tramsiga mål man får ta upp…

 

Svenskt rättstänk 12

Anledning till rättegång den här dagen: Ansökan om undanröjande av ungdomstjänst.

Det gäller en 18-årig kille som gör ett lugnt och trevligt intryck och sköter skolgången utan anmärkning. Han är tidigare dömd till ungdomstjänst, vilken han till stor del genomfört utan anmärkning, men han slarvade lite med tider och dök inte upp till en del av samtalen med kontaktpersonen på Frivården. Kontaktpersonen som lämnat in stämningsansökan förklarar nu för rätten varför hon vill ha sin klient åtalad. Min spontana tanke vad gäller den här kontaktpersonen är att jag nog inte heller hade dykt upp till dom där samtalen eftersom hon ger ett allmänt kaotiskt intryck – knappast respekt. Men hon har säkert adekvat utbildning enligt samtliga paragrafer.

Jag förstår att det inte är första gången kontaktpersonen från Frivården kommer till Tingsrätten med sin klient – som kanske bara reagerar sunt? Och varje gång hon tar den vägen kostar det skattebetalarna i snitt några 100.000:- i rättegångskostnader.

Tänk om istället en gnutta sunt förnuft fick råda…

 

Svenskt rättstänk 13a

Idag gäller ett av 3 mål en 16-årig kille som druckit starköl i Hörsalsparken. Killen har erkänt och är villig att betala böteslappen á 500:- men eftersom han inte har betalat ska det upp i domstol och du står givetvis för notan, om du betalar skatt vill säga. Enkla förklaringen till obetalda bötesbeloppet är att hans mamma inte har råd att betala.

Rättegången är klar på ca 5 min och resultatet är helt enkelt: Killen döms att betala 500:-

Jag kan förstå att killen dristar sig att öppna en starköl i Hörsalsparken. Där sitter nämligen alkisarna dagligen och super både det ena och det andra, ofta helt öppet. När polisen närmar sig stoppar de slött flaskan under jackan. Polisen har uniform förstås så att flaskorna hinner försvinna och polisen slipper se. Annars vore de nog tvungna att omhänderta med massor av rättegångar till följd. Istället står polisen och snackar lite med alkisarna och så snart konstaplarna vänt ryggen till kommer flaskan fram igen.

När min yngsta dotter gick musikskolan och det arrangerades uppträdanden i Hörsalen så var barnen tvungna att passera alkisarna för att komma in. Min dotter tyckte det var obehagligt och undrade varför inte polisen gör någonting åt det. Jag förklarade varför.

En annan gång på sta`n såg samma dotter en väktare tvinga alkisar göra sig av med alkoholen. Hon utropade:- ”Titta mamma, en polis som gör någonting!”

Jag fick förklara:- ”Nej, det är ingen polis, det är en privatanställd väktare. Han skulle nog få sparken om han betedde sig som polisen.”

Det är lika bra de lär sig i tid så de slipper bli mer än nödvändigt besvikna den dagen de verkligen behöver en polis – som gör någonting.

 

Svenskt rättstänk 13b

Dags för andra målet den här dagen där alla handlar om 16-17-åriga pojkar, varav två med diagnos och boende på behandlingshem sedan tidigare. Den tilltalade, med diagnosen autism, slog några slag mot en pojke i klassen så att det ledde till svullnad och mindre sår och han tryckte även en cigarett mot kinden på offret vilket ledde till rodnad.

Eftersom sjukvårdspersonalen visste att det handlade om ett polisärende så röntgades offret fast det egentligen saknades misstanke om fraktur. (Tänker på alla människor som under smärta kan tvingas vänta på en röntgen i många veckor…)

Den autistiska pojken hotade även offret på Facebook:- ”kommer knulla ditt liv mannen”. När åklagaren frågar vad han menade med det, svarar pojken:- ”Att förstöra hans liv.” Åklagaren frågar om han vet innebörden av det, varpå pojken svarar:- ”Näe, vet inte.”

Vår tilltalade är mycket fåordig och som motiv svarar han att han inte gillar när folk glor på honom. Offret hade kollat snett, blängde och han störde sig på honom. Han var inte arg, men irriterad när han slog.

Pojken erkänner allt och säger ”ja” till i princip allt åklagare, advokater (offret har också advokat som målsägandebiträde) och domare frågar. Han biter på naglarna och verkar inte förstå innebörden av frågor eller för övrigt av det mesta som sägs. Rätten läser hela konversationen på Facebook som låter ungefär:- ”Haha tönt” och det fortsätter i den stilen, fram och tillbaka. (Viktiga saker som avhandlas i vår domstol…) Pojken har vid tidigare tillfälle hittat på att han tagit droger och fått behandling för det. Han har även flyttats tillbaka till den vanliga skolan, där problemen fanns tidigt.

Han kommer nog dyka upp i Tingsrätten snart igen om han ska fortsätta valsa runt i den byråkratiska snårskogen av inkompetens och paragrafer. Något annat alternativ finns tragiskt nog inte. Trots att det finns en enorm kunskap så tas den inte tillvara eftersom inkompetenta byråkraters hämmande regler tagit över.

I personalian står att föräldrarna inte skulle vara oroliga för sonens alkoholkonsumtion. Pojkens pappa svarar att han och mamman är jätteoroliga för densamma och de förstår inte varför det står så i papperna. Det förstår jag. Papperna skrivs pga tvingande paragrafer och inte pga ett meningsfullt syfte. De flesta med lite inblick vet nog att paragrafernas värld ofta är ihålig.

Domen blir att pojken ska betala ett ganska högt skadestånd som offrets målsägandebiträde har räknat ut. Pojkens advokat gör i princip ingenting för att försvara honom. Han får bra betalt ändå, av dig.

 

Svenskt rättstänk 13c

Sista målet denna dag handlade om ringa narkotikabrott begånget av 16 årig kille med ADHD som bodde på behandlingshem. På väg tillbaka från permissionen hade han tagit med sig hasch, eftersom han mådde dåligt.

Jag tvivlar inte på att han mådde dåligt. Han erkände allt men hade inte hunnit betala böterna i tid och därför blev det rättegång. Böterna blev betalade innan dagens rättegång, men för sent och det är anledning nog till att dra igång den kostsamma karusellen. Grattis Herr & Fru Skattebetalare! Upprepar inte vilka vansinneskostnader det här systemet slukar eftersom det finns beskrivet i tidigare inlägg.

 

Svenskt rättstänk 14

Målet har rubriken Sexuellt ofredande.Unga damer i 20-års åldern har tagit emot stötande sms och mms från den åtalade.Till den första rättegången visar det sig att polisen inte tagit fram beviset i form av sms och mms från den åtalades och offrets mobil. Dessutom skulle mobilen först ha lämnats till polisen. Rättegången måste därför delas upp i två och vi bokar nytt datum.

Att förbereda rättegången hyfsat hade förstås sparat skattebetalarna tidigare omtalade gigantiska belopp, men de ansvariga får sin gigantiska lön ändå, utan avdrag, och de flesta skattebetalare verkar omedvetna om gigantiska missbruket av deras slit.

Vid rättegång nr 2 visar det sig att polisen inte är färdig med bevismaterialet och det diskuteras nu om rättegången ska uppskjutas ytterligare en gång. Tja, varför inte en 3:dje rättegång angående sms:en? Advokaterna får ännu fler timmar att plocka, av skattebetalarna förstås.

Det beslutas dock att rättegången kan genomföras, men då måste det beaktas att den åtalade härigenom inte får lida nackdel av att polisen struntat i sin uppgift. Det innebär att offret får hålla tillgodo, men hon är ändå inte där. Vem bryr sig egentligen, det är visst inte så viktigt.

Mannen är dömd många gånger tidigare. Han upprepar samma beteende om och om igen. Istället för att få mänsklig hjälp präglad av sunt förnuft, så valsar han runt i systemet utan att någonting förändras, mer än advokaternas svällande plånböcker. Undrar vad han kostat skattebetalarna hittills genom alla rättegångar? Han mår bara sämre och skattebetalarna sliter för ingenting eftersom sunt förnuft har lagstiftas bort.

Det visar sig att polisen haft ca 1/2 år på sig att ta fram bevismaterialet, men polisen hade väl ingen lust. Det har jag hört förr som sagt och de får ju betalt vilket som. Och åklagaren tänkte tydligen inte på att bevisen saknades som skulle leda till en fällande dom. Kanske har de gett upp i det meningslösa spelet? Det kan inte kännas bra att se att resultatet av arbetet man gör leder till ingenting egentligen, sett ur det mänskliga perspektivet.

Brottslingen tycks mest ha skrämt sina brottsoffer. Istället för att satsa miljonerna eller miljarderna på rättegångar skulle vi kunna välja att hjälpa honom. Varför inte genom att ge honom en meningsfull plats i samhället?

 

Svenskt rättstänk 15

En annan rättegång handlar om en svartklubb som stor del av Norrköping känner till. Även denna rättegång tas om för 2:a gången. Minns inte varför 2 gånger, men något gick ”fel” första gången. Ganska stor mängd alkohol beslagtogs i alla fall av polisen, som gjorde en ”räd” – 8 man stark! Åklagaren har jobbat ihop en tjock bunt papper innehållande varje flaska och burk noggrant dokumenterad och fotograferad från alla tänkbara håll. Det liknar ett fotoalbum som vi sitter och bläddrar i.

Rättegången tog 4 timmar och vi bytte sal några gånger, men för att göra en lång och mycket komplicerad historia kort:

Svartklubben är kvar och Norrköpingsborna är hjärtligt välkomna precis som förr. Spriten fick de tillbaka. Det är jag tacksam för – synd att hälla ut tycker jag. Om inte annat så av miljöskäl. Polisen hade tydligen klantat sig och åklagaren med. Vem kan hålla reda på alla dessa möjliga och omöjliga lagar? De blir stadigt fler och invecklade så in i helvete. Men vem bryr sig? Tjocka bunten anställda i cirkusen får ju bra betalt av dig.

Förresten så kommer polisen säkert ”slå till” igen, och kanske ännu fler poliser denna gång? Åklagaren kommer ånyo förbereda en omfattande rättegång medan svartklubbens innehavare som vanligt är väl förberedda. De känner uppenbart de svenska reglerna bättre än både polis och åklagare. De vet att det gäller att välja en bra advokat, inte den ”rätten förordnar”. ”Godtar den rätten förordnar” som det heter – det ska du aldrig göra.

 

Svenskt rättstänk 16

Ung kille åtalad för droginnehav säger:

– ”Ge mej några da`r på kåken så jag slipper skiten.”

Skiten innebär enligt killen behandlingshem som avseende kriminalitet och förekomst av droger är

– ”Värre än på gatan. Jag var hög hela tiden.”

Alla prat-möten med socialtanter är han trött på och infinner sig helt enkelt inte.

En av dessa socialtanter dyker upp som vittne under rättegången. Hon tycks få betalt för antal ord hon pratar och avslutar det oändliga babblet med att påstå att hon och killen ändå haft bra kontakt.

Killen ser ut att vilja spy på henne, men har efter många år i svenska systemet lärt sig spelets regler och vet hur man tar sig igenom. Snart väntar ju egen lägenhet och naturligtvis ständigt nya pengar från skattebetalarna för att finansiera fortsatt missbruk, som per automatik finansierar fina arvodena i rättssalen.

Vår unge herre har gett upp försöket att anpassa sig och samhället har ingenting att erbjuda. Samhällets samtliga instanser har också gett upp – tydligen redan när han var barn. Såg inte lärarna? – kan man undra. Jodå, de såg säkert, men regelverket gör varje sunt ingripande omöjligt. Regelverket politiker med hjälp av sina väljare godkänt.

Vi får veta att när killen en gång fick lov att arbeta, så skötte han sig alldeles utmärkt! Tänk om alla dessa instanser som tjänat pengar på att prata med killen skulle stå upp och säga:

– ”Han behöver få arbeta istället för att prata!”

Arbeta i skyddad miljö och inte ett öre så länge han missbrukar – däremot husrum och mat, näringsrik mat, och uppbyggande fritid.

Vem som helst begriper nog att det inte är prat en sådan kille behöver – förutom de statligt/kommunalt anställda förstås. Att arbete skulle utgöra bästa terapin tycks nästan vara en utesluten utväg i Sverige. I så fall måste han först ha klarat nationella proven och klarar han inte dem är han ingenting värd.

Värdelös kände sig den här killen, den känslan har han fått inplanterad för länge sedan.

 

Svenskt rättstänk 17

Flera av målen i Tingsrätten har under mina år som nämndeman handlat om ungdomar som tillåtits berusa sig redlöst i någon av sta´ns nattklubbar eller krogar. I det tillståndet har man ingen vidare koll på kreditkortet och när krogen plockat maximalt därifrån och anser tillståndet vara icke önskvärt slängs ungdomen ut på gatan av ”ordningsvakten”, som därefter tillkallar polis.

När det blir så stökigt att andra gäster tycker det är olustigt och riskerar lämna krogen lönar det sig att agera och därefter står skattebetalarna för resten – polisingripande och efterföljande rättegång. Efter ingripandet kan polisen göra en anmälan till åklagaren där man klagar på att den berusade har ”krängt med kroppen” eller sagt fula saker eller kläckt riktigt dumt fyllesnack.

Det skulle bli mycket billigare för skattebetalaren att betala underhåll direkt till krogarna så att de istället följer lagen och slutar servera alkohol till berusade! Men vem bryr sig om lagen när det handlar om att göra vinst till utvalda personer?

Det tragiska är att en del av de redlöst berusade efter krogbesöket tar sig vidare på sta`ns gator och ställer till med både det ena och det andra och ibland slutar det riktigt illa för offret som råkade komma i vägen.

 

Svenskt rättstänk 18

Anmälande polisman säger enligt åklagarens sammanställning att den unga kvinnan har ”…försökt att med våld förgripa sig på polismannen Samir Masovic i dennes myndighetsutövning genom att upprepade gånger, med personbil, köra mot och på polismannen Samir Masovic som vid tillfället stod framför bilen för att stoppa densamma…”

Rubriceringen är Försök till våld mot tjänsteman. Låter allvarligt ju! Åklagaren som gjort denna bedömning var i dagens förhandling dock ersatt av en annan åklagare som istället ansåg att bedömningen var långsökt – och domen blev friande.

Två unga män, sedan tidigare kända av polisen och i vanlig ordning åtalade för både det ena och det andra, hade när polisen dök upp sagt åt kvinnan att köra iväg. Kvinnan hade haft körkort bara ett dygn och körde den här bilen för första gången. Den hade dessutom rattväxel och när polismannen plötsligt kastade sig framför bilen för att stoppa den – fick hon ”kärringstopp” så att bilen tog ett skutt fram på ca 1/2 meter. Hennes advokat undrade hur snabbt man egentligen måste få stopp på en bil.

Ni som fått kärringstopp vet hur det är. Man kan undra vad den hjältemodige polismannen tänkte på när han plötsligt rusade framför bilen på det här viset. Kanske James Bond? Trots att det hade varit uppenbart för honom att kvinnan var upprörd och ledsen över vad som hänt – hon hade inte haft för avsikt att skada honom och var som sagt nybliven körkortstagare – så valde polisen att göra en anmälan och låter  därmed skattebetalarna stå för den gigantiska rättegångskostnaden.

Advokatarvodena för åtalen mot de tre personerna landade på 24 100:- för den ena, 12 804:- + 17 323:- för den andra och drygt 12 000:- för den tredje. Du betalar givetvis. En av de åtalade killarna, 22 år gammal med 15 punkter i belastningsregistret, fick några mål prövade även dagen därpå. Advokaterna gnuggar sina händer. Killen var uppenbart van och verkade oberörd över in- och ut-livet i Tingsrätt och finka.

I vanlig ordning hade den unga mannen inget arbete eller annat vettigt att göra om dagarna och ägnade alltså dygnets timmar åt denna kreativitet istället. Varför skulle han sitta och rulla tummarna om dagarna, ung och med livet framför sig? Passar man inte in i samhällets trånga system så gör man det som blir över – bygger upp ett liv vid sidan om det samhälle som inte har annat än förnedrande och meningslösa åtgärder att erbjuda – sådana vars egentliga syfte är att upprätthålla maktställningarna.

 

Svenskt rättstänk 19

Ung man befinner sig i tumult på gräsplätten utanför polishuset i Norrköping. En av fyra ”kompisar” sitter på honom och de förklarar för de tre tillskyndande poliserna att ”han är tokig” och att han har ”flippat”.

Hur hanterar svensk polis en ”tokig” och ”flippad” man i tumult? Jo alla tre tror att man på plats kan ”prata” den tokiga och flippade mannen tillrätta och hjälper honom på fötter. Det visar sig dock snart att kompisarna har rätt och mannen blir ”tokig” och slår mot de förvånade poliserna. Vad gör svenska poliser då? Jo de anmäler händelsen till åklagaren och låter skattebetalarna stå för den extremt kostsamma fortsättningen för att få ärendet avslutat i Tingsrätten istället.

Tydligen vet poliserna inte att en påverkad människa som är mitt uppe i vilt slagsmål troligen inte är i stånd att ”pratas” tillrätta, som socialtanten kan försöka. Snart leder i alla fall prata-försöket till att den ena av de tre ingripande poliserna tar fram pepparsprayen och sprayar mannen i ögonen, varpå denne blir ännu ”tokigare”.

Två av poliserna får i Tingsrätten i vanlig ordning detaljerat redogöra för hur bråkstaken rörde sig i tumultet. Det låter ungefär så här: ”Sedan lyfte han höger arm så här lite snett bakåt och sedan bla bla bla.”Polisvittnet berättar även att ”X inte ville ha handfängsel.” Jasså ville inte tokiga X ha handfängsel? Då går det ju inte för sig att sätta på honom det, utan här ska pratas kosta vad det kosta vill!

Ett av polisvittnena säger att han tycker att X:s beteende är ”meningslöst”. X berättar att han vid tillfället hade druckit ca 2 liter hembränt. Vem beter sig ”meningsfullt” i det tillståndet? Jag sitter och undrar om det är första gången dessa poliser omhändertar en påverkad person. Prata gör man väl när de sovit ruset av sig?

Det tredje polisvittnet som deltog i det proffsiga ingripandet menar att X inte lyssnade. Konstigt, efter 2 liter hembränt…X ber poliserna om ursäkt, han ångrar sig och vet att man inte beter sig så. Han har ytterligare en åtalspunkt på dagordningen idag – stöld, som föregicks av en krossad bilruta – och förekommer flera gånger tidigare i belastningsregistret. Han har ett mångårigt narkotikamissbruk bakom sig trots att han bara är 21 år gammal.

Han har diagnosen ADHD förstås och även erfarenhet från behandlingshem. Rena ”plattan” enligt X. På vartenda ställe har han blivit erbjuden knark och problemet är att han har svårt att säga nej, säger han. Man kan ju inte låta bli att undra hur ”behandlingen” mot drogmissbruk fungerar i Sverige…

 

Svenskt rättstänk 20

Även denna dag i Tingsrätten handlar om en ung man, 28 år, som förekommer under 13 avsnitt i belastningsregistret avseende bl.a. stöld, misshandel, ringa narkotikabrott, snatteri, rattfylleri, olovlig körning, brott mot knivlagen – ja kort och gott det gamla vanliga. Han har missbrukat kokain, amfetamin och rökt Cannabis sedan 14-års ålder och är därmed den perfekta födkroken för de välavlönade inom vårt rättsväsende.

Alla kända och okända drabbade offer för hans framfart blir däremot förlorare eftersom systemet innebär att brottslingen inte behöver göra rätt för sig i nämnda tillstånd. ”Det stannar på staten” är som sagt orden domaren avslutar de flesta rättegångar med. Offren tvingas skattevägen dessutom betala för karusellen (så länge de röstar som de gör vill säga och det lär de fortsätta med i rådande medias hjärntvättarklimat).

Idag handlar åtalspunkterna om stöld och snatteri några gånger. Mannens förklaring till en av stölderna är att han bad Frivården om hjälp utan att få någon varpå han stegade in i butiken och snodde en dyr jacka mitt framför kameran – i protest. Han vill ha en kontaktperson och är besviken på samhället som bara dömer till slapp tillvaro. Han kallar fängelset för ”vuxendagis” och kallar samhällstjänst för ”ett skämt”.  Han säger:– ”Ingen dom känns. Jag har inte blivit straffad någon gång.

Just nu tar han inga droger eftersom han saknar pengar, enligt egen utsago. Han får aktivitetsstöd.Vad tror du han döms till den här dagen? Någonting som känns och har utsikter att hjälpa mannen ur sitt missbruk? Nej, det existerar inga vettiga alternativ utan det döms till två månaders vuxendagis. För att skörda nya offer bland medborgarna igen så snart han kommer ut-in-ut-in-ut-in-ut…

Kommer du på något som vore en bättre påföljd än ett vettigt arbete, ett som ”känns”? Varför inte på en gård tillsammans med djur och vettiga människor tills samhällskostnaderna för hans brottslighet är återbetalade och grunden för ett liv fritt från missbruk är lagd. Med samhällskostnader menar jag inte oskäliga advokatkostnader mm utan främst ersättning till de drabbade.

Här min motion i ämnet – som blev avslagen eftersom den kräver nytänk 😉

 

Svenskt rättstänk 21

Toni är 26 år och har inom loppet av ca 8 år fått ihop 18 avsnitt i belastningsregistret. Han är dömd för misshandel, narkotikabrott, olovlig körning, smuggling mm. Idag ser åtalspunkterna ut så här på våra papper:

1: OLOVLIG KÖRNING, grovt brott, 22 maj 2011

2: OLOVLIG KÖRNING, grovt brott, 8 juni 2011

3: RATTFYLLERI, NARKOTIKABROTT, ringa brott, OLOVLIG KÖRNING, grovt brott, 16 juni 2011

4: RATTFYLLERI, NARKOTIKABROTT, ringa brott, OLOVLIG KÖRNING, grovt brott, 29 juli

5: OLOVLIG KÖRNING, grovt brott, 24 augusti 2011

6: NARKOTIKABROTT, ringa brott, 21 augusti 2011 eller några dagar dessförinnan

7: RATTFYLLERI, NARKOTIKABROTT, ringa brott, OLOVLIG KÖRNING, grovt brott, 22 oktober 2011

8: RATTFYLLERI, OLOVLIG KÖRNING, 19 november 2011

Dessa gånger har polisen upptäckt honom och som tur är befann sig varken du kära Herr och Fru Skattebetalare, eller dina eventuella barn och barnbarn i vägen för Tonis framfart.

Det börjar med att Toni erkänner det mesta som redan är erkänt på plats under polisförhör. Under rättegångens lopp kommer dock Toni på att han kan neka alla de gånger som han saknade sitt svenska pass eller ID-handling, d.v.s. de gånger då polisen ”bara kände igen honom”. Det kan ju ha varit någon annan…

Vid något tillfälle frågar Toni åklagaren vem av poliserna som känt igen honom och åklagaren svarar ett kvinnonamn.– ”Är hon snygg?” frågar Toni och skrattar roat.

Först säger Toni att han inte brukar ha varken pass eller ID-handling på sig, för att senare ändra sig till att han brukar ha ID-handling på sig, för att längre fram förkunna att han tappat både pass och ID-handling för 1/2 år sedan.

Vid ett polisingripande påträffades en yxa i baksätet av bilen och vid ett annat en kniv. Då frågar Toni, som enligt egen utsago fråntagits sitt körkort år 2006, vilken bil det var den gången. Åklagaren läser upp registreringsnumret och säger att det var en Alfa Romeo. ”Aha” minns Toni som annars minns ingenting – han minns ingenting längre tillbaka än ca 1 månad. Domaren måste gång på gång bekräfta att tillfället han är åtalad för ligger ett år tillbaka i tiden.

Toni verkar road av rättegången och det ser ut som han har sällskap av många landsmän i åhörarbänken. -”Ja, jag brukar köra bil utan körkort, det stämmer” upplyser han oss och fortsätter: Om polisen kontrollerar honom utan körkort så brukar det räcka med att han säger någon annans personnummer så får han köra vidare. Bra va? Han kör ”när det kliar i fingrarna” och senare blir det ”när någon har bråttom eller så”.

Toni har satt i system att driva med svenskt rättsväsende och det fungerar alldeles utmärkt.När Tonis advokat någon enstaka gång vill ställa en fråga svarar Toni irriterat. Han önskade Mikael Abrahamsson som advokat, men tilldelas annan. Jag förstår hans önskan eftersom Mikael är en mycket bra advokat och Toni har varit med i leken länge nog för att känna till att val av advokat gör stor skillnad. Toni har svårigheter att förstå både åklagaren och sin advokat.

Frivården brukar få yttra sig för att eventuellt kunna välja ett alternativ till fängelsestraff genom sina program, men de säger att Toni i princip struntar i dem och kommer inte när han är kallad. Toni påpekar att han har så många tider att passa – hos soc och arbetsförmedlingen. Han lever på soc och hemma hos ”morsan och brorsan”.

På frågan hur han har det med narkotikan svarar han att han slutat för ca 1 vecka sedan – eftersom han ”tröttnat”. På frågan om han vill ha hjälp svarar han – ”Jag behöver ingen hjälp, jag klarar mig själv!”

Vad tror du han får för straff för dessa 8 åtalspunkter? Åklagaren tycker han ska ha 4 månaders fängelse inkluderat mängdrabatten. Du vet nog att i Sverige får den som begår många brott mängdrabatt, vilket innebär kortare strafftid än om du bara begår ett brott. Det lönar sig alltså att begå många brott – när du ändå är i farten…

Samtidigt ska han få en månad påökt p.g.a. återfall. Du kanske förstår varför en rättegång kostar mycket – det krävs lång utbildning och mycket tid för att ta sig igenom alla snurriga regler.

Åklagaren yrkar 5 månader fängelse sammanlagt. Advokaten tycker att ”det finns utrymme för viss tveksamhet om det var Toni varje gång”, men överlåter åt Tingsrätten att bedöma. Den slutliga domen blir faktiskt EN HEL MÅNAD längre – 6 mån fängelse. När domaren förkunnar det blir Toni mycket upprörd, reser sig innan rättegången är avslutad och säger att han ska överklaga och ha en ny advokat. Han tycker det är advokatens fel att straffet blev så strängt. Han har vant sig vid annat i Sverige.

Kära Herr och Fru Skattebetalare, du har väl ingenting emot att betala för ytterligare en rättegång antar jag? Göta Hovrätt får inte neka utan kör hela karusellen en gång till. Om du undrar vad den här mannen hittills kostat dig, så kan vi i alla fall lugnt räkna med MÅNGA nollor. Tror du han kommer ändra sig?

Det enda Toni behöver betala är 500 kronor till Brottsofferfonden. ”Det stannar på staten”, som sagt.

 

Svenskt rättstänk 22

Förhandlingarna i Norrköpings Tingsrätt den 12 mars 2014 består bl.a. av 7 trafikförseelser. Av dem leder 6 till fällande dom, vilket innebär att de dömda åläggs betala exakt samma summa som polisen skrivit ut på plats. Rättegångsnotan står Herr och Fru Skattebetalare för (i snitt som sagt några hundra tusen kronor). Ett åtal ogillades, vilket är mycket ovanligt eftersom rätten oftast dömer efter vad polisen säger.

En del av dem som vägrar betala böterna struntar i att dyka upp i Tingsrätten. De behöver ändå inte betala något extra så vem bryr sig. Det är som sagt du som betalar.

Vi börjar med Karim Danho som inte vill betala böter för att ha kört utan bälte. Han säger att han brukar köra med bältet under armen i sta´n, men tar på det korrekt när han kör utanför sta´n.

Polisvittnet som är kallat till rättegången säger att Karim vägrat skriva på ordningsboten och att han sagt att han inte kommer betala några böter även om han fälls i domstol.

Domen blir 1 500:- i böter, d.v.s. samma summa som på plats. Denna historia lär sedan bli ytterligare kostsam för Herr och Fru Skattebetalare eftersom den hamnar hos Kronofogden om Karim gör som han sagt till polisen.

En annan av förhandlingarna gäller körning mot rött. Suad Kaltak berättar för oss att han bromsade när ljuset slog om till gult men att han inte hann stanna vid trafikljuset och därför fortsatte färden över övergångsstället samt korsningen – mot rött enligt polisen.

Suad menar att ”alla är vi människor och kan ha gjort fel – jag kan ha gjort fel och polisen kan ha gjort fel”. Suads kompis Samir som satt bredvid i bilen och vittnar säger att ”även om det varit rött så hade ingen kunnat stanna.” Hm.

Domen blir 3 000:- i böter, som polisen sade på plats, och rättegången betalar du.

Nästa åtalade, Adis Bihorac, dyker inte upp till rättegången. Även den gäller en bilbältesförseelse och eftersom det visar sig vara oklart hur Adis har blivit kallad av de anställda på Tingsrätten så måste rättegången göras om. Men det spelar väl ingen roll att du betalar för två?

Inte heller Georgi Kochov dyker upp till rätten, för körning mot rött, men döms ändå enligt åtal, dvs 3 000:- och du betalar resten.

Folke Jonsson åtalas för hastighetsöverträdelse enligt mätinstrument (fartkamera) och påstås ha kört 78km/tim istället för 70km/tim. Han frias dock eftersom vittnet som vid samma tidpunkt hade Folkes bil i sin verkstad intygar härom.

Folke blir åtalad för första gången i sitt 76-åriga liv och erbjuder sig betala böterna à 1 500:- – ”ifall det är det ni är ute efter”, men han anser att rätt ska vara rätt: En bil i verkstad kör inte för fort. Jag håller med.

 

Svenskt rättstänk 23

Under mina år som politiker och därmed även som nämndeman blev jag så fascinerad över våra politikers fördelning av våra skattemedel att jag även denna dag tar upp ett mål som handlar om det oerhörda brottet –  Ej använt bilbälte.  Jag tänker på den genomsnittliga skattefinansierade kostnaden av en rättegång á några 100 000 kronor kontra samhällsbesparingarna inom äldrevården där våra anställda avskedas och blir arbetslösa, för att politikerna ”måste” spara. Eller på våra daghemsbarn där personalen stressar sig sjuk för att det ”saknas pengar” till att anställa arbetslösa lämpliga personer för att ge våra barn en värdig uppväxt

Dagens åtalade accepterar inte heller böterna han tilldelats på plats – 1 500:- för ”ej använt bilbälte”. Polisen som utdelade böterna hörs som vittne och det talas om att kanske även den kvinnliga poliskollegan senare ska kallas som vittne eftersom den åtalade menar att hon sagt att han hade bältet på sig. Den åtalade har tolk men förstår tydligen vad poliserna säger. Som tur är för dig Herr och Fru Skattebetalare, avstyrs dock komplikationen av att kalla in ett extra vittne – annars hade det kunnat bli en rättegång till av det oerhörda brottet.

Den åtalade befinner sig inte i rätten för första gången. När tolken översätter smidigt samtidigt som åklagaren talar, stoppar vår klient flödet och kräver att tolken talar EFTER att åklagaren har slutat tala! Det drar alltså ut ytterligare på tiden, han har rätt att kräva, men du står som vanligt för notan hur långdragen eller ofta rättegången än blir.Plötsligt börjar den åtalades fru i åhörarbänken lägga sig i och förklarar att hennes man har svårt att fokusera när det pratas så mycket. Och ibland får tolken påminna den åtalade om att han talar svenska – han bör ju tala sitt hemspråk, eller hur? Vad ska man annars med kostsam tolk till…

 

Svenskt rättstänk 24

Rapporterar ytterligare några småbrott idag  – åklagaren tycks föredra dem. Det blir mindre jobb med enkla rutinärenden än att ta tag i brotten som orsakar skattebetalarna skada och en otrygg tillvaro. Samma summa till vårt rättsväsendes löntagare – och vem bryr sig om resultatet för försörjarna Herr och Fru Skattebetalare, som sagt? De flesta av dem känner inte till rättsrötan. Media rapporterar inte, de tillhör väl samma intressegrupp.

Ett mål denna dag: Man från Iran vill inte acceptera fortkörningsböterna han heller. Även här blir domen samma summa på pappret som polisen utdelade i form av böteslapp på plats – 1 500:- och du betalar rättegången.

Nästa mål denna dag handlar om Hussein som är åtalad för snatteri av en flaska Smirnoff Vodka på Systembolaget. Hussein både erkänner och förnekar brottet, som i vanlig ordning kräver utförlig (kostsam) hantering.Eftersom Hussein påstår att han ”missat tåget” från Norge blir rättegången inställd. Hussein kräver nämligen att få vara med. Du betalar alltså för 2 rättegångar (om inte fler) för en flaska Smirnoff från statliga Systembolaget.Vad är det politikerna brukar kläcka ur sig i TV-rutan – ”vi måste hushålla varsamt med skattemedlen”. Skärpning Svensson vid valurnan nästa gång…

 

Svenskt rättstänk 25

Följande förhandling gäller ”undanröjande av skyddstillsyn”. Advokaten befinner sig i tingssalen ca 25 min och lämnar sedan in notan på drygt 3 000:-. Den åtalade invandraren konsumerar Subutex och vill ha behandling, men nuvarande behandling passar honom inte eftersom han tycker den är för religiös. Han gillar inte bönerna.

Mannen är tidigare dömd för narkotikabrott några gånger och eftersom han varken har jobb eller pengar står Herr och Fru Skattebetalare, som vanligt, även för denna rättegångsnota.

 

Svenskt rättstänk 26

22-årig kille befinner sig på Skogsröjet, en ökänd öltät rockfestival utanför Finspång som brukar leda till att fyllon senare hamnar i Tingsrätten. På Skogsröjet, tillsammans med kompis men utan föräldrar, befinner sig även 14-årig sminkad tjej med praktfulla väl synliga bröst sittandes bredvid åklagaren denna dag i Tingsrätten. Hon raggar upp 22-åringen och vill ha sex, berättar hon. Killen var så full mitt i natten andra dagen på festivalen att han knappt minns någonting, men minns att han svarade:

– ”Du ser inte så gammal ut så jag vet inte om jag vågar.”

14-åringen svarade – ”det är lugnt, det är lugnt” och frågade den unga killen om han var kåt för hon ville se hur långt hon kunde gå. Hon var upphetsad och berättar att hon tror att det var hon som tog initiativet och att båda ville ha sex. Han hade kalsonger på sig tills hon frågade om han ville att hon skulle suga av honom. Och det ville han, man kanske inte tackar nej i befintligt tillstånd. Att barn ränner omkring i sådan miljö utan sina föräldrar var nog inte vad han förväntade sig.

De hade aldrig samlag, men killen erkänner sexuellt umgänge så långt det nu gick och är mycket ångerfull. Han säger att han själv föraktat sådana som har sex med barn – ”och nu är jag själv en så´n”. 14-åringen förstod att han var full och inte riktigt visste vad han gjorde

Brott som detta föredrar åklagaren i Norrköping att ta upp. Denne åklagare ville döma den unga killen till fängelse! Han hade just avslutat en yrkesutbildning och hade troligen haft sin framtid på den svenska arbetsmarknaden förstörd – om inte hans duktiga advokat Mikael Abrahamsson räddat sin mycket ångerfulla klient.

Återfallsbrottslingarna blir sällan dömda till fängelse, de med en lång rad punkter i belastningsregistret. Kanske för att snabbt kunna föda svensk rättspersonal med höga arvodena i domstolen igen? Men när det gäller en insiktsfull, ångerfull och ung förstagångsförbrytare så vill åklagaren slå till, hårt.

Som tur är blev domen friande, tack vare Mikael Abrahamsson.

 

Svenskt rättstänk 27

Grov stöld är dagens brottsrubricering i Tingsrätten. 20-årig kvinna från Bulgarien på ”tillfälligt” besök i Sverige går med sin kompis in och ut ur Ica-butiken i centrala Norrköping ett antal gånger, utan att handla någonting. Personal fattar misstanke och är vaksam. Sista gången ut visar det sig att kvinnan under sjalen har gömt den snart 90-åriga svenska damens väska med plånbok, körkort och nycklar. Damen, som är stamkund i butiken, upptäcker stölden, meddelar personal som springer efter tjuven, lyckas få fatt i bulgariskan, lyckas få henne att följa med till butiken igen och damen får tillbaka sin väska.

Lyckligt slut” kan vi ju säga – denna gång. Hur ser då svenskt rättsväsende på tjuvens som det visar sig rutinerade framfart?

Kvinnan har de senaste 5 åren farit genom Europa på stöldturnè:

* Åtalad och straffad med bl.a. fängelse i Tyskland ca 4 gånger.

* Förekommer 3 gånger i danskt brottsregister för stöld med fängelse, utvisning och återreseförbud som påföljder.

* Dömd till böter för stöld i Norge och ertappad på gränsen mellan Sverige och Norge tillsammans med sin far.

* Även Italien har drabbats av hennes – eller deras – framfart.

Eftersom det inte är klart om den drabbade damen höll i kundkorgen med axelväskan eller tillfälligt ställt den framför sig, så anses brottet inte lika allvarligt och straffvärdet sänks. Svenskt rättsväsende snärjer in sig i hur många möjliga och omöjliga nästintill obegripliga (för en människa i besittning av förnuft) regler som helst. Domarens jobb innebär att hålla reda på alla dessa då de utgör grunden till påföljden.

På frågan hur tjuven tog sig till Norrköping svarar hon att hon kände en turk i Malmö som skjutsade henne hit. Vad tror du denna rutinerade tjuv fick för straff och vem betalar?Förutom rättegångskostnaden måste skattebetalarna betala för häkte och fängelse i 3 månader (flera tusenlappar varje dag) och sedan blev domen utvisning under 2 års tid, inte 5 år eftersom vi är med i EU och det därför inte får vara lika strängt. Efter 2 år är tjuven alltså välkommen hit igen och kan fortsätta plocka av våra äldre deras tillhörigheter, tills hon eventuellt blir ertappad vid något av alla tillfällen. Under tiden finns ju många andra länder att välja på i EU.Ut ur EU = bli av med fler brottslingar.

(Akt B 251-12, 12-01-31)

 

Svenskt rättstänk 28

38-årig narkoman (sedan tonåren) har för dagen knåpat ihop följande åtalspunkter:

Misshandel, olaga hot, rattfylleri, narkotikabrott, brott mot knivlagen och olovlig körning. Eftersom polisvittnet inte dyker upp och inte heller svarar i telefon så måste dessa mål delas upp i två dagar, dvs två huvudförhandlingar.

Jag får höra att det är vanligt att polisen inte dyker upp i rättssalen när de är kallade som vittnen. En annan skulle bli bötesfälld, men polisen bryr sig tydligen inte. Kanske hade polisen ledig dag och helt enkelt ingen lust att gå till Tingsrätten? Polisvittnet dyker i alla fall upp två dagar senare.

Narkomanen är frekvent återfallsbrottsling. Han berättar sina historier i samma lugna ton och tycks veta exakt vad han kan förneka för att minska straffet och vad han inte kan förneka. Svenskt rättssystem är en ständig del av hans vardag och han verkar inte motiverad att sluta med narkotikan. Han säger lite halvhjärtat att ”man kan åtminstone ge det ett försök”, vilket ju låter lite bättre än att rapportera verkligheten.

Narkomanen berättar lugnt att han öppnade fönstret i lägenheten och slängde ut ljusstaken i smidesjärn – den som han anklagas för att ha misshandlat sambon med. Tanken att någon skulle kunna gå där nedanför fönstret på andra våningen existerar tydligen inte i hans trasiga hjärna. Han berättar lika lugnt att när han blir arg så slår han sönder saker, sådär bara. Han har även smittat sin numer f.d. sambo med hepatit C.

Det enda man har att välja på som påföljd är antingen fängelse några månader, eller Frivårdens light-program. Behandlingshem har i detta fall tidigare inte hjälpt. Det blir semester i finkan två eller tre månader. Sedan vet vi nog alla hur det fortsätter. Tragiskt, både för honom och alla offer. Nästa gång kanske ett barn får ljusstaken av smidesjärn på huvudet och hamnar i rullstol, eller avlider, men det bryr sig svenskt rättsväsende inte om. Den här narkomanen genererar stadigt och enkelt klirr i kassan. Ett rutinärende liksom.

Varför inte låta honom arbeta efter sin förmåga, på mindre ort, i läkande natur och med sunda människor som handledare? Låt honom stanna så länge tills han kan betala tillbaka det han kostat samhället genom sin brottsliga verksamhet. Under tiden får han en ärlig chans att bli av med sitt drogberoende och plantera nya tankar och vanor. Hur ska han annars kunna starta ett nytt liv?

Dagens modell tycks istället vara skapad för att hålla brottsligheten vid liv.

 

Svenskt rättstänk 29

Dags igen för en dag i Tingsrätten innehållande 3 mål:

Mål 1: En ryss och en kurd befinner sig på MediaMarkt och stoppar en dator värd 8 490 kronor i en kartong för en fläkt värd 199 kronor. De betalar för fläkten i kassan och förväntar sig väl ytterligare en bra affär, fast denna gång hamnar de istället mellan sina advokater och tolkar på de åtalades bänk. Inte kul. Hur kommer man undan? 

Inte svårt ens i detta läge i Svärje. Kurden deklarerar helt enkelt att han inte förstår sin tolk – som talar armeniska. Tolken förklarar att det handlar om olika dialekter, det lär finnas fyra olika. Ryssen däremot har tilldelats ”rätt” språk.

Nu får advokater, tolkar, brottslingar och åklagaren lämna salen ca 1 tim medan Tingsrätten försöker få tag i en tolk med rätt dialekt – utan att lyckas. Tolken ska enligt regelverket vara auktoriserad. Kurden kommer troligen från Syrien där alla lär arabiska i skolan. Kan det vara så att han helt enkelt inte VILL förstå?

Hela sällskapet församlas igen för att få veta att rättegången måste göras om. Brottslingarna kräver nu ersättning för sin resa. En av dem påstår att han bara får 2 000 kronor/månad från Migrationsverket. Då måste vi ju förstå att man behöver dryga ut kassan genom nämnda affärer. De får sin reseersättning. Tolkarna lämnar in sina löneanspråk, ett vittne som inställt sig får ersättning för inkomstbortfall och samma vittne kommer naturligtvis med ersättningsanspråk även nästa gång, men här talar vi om struntsummor. Annat är det med advokaterna som får sin timlön på mellan 1 500 – 2 000 kronor, rådmannen får sin lön på ca 80 000 kronor/månad, fast i detta fall behöver Du kära Herr och Fru Skattebetalare bara betala för en tingsfiskal som får en lön på ca 60 000 kronor/mån. Tingsnotarien får sin lön på ca 45 000 kronor/mån.

Snacka om business och de flesta svenska riksdagspolitiker vill dessutom kraftigt öka importen av presumtiva brottslingar de kommande åren.

Jag glömde nämna ersättningen för nämndemännen, kanske för att den består av blygsamma 500 kronor för en hel dag – före skatt. Dagarna börjar oftast kl 9 och slutar vanligtvis kring 16 men ibland 18 eller ännu längre. Du kan själv räkna ut snittlönen på ett ungefär…

Mål 2: Svensk man med psykisk sjukdom tilldelas en fängelsedom efter undanröjande av skyddstillsyn. Han säger vid domens förkunnande:

–  ”Ok, tack” och lämnar hastigt salen. Han har svarat ärligt på alla frågor, han verkar ha gett upp för länge sedan, han verkar inte bry sig. Ett vanligt symtom hos dagens svenskar. Tack så mycket.

En psykiskt sjuk människa som vi ”tar hand om”: Söker han hjälp på psykiatriska kliniken får han troligen kalla handen – där är det fullt, det måste sparas på personal, hur får vi annars ihop så många arbetslösa? Och hur ska annars dina pengar räcka till alla fina löner i Rättssverige – och inte minst alla tillströmmande nya brottslingar?

Mål 3: 26-årig man från Iran kom till Sverige när han var 18 (2004) och har inom 8 år hunnit med 13 punkter i Belastningsregistret. Han sitter här idag eftersom han har sålt 7 st mobiltelefoner på Blocket till 7 personer som satt in pengarna på hans konto utan att få någon telefon.

Hur förklarar iraniern saken? Jo, han menar att antingen så har posten slarvat bort telefonerna eller så har alla dessa personer försökt lura honom! En lucka enligt advokaten i bevisningen är frågan om mannen sålt ytterligare telefoner under denna tid som faktiskt levererats. Iranierns advokat ställer frågan till sin klient men får ett bluddrigt svar. Åklagaren får ofta be den åtalade säga sitt svar en gång till eftersom han talar mycket otydligt och med väldigt många ord. Han anser att det är Blockets/kundens ansvar att bry sig om säker betalning – inte hans. Han säljer mycket på Blocket.

Åklagaren frågar hur många mobiler iraniern köpt av en viss namngiven kompis och han svarar 2. Åklagaren påpekar att han vid polisförhör svarade att han köpt 8-9 mobiler av denne kompis. Hur kommer det sig att skillnaden är så stor? Jo, det beror enligt den åtalade på att han ”blev rädd för polisen”!

– ”Varför blev du rädd för polisen?” frågar åklagaren.

– ”För att hon dömde mej redan på telefon” blir svaret. Läskigt…

Mannen döms för bedrägeri till böter och samhällstjänst. Böterna lär väl aldrig betalas och mobiltelefonägarna lär i vanlig ordning aldrig få sina pengar tillbaka. Men rådmannen får 80 000 kronor/ månad o.s.v. se ovan. Mannens flickvän väntar barn. Bara så du vet kära Herr och Fru Skattebetalare vad din halva inkomst som småföretagare går till. Svindyra rättegångar mm.

 

Svenskt rättstänk 30

Följande mål berörde mig starkt.Syster har anmält sin bror för misshandel vilket styrks av foton på skadorna. Brodern erkänner och intygar även att han var alkoholpåverkad. Systern meddelar under rättegången att brodern tidigare varit orsak till hennes mans död, vilket dock inte finns kvar i belastningsregistret. Det kan betyda att han dömdes för vållande till annans död – vilket tas bort ur belastningsregistret efter 15 år. Ingen mer än systern vet och ingen hänsyn får enligt regelverket tas till det makabra förhållandet, trots att brodern nu misshandlar systern och tidigare är dömd för våldsbrott flera gånger, bl.a. misshandel.

När jag ser och lyssnar på brodern ser jag en uppgiven man i mycket dåligt skick. Han har inte tänkt sluta dricka säger han och därför är behandling uteslutet. Åklagaren yrkar som straff på normalgraden av misshandel medan advokaten yrkar ringa misshandel. Det leder väl till fortsatt in och ut ur finkan några månader i taget tills kanske nästa människa får sätta livet till. Jag skulle inte vilja möta den här mannen ensam på gatan en kväll.Undrar hur systern känner sig. Det var en dum fråga, vi vet nog hur systern känner sig, jag kan se det på henne och hon vet nog lika väl som vi att hon i Rättssverige inte har mycket skydd att hämta.

Under rättegången fokuseras som vanligt mycket på om näven var knuten eller öppen vid slagen mot hans syster, det är oändligt viktigt i svensk rättspraxis. Lägre straff nämligen om handen var öppen…

 

Svenskt rättstänk 31

För att anknyta till gårdagens inlägg så funderar jag på hur de sedan tidigare kända våldsverkarna, som lär ha varit somalier, kommer att behandlas i svensk domstol med tanke på hur åklagare och domare reagerade på följande brott.

Ismail Ahmed Mahmoud har snattrat ett par skor till priset av 349 kr i skobutiken Deichmann på Repslagargatan i Norrköping. Han erkänner att han stulit skorna. Rättegången kräver tolk, d.v.s. ca dubbelt så lång tidsåtgång. En rättegång motsvarar några barns årskostnad i skolan för dig och dina medkämpar till skattebetalare, samtidigt som rödblåa regeringen (DÖ) gör allt för att fylla på landet med så många nya Ismails som möjligt.

Alla som arbetar inom Rättssverige borde, om de är friska, åtminstone fundera över kostnaden för ett mål som detta kontra hur knapert våra fattigpensionärer, som aldrig skulle genomföra en sådan stöld, lever sina liv, mm. Att dessa anställda sedan inte vågar säga ett knyst kan vi förstå med tanke på den rejält tilltagna lönen de åtnjuter. Förutom nämndemännen som dock tyvärr är väldigt tysta även de.

Tillbaka till målet. I brottslingens hemland kan domen för en stöld bli avhuggna händer. I Sverige kallas man till rättegång i ett flott hus med toalett och rinnande vatten, man sitter i en skön stol medan tolk, domare, protokollförare, åklagare samt tre nämndemän lyssnar, gärna många timmar. Den för dig, inte tjuven, som sagt kostsamma proceduren leder sedan till sin höjd böter som tjuven aldrig behöver betala eftersom hen lever på socialbidrag.

Ismail berättar först att han är fattig och inte hade några pengar med sig in i skobutiken vid stöldtillfället. När åklagaren senare under rättegången frågar om han hade pengar med sig in i skobutikerna så säger Ismail plötsligt att han hade pengar med sig.

Tror du Ismail, som erkände brottet, blev dömd för snatteri?

Nej, han friades eftersom han plötsligt säger att PRECIS när han stoppat skorna i sin väska, utan kartong, så ringde hans fru från Mogadishu och sade att hans far just skjutits ihjäl. Därför gick han, istället för att betala med pengarna han enligt sin första version inte hade, ut ur skobutiken…

Jag skrev mig skiljaktig. Så rädd får man väl inte vara att bli kallad rasist så man friar en tjuv som dessutom erkänner samt berättar att han saknade medel att betala med när han plockade skorna på sig och gick ut?

Undrar hur Ismail hade tänkt betala om hans far inte hade skjutits ihjäl? Kanske med en annan historia.

Åklagarens uppgift är att göra ett grundligt förarbete och t.ex. ta reda på om Ismaels far alls är död eller om han verkligen dog vid påtalad tidpunkt. Nu blev samma åklagare synbart tveksam vid historien om dödsskjutningen och sade plötsligt att han överlät åt rätten att bedöma Ismails uppsåt, istället för att fortsätta på sin ursprungliga linje – att fälla en tjuv som erkänt och därmed visa en gnutta respekt för dig som betalar fiaskot.

Åklagaren backade väl eftersom han som svensk är livrädd att bli kallad rasist. Eller så är han handplockad för att sprida den här attityden. Fast slutligen så tyckte åklagaren ändå att historien lät lite märklig och menade att Ismail ÄNDÅ skulle dömas enligt åtalet han själv väckt och därmed genererat skattebetalarna en förlust på några hundra tusen. Utan resultat som sagt.

Från och med nu kanske Ismail lär sig att plocka bort streckkoden innan han stoppar skorna i väskan. Eller varför inte sätta dom på fötterna direkt? Fast varför ha jobb med att plocka bort streckkod eller larm, du behöver ändå inte betala i Sverige. Målet blev beskrivet i Norrköpings Tidningar.

Nästa kille som kommer in i rättssalen har däremot fel hudfärg för en friande dom. Han heter Tobias Hovbrandt och står åtalad för olovlig körning. Han blev av med körkortet 2 eller 4 månader eftersom han gjort sig skyldig till några tidigare bötespliktiga trafikförseelser. När tiden var ute för körförbudet så slarvade Tobias med att skicka in foto i tid samt följa alla myndighetsparagrafer som Transportstyrelsen redogjorde för i sitt utskick. Tobias trodde det var ok att köra med gamla körkortet till dess att det nya var klart. Han uppfattade Transportstyrelsens besked som att de nya handlingarna inte var det viktiga utan att tiden för körförbud hade löpt ut. (Tobias är visst i besittning av sunt förnuft.) Tobias behövde inte ta nytt körkort och hade vid tillfället för rättegången gjort som han skulle och skickat in samtliga handlingar efter paragrafernas alla regler och har numer nytt körkort.

Men se här ska det dömas – inga förmildrande omständigheter, snarare tvärtom – Svensson ska sättas dit! Samma åklagare som vid ”rätt hudfärg” backade tvekar nu inte att döma. Tobias är SKYLDIG att kolla upp våra myndigheters samtliga och ofta ändrade samt nya paragrafer.

Jag är åter den enda i rätten som särskiljer mig. Nån jävla rättvisa får de väl va…

 

Svenskt rättstänk 32

För 2 år sedan gick det överstyr för ensamstående mor till två tonårsdöttrar. Yngsta dottern kommer inte hem på söndagskvällen som avtalat och modern blir mycket orolig – och arg, efter sin arbetsdag. Väl hemma vägrar dottern att gå och lägga sig och modern tappar slutligen fattningen och slår. Inga synliga märken och dottern försvarar sig genom att slå och sparka tillbaka. Slagsmål kan det väl kallas.

Storasyster berättar för rätten att lillasyster har slagit modern förr – ”Oh ja” säger hon. Hon har dock aldrig sett modern slå förr. Däremot berättar hon nu om fler slag från moderns sida än i polisförhöret. Båda döttrarna berättar livligt och detaljerat om händelsen. Modern ångrar sig efteråt och ber dottern om ursäkt men dottern tar inte emot ursäkten. Modern har tänkt polisanmäla sig själv, hon vet att det är förbjudet att slå, men döttrarna hinner före direkt nästa morgon. Nu rullar svenska myndighetsmaskineriet igång. Socialen kopplas in, dottern placeras 3 månader på Fyrby (institution för unga hjälpbehövande), hon placeras i jourhem och i familjehem. Man kan tro att det gällde systematisk misshandel fast det var första och troligen enda gången modern slagit sin tonårsdotter. Själv undrar jag om modern har en personlig fiende i samhällsmaskineriet som vill hämnas på detta sätt, eller om samhällsmaskineriet fått fnatt – eller kanske alltid har fnatt?

Dottern byter hem titt som tätt och advokaten frågar om detta beror på hennes eget beteende. Han får till svar att dottern inte lyssnat på regler, att hon har svårt för det. Hon berättar att när hon är arg på mamma skriker hon allt: ”Kärringjävel, barnmisshandlare, hora, fitta.” Nåde dig Norrköpingsbo om du i det läget går över gränsen en enda gång. Det är kanske bättre att du istället struntar i om dina barn kommer hem en söndag kväll eller inte. Gå och lägg dig, annars tar socialen över. En mor som engagerar sig och vill sätta gränser är inte populär på socialen här i sta´n.

Yngsta dottern säger att hennes pappa, som hon hälsat på innan händelsen, hade sagt att hon skulle starta bråk när hon kom hem. Dottern valde uppenbart att lyda den tillsägelsen… Äldsta dottern säger att vad gäller lillasyster så har både hon och modern kort stubin. De har inte erbjudits någon psykologhjälp, varken före eller efter händelsen, trots att modern bett om hjälp och stått i kö i 3 år. Svaret hon fick från kommunen var att hennes situation var som andra föräldrars.Istället använder samhället skattebetalarnas slit till rättsprocess som troligen bara leder till sämre relation mellan mor och dotter, samt gör livet svårt för den ensamstående och arbetande modern.

Det tar rätten 3 timmar att mangla igenom ärendet. 11 personer är involverade: Domare + protokollförare + 3 nämndemän + advokat + mor + målsägandebiträde + båda döttrar + åklagare. Hade modern hört sig för och valt en skicklig advokat istället hade hon nog friats. Det borde varje medborgare känna till: Tacka aldrig ja till advokaten rätten föreslår! Välj en skicklig istället – kolla t.ex. hur många frikännanden kontra antalet mål.

Numer 16-åriga dottern säger: ”Om jag ska vara ärlig så tycker jag det här (förhandlingen i Tingsrätten) är onödigt. Jobbigt att riva upp gamla sår när det gått så lång tid (2 år). Vi trodde det var nedlagt.”

Mor och dotter hade börjat lappa ihop sin relation sedan svenska myndigheter gjort sitt för att splittra den, men här i Tingsrätten ska varje liten detalj manglas igen. Om den slående handen var öppen eller ej upptar i vanlig ordning en stor del av förhandlingen.

Den äldre systern bor numer hos modern igen och berättar glatt om händelsen i förhör. I hennes efterkonstruktion har händelsen blivit värre än hon redogjorde för i direkt anknytning till den. Kanske en dramaqueen? Åklagaren vill få henne att måla upp en hemsk bild, åklagaren vill fälla modern och blir påtagligt irriterad när hon inte lyckas få systern att erkänna/berätta värre detaljer – nämligen sådana åklagaren har framför sig i konceptform, där de är erkända. Åklagaren går nästan upp i falcett när hon beskriver hur modern tog tag i nacken på dottern. Vi ska tycka att det är fruktansvärt och vilja straffa modern ordentligt.

Åklagaren menar att misshandeln är av normalgraden, dvs normalt med fängelse, men det kunde finnas skäl att frångå det bl.a. p.g.a. den långa handläggningstiden. Hon dömdes till ringa misshandel. Advokaten menade att om vi dömde till misshandel av normalgraden, så var skadeståndet på 5 000:- inte mycket att ifrågasätta, men han ville sänka till ”Ringa misshandel”. Varför ville han inte få modern frikänd? Av rättsväsendet köpta advokaten.

Hoppas modern kan fortsätta arbeta trots domen och slipper leva på bidrag fram till pensionen p.g.a. att hon nu förekommer i brottsregistret.

 

Svenskt rättstänk 33

För några månader sedan satt tilltalade Petri i Tingsrätten i samma ärende – misshandel av sin särbo. Då var jag med om att döma till behandling genom Frivården. Idag får jag tillfälle att lära känna Frivårdens ”behandling” lite närmare.

Petri är en slagkämpe från Finland som föredrar alkohol som dryck, vilket sägs leda till att han kan bli svartsjuk och då misshandla sin alkoholiserade särbo som sedan 1,5 år tillbaka lever på vandrarhem i Hageby (skattefinansierat förstås). Vår slagkämpe berättar att han under pågående behandling hos Frivården dricker 4-5 dagar per vecka. Ett av Frivårdens ordinerade program – Aidap vill jag minnas att det heter – består av ett samtal varje fredag. Får vi gissa att deras klient efteråt systematiskt super skallen av sig? Efter kontorstid förstås.

Denna gång var det Valborg och då börjar supandet redan 10:30 på förmiddagen enligt uppgift. Petri:  ”Vi var hemma hos mej och drack groggar och så var det ju lite vin också.” Sedan fortsätter drickandet på annan ort, man kollar på motorcyklar, åker hem igen – och fortsätter dricka: ”Sprit är det ju, kanske 1/2 liter. Jag går på hjärtmedicin, har lite hjärtproblem. Så var det med det.” Petri svarar ganska aggressivt på åklagarens frågor. Han säger ofta: ”Det är ju så.” Att hans sambo, hennes dotter, vittnet och åklagaren ser annorlunda på saken får liksom inte plats i hans värld.

Petri: ”Maria (särbon som polisanmält honom men idag i Tingsrätten säger att hon älskar honom) och jag har nog druckit varenda dag” de 5 åren relationen pågått, varav ett halvår som sambo. Den aktuella misshandelsnatten kunde polisen inte förhöra Petri p.g.a. hans berusningsgrad. Det hindrar inte Petri från att påstå att hans bilder är klara från den natten. Han förnekar misshandel.

Marias blessyrer efter misshandeln, som troligen inte kommer ge bestående kroppsliga men, dokumenteras i vanlig ordning i detalj av Rättsmedicinalverket, sida upp sida ned skriftligt och med foton. Hur många cm, eller halva cm, missfärgningar i huden, svullnader, överhudsavskrapningar mm. Maria lyssnar lugnt på åklagarens detaljerade genomgång av allt i pappershögen. Hon tycks inte ha en tanke på att sluta befinna sig i misshandlarens lägenhet och verkar, precis som sist, mycket besvärad och ibland mycket irriterad på åklagarens frågor. Som sist måste åklagaren förklara för henne varför det är viktigt att hon berättar. Hon svarar mycket tyst och knappt på frågorna.

I ett friskt samhälle skulle politikerna besluta att inte ge varken henne eller Petri pengar till sitt supande, men i Svärje tjänar istället statliga systembolaget på deras missbruk och inte minst rättsväsendet tjänar som sagt enorma summor. Vem bryr sig om dig Herr och Fru Skattebetalare? Ingen, så länge du är korkad nog att lägga din röst på politikerna bakom denna rättsordning.

Petris advokat frågar Maria hur stora groggarna var och hon svarar, som vanligt utan att se frågeställaren i ögonen: 8 cl och hon minns inte hur många groggar hon drack.

Mariusz, en man från Polen, med tolk, har även han anmält Petri för misshandel den aktuella natten. Anmälaren är själv dömd sedan tidigare och de går Frivårdens behandlingsprogram bägge två – där de träffats. På frågan om det dracks mycket alkohol svarar Mariusz:

-”Det var lugnt. Vi drack inte mycket alkohol.” Det åtalet, nr 2 för Petri denna dag, ogillades. Rättegången består av en domare, en tingsfiskal, tre nämndemän, en advokat, ett målsägandebiträde, en åklagare, tre poliser som är närvarande i rättssalen hela tiden eftersom Petri är häktad, och en tolk.

Det andra av Frivården ordinerade programmet heter Prism. Petri är mycket nöjd med programmet och trivs med gruppen. De snackar känslor och så. Grannarna har klagat och Petri vet inte hur det blir med lägenhetskontraktet, men han deklarerar:

 – ”Jag har inga alkoholproblem.” ”Inga problem att sluta dricka.” ”Har aldrig haft alkoholproblem.”

Petri fick för 1 år sedan sparken från sitt jobb pga drickandet, där han har arbetat 26 år.

Att han dricker 4-5 dagar/vecka beror enligt egen utsago på Maria ”som alltid dricker”. Och att de började dricka redan kl 10:30 den aktuella morgonen berodde på Mariusz. Härlig missbrukarinsikt!

Mål nr 3-4 heter ”Olaga hot och ofredande.

Här är det Marias dotter Sara, 17, som anmäler Petri. Petri ringer upp Sara kl. 4 en torsdag morgon, skoldag, och snackar kuk, fitta, hora mm och fortsätter med samma innehåll i det ena sms:et efter det andra. Han tänker tydligen inte på den nya tekniken, vilket Sara gör – som spelar in samtalen och sparar sms:en. Vi får nu alla lyssna på de uppbyggande samtalen och läsa sms:en och som om det inte räckte så läser åklagaren dessutom upp desamma. En kompis till Sara på åhörarbänk har svårt att hålla sig för skratt.

Sara använder vokabulär som ”fan, jävla, snuten tar dig mm” och kräver 7 500:- i skadestånd av Petri. På åklagarens frågor svarar hon däremot städat och tystlåtet och säger att hon är rädd. Våra unga med inblick i svensk rättsbusiness lär sig kvickt tänket – det kan bli bra business även för dem. Tänk allt man kan handla för 7 500 – det gäller att spela sin roll rätt.

Petri: – ”Det vart som det vart, det var ju Valborg och 1:a maj.” och ”Om jag hade velat skada henne hade jag åkt dit direkt, så`n är jag.”

Vi hör Frivården per telefon som säger att de är ”VÄLDIGT NÖJDA” med Petri. ”Det är väldigt bra i programmet.” Det handlar ju om deras levebröd. Petri får alltså behandling för sina alkoholproblem där och de säger att han kommer regelbundet och att ”HAN HAR INSIKT I PROBLEMATIKEN.”

Frivården säger mycket klokt att det är flaskan som är problemet och att Petri behöver lära sig hantera sina personliga reaktioner. Vi får omigen höra att ”programledarna är VÄLDIGT NÖJDA med Petri” av en man på Frivården som säger att han har varnat Petri för att dricka. Petri har hunnit genomgå ca 1/3 av programmet. Frivården har tänkt föreslå att lägga till ytterligare ett program till de båda, men nu får vi tack och lov höra: ”Man kan inte gå tre program samtidigt, det blir bara pannkaka av allt.” Jag funderar om det inte redan blivit pannkaka…

Genomgången av fylleritjafset beräknas ta 5 timmar. Marias målsägandebiträde fick denna gång 9 338:- av skattebetalarna och Petris advokat får 37 051:- för 16 tim + 8 tim tidsspillan (han kommer från Linköping). Den advokaten vill ogilla mål 1 med motiveringen att ”Man ska undvika när Petri är onykter.” Petri har inga pengar, så det är skattebetalarna som står för notan i vanlig ordning.

Varför 5 timmars rättegång kanske du undrar? Jo varje slag skall detaljerat analyseras, var handen öppen eller sluten i slaget, från vilket håll, uppifrån eller nedifrån eller från höger eller vänster, kanske aningen snett, hårt eller medelhårt eller löskokt, hur såg du att han var arg, på kroppsspråket eller ögonen eller var han högljudd? Varför och hur det kändes och hur uppfattade du honom och hade de sex eller gullade de bara och vad innebär det i så fall, tog de på varandra eller pussades kanske, absolut ingenting lämnas åt slumpen. Varför spara på timlönen, väljarna vet inte och bryr sig ändå inte.

Resultat av det kostsamma fiaksot: Åklagaren föreslår 3 mån finka eller undanröjande av kontraktsvård och 4-5 månader i finkan. Då räknas alltid häktestiden av och 1/3-del av straffet försvinner om man sköter sig. Inte mycket kvar med andra ord. Den lukrativa ut och in businessen fortsätter.

Så enkelt – bara pocka klienterna från gatan och kamma hem storkovan, utan att klienterna får någon som helst ärlig hjälp för sitt missbruk. Tvärtom, de får pengar för fortsatt missbruk av nya flaskor från statligt ägda Systembolaget. Frivårdens program består av pratstund på kontorstid i kontorsstol en gång i veckan så att de anställda får sitt levebröd. Klienterna får på sin höjd några månader i finkan, behöver aldrig betala tillbaka, t.ex. jobba ihop vad de kostat samhället, utan fortsätter sitt missbrukarliv, med lite finkapaus då och då.

Vi har ingen rätt att i detta fall döma till fotboja efter avtjänade veckor i finkan – med alkohol- och drogtester. Istället ska det vara fritt fram att fortsätta sitt missbruk på din bekostnad. Det döms idag till skadestånd och du vet redan att den åtalade sällan betalar eftersom hen lever på skattemedel.

Den som istället skulle vilja hjälpa Petri och Maria skulle kanske använda en del av de enorma beloppen till att ge Maria ett boende under uppsikt av lämplig personal, näringsrik mat, utan pengar till missbruk och med ett anpassat arbete ända tills hon är fri från sitt missbruk och kan stå på egna ben. Låt även Petri få ett värdigt boende, bra näring och terapeutiskt lämpligt arbete på annan ort, utan möjlighet att träffa Maria, tills han jobbat ihop summan han kostat skattebetalarna p.g.a. misshandeln och är fri från sitt missbruk. Givetvis utan skattemedel till missbruk.

Idag får Petri sin 5:e dom i ordningen, av ungefär samma anledning – det blir finkapaus några månader. Välkommen tillbaka!

 

Svenskt rättsbusiness 34

Åtalet denna dag lyder Våld mot tjänsteman.

4 poliser deltar i gripandet av en 17 årig full tjej som slutar med att både hon och hennes kompis får följa med i polisbussen. Polisen i baksätet får under färden för sig att plötsligt luta sig fram mot den fulla tjejen som är placerad i framsätet, varpå denna i fyllan och villan reflexmässigt slår bakom sig så att baksidan av handen träffar polisens haka. Härpå väljer polisen att göra en anmälan.

Så kan det gå – ett enkelt ingripande landar med en sådan anmälan på i snitt några 100 000:- med avslut i rättssalen. En dyr fylla för dig kära Herr & Fru Skattebetalare, vanligtvis inte för den berusade. Är det rimligt? Om du fick välja kanske du skulle säga:

– ”Använd handfängsel istället så kan vi förslagsvis spendera de ofantliga summorna i äldrevården istället. Även svenska skolan (som bekant befinner sig på världsbotten enligt internationella Pisastudien) är i behov och kunde få ett tillskott.”

Men det är visst förbjudet för polisen i vårt land att använda handfängsel på kraftigt berusade personer, sådana som inte är ”medgörliga”. Man kan undra vem som har hittat på den regeln och inte minst varför våra folkvalda politiker godkänner regler som leder till ett så groteskt skattemissbruk.

 

Svenskt rättsbusiness 35

Länge sedan sist men nu fortsätter jag att publicerar resten av de mål jag deltog i som nämndeman och som jag reagerade lite extra över. Tidigare mål finns både samlat i sidan ovan med samma namn, samt enskilt sökbara med rubriken och nummer samlat i kategori Brott och straff.

Tvistemål handlar om s.k. verkställighet av en tidigare dom. Föräldrarna denna dag har fortsatt tjafset vad gäller vårdnaden om en snart 14 – årig pojke och Tingsrätten går i detalj igenom hur umgänget ska se ut. Vartannat år julaftons eftermiddag och juldagens förmiddag här och vartannat år julaftons förmiddag och juldagens eftermiddag där o.s.v. Här lämnas ingenting åt slumpen, du betalar största delen.

Vi sitter länge innan det gamla målet är avverkat och det lär bli följetong. En del tycks nästan trivas med den här modellen. Pojken mår inte helt oväntat dåligt.

Tänk om föräldrarna fick betala för rättegångskalaset. Då skulle det nog inte vara lika svårt att komma överens…

 

Svenskt rättsbusiness 36

Ett tvistemål till:

Modern, 26 år, har suttit i rättssalen flera gånger angående vårdnaden om första barnet, snart 3,5 år. Pappershögen på domarens bord är tjock. Han inleder med att nämna möjligheten att komma överens frivilligt, varpå föräldrarna ler – det här har väl blivit en vana som du betalar för.

Pojken bor hos pappa som har långa arbetsdagar. Det innebär dagisvistelse om mer än 10 tim./dag. Med andra ord struntar man i FN:s barnkonvention som säger att barn inte skall vistas mer än högst 10 tim på institution/dag och som Sveriges regering glatt har undertecknat.

Socialtjänsten är där och vill inte svara när moderns ombud frågar om det inte är påfrestande för ett litet barn att vistas på dagis så länge. De slingrar sig och säger att det är normalt. De tycker att en barnpsykolog ska svara på den frågan. Socialtjänsten har rätt – det är normalt med så långa dagar, även längre, i vårt ”humana” land proppfullt med lagar och arkiverade underskrifter gällande våra barn. Verkligheten lever sitt liv på en annan planet än paragrafernas..

Dagispersonalen påstår att pojken mår bra på dagis. Skulle någon där yttra vad de ser skulle de troligen få sparken. Det konstateras att pojken gör allt i blöjan. När han är på dagis vill säga, inte hemma där han säger till och går på toa, vilket är normalt för ett barn i den åldern.

För att den svenska dagisbusinessen inte ska ifrågasättas förklarar man ”allt i blöjan på dagis men inte hemma” med att pojken ”har så roligt på dagis”. När man har tråkigt går man tydligen på toa istället för att ha bajs i byxan. Dagispersonalen förklarar att det är helt normalt att bajsa i blöjan ”eftersom man har fullt upp, har roligt”. Att pojken i lugn och ro går på toa hemma men inte på dagis betyder absolut inte att han skulle vara stressad i den ofta kaotiska daghemsmiljön. Kom inte med sådana iakttagelser! – det är tabu i Sverige.

Pappas advokat instämmer såklart. Pojken är så pigg, alert och engagerad på dagis att han gör i blöjan. Hemma är han så trött och oengagerad att han går på toa istället. Dagispersonalen har dessutom sagt att pojken bör träna ”konflikthantering”. Det låter inte särskilt ”roligt”.

På frågan om inte 20 dagistimmar/vecka, vilket skulle bli aktuellt om pojken bodde hos mamma, vore bättre än beskrivna 47 timmar och sedan i förskoleklass 52 tim./vecka, så svarar en av närvarande soc-tanter att hon inte har forskningsrapporterna i huvudet! Men det har jag. De säger klart och tydligt att små barn blir psykiskt stressade av att vistas i stora grupper och att deras immunsystem inte är färdigutbildat till att ta hand om så mycket främmande bakterier (d.v.s. mer sjukdom). Borde inte en människa som är med om att bestämma att denna pojke fortsatt ska vistas på dagis 47 tim./vecka, trots att alternativet finns att vara hemma i lugn och ro med mamma och nya lillasyster, känna till dessa forskningsrapporter?

Är alla köpta av läkemedelsbolagen? Soc-tanten ifrågasätter t.o.m. om det är bra med bara 20 tim./vecka eftersom dagispersonalen har sagt att det är bra med fasta tider och att vara med om ALLA aktiviteter. Glöm inte att det är självbevarelsedrift att säga så som dagisanställd – man vill ju som sagt inte bli arbetslös.

Ärendet manglas många timmar i rätten. Varannan jul här, vartannat nyår där och så gott som varje detalj fastställs för att undvika konfrontation mellan föräldrarna. Det nämns vid något tillfälle att pojken inte mår bra av föräldrarnas ständiga bråk. Föräldrarna träffades 2007, fick pojken 2008, skildes 2009, mamma träffar nästa karl 2010, gifter sig 2011 och de får barn samma år. Här går det undan!

 

Svenskt rättsbusiness 37

Vårdare på ett psykiatriskt gruppboende anmäler en patient som sparkat honom. Bekräftad skada finns inte. Den aggressiva patienten har medicinerats med Concerta – det statliga knarket som i princip är förbjudet i Europa p.g.a svåra biverkningar i form av bl.a. aggressivitet.

Man kan alltså förvänta sig våldsamheter från en sådan patient. Sverige köper visst upp stora lager av Concerta, se tidigare här i bloggen, och man vill införa substansen även i kriminalvården…

Åtalade 26-åringen har en lång rad diagnoser, bl.a. psykiatriska. Istället för adekvat omhändertagande har han hamnat i Belastningsregistret under så mycket som 14 avsnitt. Mannen vill bort från gruppboendet och berättar att han fungerade bäst på den rättspsykiatriska kliniken i Vadstena. Han säger:

– ”Jag har ingenting som är värt någonting. Det skulle annars kunna ersätta Amfetaminet, det enda som håller mig lugn.”

Det finns så många bra alternativ vad gäller omhändertagande, men de ingår inte i lagstiftningen och är alltså uteslutna. Såtillvida patienten inte själv klarar att slå sig fram genom stela myndigheter eller har anhöriga som klarar kampen för ett någorlunda människovärdigt liv.

Medan svensk rättsbusiness bara är intresserad av – business. Vårt samhälle är en tragisk parodi.

 

Svensk rättsbusiness 38

Fylletjafs i Hörsalsparken där två ”väninnor”, sedan många år märk väl, bråkar om en öl och det blir småsår i ansiktet på målsäganden. Den tilltalade säger:

– ”Vi är väninnor men tjafsar och bråkar mycket. Om gamla jävla skitsaker.” Hon började knarka som 13-åring och är nu 49 år gammal. Med andra ord en idealisk födkrok för svenska rättssamhället. Låt henne vara kvar i eländet, ge henne nya skattepengar till sitt missbruk istället för ärlig hjälp.

Polisen noterade vid tillfället att ”två kvinnor var uppretade”. Inga vittnen och ändå tar åklagaren upp fallet. Missbrukarkvinorna skulle naturligtvis kunna fylla Tingsrätten med nya åtal från morgon till kväll.

Dröm om att istället använda dessa 100 000-tals kronor, miljoner kanske miljarder med åren, till att ordna skyddat jobb åt dagdrivarna på en gård långt från sprit och stad, där de tas omhand mot en betydligt mindre slant än rättspersonalen kräver. De skulle få en ärlig chans att ändra riktning och må gott istället för att bli till dagligt åtlöje i stadsparken/rättssalen.

Målsäganden skyddar sin väninna och säger oavbrutet att hon inget minns på åklagarens mycket enträgna frågor, och att det inte var väninnan som slog. Hon var ju full, varför skulle hon minnas?

På åhörarbänk sitter hennes nya karl och sover. När det är paus blir han väckt och gungar ut ur salen. För att efter paus gunga in igen. Kvinnan förklarar ursäktande och med ett leende:

– ”Det blir så när vi är i sta´n, här finns sprit. Men hemma är vi spiknyktra.”  😉

Advokaten sade: ”Som vanligt ska Åklagaren visa att något förekommit, men här finns inga vittnen, bara polisen som säger att två kvinnor var uppretade.” Domen blir därför friande.

Målsäganden byter senare plats till de tilltalades bänk eftersom hon har snattat i olika butiker. Däribland i systembolaget som jag kan tycka borde ge henne en hedersmedalj för all förtjänst under årens lopp. Hela socialbidraget hamnar väl där. Kvinnan lär ofta vara bostadslös. Snatterierna är nogsamt uppdelade i tre mål och hon erkänner villigt, fast med mycket vaga minnesbilder. Hon var ju full.

Ett vittne som har väntat utanför rättssalen i två timmar visar sig inte behövas. Du betalar vittnets inkomstbortfall vilket däremot är snålt tilltaget. Det gäller ju bara ”folket” det korkade som ska skinnflås.

Den tilltalade blir sedan målsäganden igen. Rörigt i fyllan. En tidigare ”kärlek” har drämt en flaska i skallen på henne. Men föredettingen befinner sig på hjärtavdelningen på Vrinnevisjukhuset vilket innebär att den rättegången måste tas om. Åklagaren hade helt enkelt ingen koll.

Spelar ingen roll, du betalar oavsett.

 

Svensk rättsbusiness 39

Asylsökande Casmiar Woke är åtalad för grovt narkotikabrott. Det handlar om stor mängd narkotika, internationellt organiserad. Vi har en tjock hög papper framför oss och rättegången är fördelad på 2 dagar. Två tolkar på samma språk, igbo, dyker upp. Det visar sig efter utredning att en av dem inte var kallad.

Woke blir vid ett tillfälle ertappad med 2,15 g kokain/heroin i plånboken. Ena gången säger han att det kostade honom 700:- och att han trodde det var hasch. Sedan ändrar han sig och säger att han inte betalade utan först skulle pröva om det var bra. Normalpris för substansen är dryga 2 000:-. Senare får vi höra ytterligare en variant där han helt enkelt köpte heroin/kokain för 700:-. I hans bostad däremot är den påträffade mängden narkotika, bl.a. en mycket hälsofarlig/livsfarlig kombination, betydligt större.

På tal om beslagtaget knark i ett saltkar i en lägenhet för 3 flyktingar i Valdemarsvik säger Woke att han brukar lägga peppar i saltkaret för att veta att det är hans peppar J

På tal om beslagtagna små påsar menar Woke att han brukar rulla in peppar och vitlök i dem. – ”Om det inte är peppar så är det gräs.” Han brukar rulla in det så. Tidigare har Woke erkänt att han rullat in knark i plast men nu förnekar han.

Många mobiltelefoner påträffas i lägenheten där de 3 flyktingarna bor. Vi får höra alla möjliga förklaringar. Woke lär vara ägare till 6 st samt ännu fler simkort. Han vägrar ge koden så att polisen kan öppna en av telefonerna.

För att dessa herrar ska gå i skolan och lära sig svenska får de 308:-/dag. Vad får du när du går i skolan som vuxen?

Woke har skickat ca 50 000:- hem till frun i Nigeria, till Holland m.m. under loppet av några månader. Han har även haft råd att köpa en bil för 15 000:-. Av Migrationsverket får han 71:-/dag som ska räcka till kläder och mat. För en gångs skull är summan låg. Skolan är han visst inte särskilt intresserad av. Om han ändå får de 308:-/dag vet jag inte. Men frågan är naturligtvis var han fått så mycket pengar ifrån?

På domarens fråga om han brukar umgås med de andra i lägenheten svarar Woke:

    – ”Vi brukar umgås och sitta vid bordet och röka hasch och så.”

Welcome to Sweden – the paradise of criminals!

Migrationsverket har hör och häpna avslagit Wokes ansökan om uppehållstillstånd! No problem – du lämnar bara in en ny överklagan, något du som asylsökande kan göra hur många gånger som helst d.v.s. så länge din fantasi räcker för nya orsaker. Man pratar ju med kompisarna och lär. Som Svenneballe får du så vitt jag vet överklaga max 2 ggr. beroende på fall.

Varje asylsökande har rätt till egen advokat – som naturligtvis är gratis! Själv betalar du minst 1 500:- för ett besök hos advokaten. Bara så du vet varför dina gamla föräldrar knappt får komma ut i friska luften på äldreboendet. Varför dagsigrupperna blir allt större. Varför dina barns skola blir allt sämre. Varför tågen spårar ur. Politikerna, lagstiftarna och juristerna vet att du ändå kommer rösta som du alltid gjort.

Ifall du är riktigt förbannad kanske du röstar på SD istället. Lugn, ingen större förändring kommer ske. Ifall ”alltför” många går den vägen så ser marionettspelarna bakom maktens tunga ridå till att dressera SD-politikerna till sina syften precis som man gjort med MP när de tillträdde maktens korridorer som en frisk fläkt. Du ser hur mycket som blev kvar av dom idealen…

Tillbaka till målet. Åklagaren yrkar faktiskt på 4 års fängelse och därefter utvisning. Det gullas inte alltid.

 

Svensk rättsbusiness 40

26-årige Imbaye Negasi, med bl.a. två tidigare misshandelsdomar i belastningsregistret, åker till idylliska Gransjönäsbadet utanför Åby en kväll i juni. På badplatsen befinner sig ca 20-30 ungdomar. Tre av dem lämnar badet för att hinna med bussen hem, men blir plötsligt ikappkörda av Imbaye, som enligt uppgift tvärnitar framför dem, kliver ur bilen med ett fälgkors i handen i sällskap av två kompisar och ger sig på de tre pojkarna. Den äldsta av dessa har fyllt 18.

Svullna armbågar, märken på kroppen, sprucken läpp samt näsblod, besvär ca en månad efter misshandeln och någon känner av sviter än idag. Imbaye erkänner misshandel och anledningen till hans beteende är enligt honom själv att ”någon” har vandaliserat hans fars bil. Denna dag ”trodde” han att just dessa pojkar gjort sig skyldiga.

Själv har jag efter rättegången hört mig för eftersom jag levt många år i området och älskade den fridfulla badplatsen. Hur låg det egentligen till, vem vandaliserade bilen? Jag fick fram ett namn på en annan ung man och i så fall var alltså pojkarna oskyldiga. Att ta lagen i egna händer och inte vara så nogräknad med vem man misshandlar är liksom no big deal. Men we love mångkultur you know.

Imbaye känner inte igen sina offer och menar att han blev ännu argare när de nekade till att ha vandaliserat hans bil. Han menar att det fanns 4 killar på parkeringe varav 2 vandaliserade hans bil. Det enda han kände igen var en tröja.På frågan om pojkarna var påverkade erkänner de att de druckit öl, men polisvittnet intygar att ”de var rediga” och säger att han ”brukar aldrig hålla förhör med onyktra personer.”

Imbayes advokat menar att hans klient är 100% säker på att det var de här killarna som vandaliserade hans bil. Hans arvode på 5 669:- betalas såklart av dig Kära Herr & Fru Skattebetalare. Imbaye har en timanställning, bor hos föräldrarna och är nybliven far med delad vårdnad. Bara skadeståndet till de oskyldigt misshandlade pojkarna skall betalas av gärningsmannen och beloppen sänks till ungefär hälften. I övrigt lyder domen Skyddstillsyn med övervakning för misshandel av normalgraden.

Vad har de tre pojkarna lärt av händelsen? Troligen att det inte längre är tryggt att bege sig till idyllen Gransjönäsbadet. Att man kanske bör tänka på att vara beväpnad med något slags tillhygge själv nästa gång, för att ta lärdom av mångkulturen. Eller varför inte en kurs i karate?

 

Svensk rättsbusiness 41

Denna dag i Tingsrätten har vi en medborgare från Syrien som inte accepterar svenska polisens böteslapp à 1 500:- angående bilbältesförseelse (saknade bilbälte under bilfärd). Samir Issa väljer istället att dra igång en rättegång, med tolk som krydda på Herr & Fru Skattebetalares nota. Han anser att polisen inte alltid har rätt utan kan kränka människors frihet.

Jo för all del, det kan man anse. Särskilt när man slipper betala spektaklet.

Samir Issa erkänner att han inte borde tagit av sig bältet under pågående bilfärd. Han förklarar att han inte visste att polisen var bakom honom.

Så tråkigt då, varför kan inte svensk polis alltid anmäla sin ankomst med sirener och blåljus så vi alla hinner rätta till våra misstag innan vi åker dit? Hinner eliminera eventuella spår, varför inte gräva ner knarket, o.s.v.

Erkända faktum hindrar alltså inte Issa från att förneka brott. Våra lagstiftare/politiker har valt att skapa ett system som belastar skattebetalarna med gigantiska belopp genom en, som i detta fall, i förväg given utgång av rättegången. Åklagaren i sin tur slipper anstränga sig, det är ju ett enkelt rutinärende och lönen blir densamma som när hen lyckas knäcka en riktigt svår nöt, på ett ungefär.

Samir Issa pratar på så domaren måste avbryta honom några gånger. Äntligen händer något, folk lyssnar, man får odelad uppmärksamhet. Issa försöker framkalla sympati genom att åberopa att han är gammal, 59 år, och dessutom sjuk (inget som framkommer annars).

Nu följer vittnesförhör med polismannen Rasmus Borgström. Issa avbryter honom när han inte gillar det polisen säger. Issa frågar senare varför polismannen hittar på saker som inte stämmer. Själv erkände han ju att han inte hade bälte…

Domen blir som du som läst dessa inlägg redan vet. Issa kommer undan med exakt samma summa som böteslappen à 1 500:-. Inte ett öre mer.

Har du inget annat kul för dig så är det bara att roa dig med att dra igång en rättegång – det kostar ingenting, för dig, bara för Herr & Fru Skattebetalare.

Issa avslutar med att säga: – ”Det är orättvist.”

Va?

 

Svensk rättsbusiness 42

Rättegången gäller vårdnad, boende och umgänge beskrivet i diger utredning.

Mamma har barn med narkotikamissbrukare i den tunga klassen. Han började röka hasch som 11-åring, tog heroin 16 år gammal och har sedan dess levt livet som injicerande narkoman. Du kan nog räkna ut den tragiska sagan:

Narkomanen kommer oväntat på besök, beväpnad, hotar, misshandlar. Han lider av personlighetsstörning och förekommer många gånger i belastningsregistret. Pojken har flertalet diagnoser och i denna rättegång ska det prövas om det är lämpligt att knarkaren tar hand om sitt barn, boende hos sig, egen bostad har han inte alltid, eller om han ska bo hos modern som numer är drogfri, arbetar och lever under ordnade förhållanden med sambo. Svår nöt att knäcka i Svärje…

Ytterligare en kvinna figurerar i utredningen som har barn med narkomanen och som levt under skyddad identitet för att den våldsamma och oberäkneliga mannen inte ska kunna göra även dem illa.

Hur agerar socialen i Söderköping? Jo, de föreslår att mödrarna, i alla fall den ena av dem, lämnar staden! För sin och barnens säkerhet.

Att knarkaren skulle lämna staden kommer inte på tal. Utredning sida upp sida ner sida upp sida ner om och om och om igen år efter år efter år medan du betalar och betalar och betalar för knarkare och ett barn som mår sämre och sämre och sämre p.g.a. att ingen får adekvat, ärlig hjälp – fri från förvriden skattefinansierad business.

 

Svensk rättsbusiness 43

Åtal denna dag i Tingsrätten: Grov kvinnofridskränkning, 2 våldtäkter m.m., som väckt medias intresse. Sex och våld säljer. Rättegången kräver 2 dagar och ytterligare sammankomst för slutgiltig dom.

Den åtalade mannen, 26-år, har sedan 3 år tillbaka av och till sökt hjälp på Vuxenpsykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Han har bl.a. försökt hänga sig. En gång blev han räddad av sin fru, som fick skära ned honom. Han har även haft tankar på att ta livet av sig i trafiken. På nämnda psyke har han tilldelats diagnoserna depression, ångestbesvär och besvär med aggression, blackouter och sömnproblem. Man misstänker även diagnosen Bipolär sjukdom (allvarlig psykisk sjukdom) och man vill även utreda honom för epilepsi.

Hur agerar ansvarig läkare och personal på Norrköpingspsyket? Tar man ifrån honom körkortet för att skydda både honom och allmänheten med tanke på suicidaltankarna i trafik? Vidtar man åtgärder med tanke på de många, allvarliga och farliga tillstånden, både för patienten och för omgivningen?

Mannens fru berättar att han under kontakttiden med nämnda psyke upprepat har misshandlat, våldtagit, hotat och kränkt henne, ofta framför ögonen på de små barnen, 3 och 4 år gamla. Frun har vid några tillfällen fruktat för sitt liv och mannen har utsatt hela familjen för livsfara genom vansinneskörning med bilen.

Tingsrätten får ta del av journalkopior som vittnar om ca 17 kontakter mellan mannen och personal på Vrinnevisjukhusets psyke. Av dessa 17 kontakter består 13 stycken av olika personal. Endast en av dem, en specialistläkare, förekommer vid 3 tillfällen. Två av dem vid varsina två tillfällen. Vill man undvika gott resultat så byter man personal på löpande band så att helst ingen lär känna patienten.

Hur tänker ansvariga läkare på sjukhuset? De får som tidigare sagt lönepåslag – se Den olönsamma patienten – räknat utifrån antal patienter de avverkar under en viss tid.

Tänk om den långa läkarutbildningen inte bara gick ut på att sälja läkemedelsgiganternas biverkningsrika medikamenter, utan skapade läkare som står upp för sina patienter! Tänk om de satte stopp för de förödande politiska vansinnigheterna inom sitt ansvarsområde! Tänk om de visade en gnutta ryggrad istället för att agera som giriga amöbor!

Avslutar med att inte besvara mina frågor ovan. Du som läser min blogg vet vilka svaren är.

 

Svensk rättsbusiness 44

Så var det dags igen 😉 Grovt rattfylleri och olovlig körning.

30-åriga Rait Vaik från Estland arbetar tillfälligt i Sverige. Han känner inte sin arbetsgivares adress, men namnet känner han: CL Miljö, plats hamnen. Under natten super och festar han med vodka och öl. Trots att han saknar körkort både för personbil och lastbil och har en promillehalt på 0,97 milligram/liter i utandningsluften, så sätter han sig bakom ratten i en lastbil och kör iväg vid hamnen i Norrköping. Färden slutar i räcket och en stolpe. Som tur är var ingen i vägen. 

Det utfärdas en häktningsorder p.g.a. flyktfara. Vår gäst erkänner gärningarna, men har tydligen ingen lust att sitta häktad. Det är trevligare i finkan, mer som ett hotell liksom. Vår kostsamma gäst överklagar häktningsordern varpå Göta Hovrätt sätts i arbete. När Tingsrätten samlas kl 9:30 skulle domen från Hovrätten meddelats, men ingenting händer. Vi tar paus för att invänta svar angående det tydligen komplicerade fallet från Hovrätten. Advokat- och tolkarvodena stiger. Hovrätten samlades kl 9:00 för att fatta beslut.

Rait Vaik menar att detta ”bara” var dumhet, en förstagångshändelse. Han verkar inte oroad. I Estland är han tidigare dömd för ”huliganism” vilket där innebär att han sovit berusad på offentliga platser. Rait låter meddela genom sin tolk att han hellre vill betala lite böter och arbeta vidare i Sverige.

Mitt förslag: Låt Rait betala hela rättegångskostnaden, genom arbete ifall han saknar pengar, och utvisa därefter fyllebulten på livstid. Vad har han här att göra? Tydligen är det inte första gången han super sig redlös och agerar olämpligt. Han utgör ju livsfara för våra medborgare! 

Vår domare kontaktar Göta Hovrätt i pausen och får veta att de går emot Tingsrätten och upphäver häktningsbeslutet. Det är väl inget att bråka om, köra lastbil utan körkort i så berusat tillstånd att man knappt minns någonting, utsätta andra för livsfara och sedan kanske rymma hem igen utan dom. Motiv till upphävningen var att Raid kunde ange en adress i hemlandet.

Åklagaren yrkar på 1 månads fängelse vilket i praktiken betyder 3 veckor minus tiden i häkte. Det enda vår gäst måste betala är 500 kronor till brottsofferfonden. Resten står du för you know. 

Advokaten ansåg att det inte förelåg någon fara för krock eftersom Raid körde mitt i natten. Så kan man också se på saken, våra vägar är ju alltid tomma då. Advokaten vill få jobb igen…

 

Svensk rättsbusiness 45

21-årig man står åtalad för den gamla vanliga kombinationen narkotika + rattfylleri + olovlig körning + misshandel + stöld + skadegörelse. Han har trots sin ringa ålder redan 13 punkter i belastningsregistret och har förstås suttit inne förr. Denna gång blir domen ”väldigt hård” – d.v.s. 5 mån fängelse, som i praktiken betyder ca 3 månader.

Efter 3-månads retreaten från det hårda kriminella livet brukar det bli ”back in business again”. Återhämtad, med bra fängelsemat i magen, välbyggda muskler från finkagymmet för bättre misshandelsresultat och regelbunden sömn, ostörd från alla krävande kumpaner och behövande kunder.

Den unge mannens advokat överklagar nästan alltid. Ett säkert sätt att komma över nya arvoden av skattebetalarna. Samt slippa få domen verkställd för brottslingen. D.v.s. mer tid att begå nya brott/skörda nya brottsoffer under tiden fallet valsar vidare i det kostsamma maskineriet.

Advokatens slutplädering var den längsta jag varit med om hittills, ja nästan outhärdligt lång. Smart med tanke på timlönen. Du betalar nog mer för rutinbrottslingarnas advokater per timma än du själv får för ditt dagsarbete.


Svensk rättsbusiness 46

Mohamed Bishar Abdi, 19, slår omkull Guled Ahmed i Navestad, ett av Norrköpings parallellsamhällen. Rättegången ställs in eftersom offret Ahmed har glömt den. Som straff för det ska Ahmed betala 2 000 kronor. Dem lär vi aldrig se, men självklart erbjuds Ahmed en ny och såklart gratis (för Ahmed) rättegång med tolk och advokat. Även åklagaren har glömt rättegången denna glömskans dag. Flera vittnen är kallade, bl.a. en polis. Fallet tas på allra största allvar i Rättssverige.

Fortsätter du, Kära Herr & Fru Skattebetalare, lägga din röst på höginkomsttagarna du anställt hittills, med självpåtagna uppgiften att förskingra dina pengar och skjuta vår välfärd i sank, så hälsar jag dig välkommen att arbeta ihop ett nytt gigantiskt belopp även för nästa rättegång, om nu inte Ahmed glömmer även den. Domen, när procedurerna är klara, blir/blev gissningsvis lite samhällstjänst och/eller böter som aldrig betalas.

Själv har jag totalt tappat lusten att betala för den här teatern och agerar därefter.

 

Svensk rättsbusiness 47

Idag får du ta del av sista rättsfallet från min tid som nämndeman. Som tur är både för dig och för mig så avslutades den efter mandattiden á 4 år. Du slipper höra samma historia om och om igen och jag slipper att om och om igen uppröras över alla meningslösa och ofta direkt destruktiva handhavanden av olyckliga, trasiga människor. Det är upprörande nog med vetskapen om att den här människohandelsbusinessen får fortgå.

Eftersom jag blev lika upprörd varje gång jag satt i rättssalen och lyssnade på beskrivna rundgångar orsakade av våra omänskliga lagstiftare godkända av våra omänskliga politiker, så måste jag berätta även om Tim idag.

Tim Kjedemar, 32 år, förekommer under 12 avsnitt i belastningsregistret. Han har flertalet diagnoser som svenska läkare behandlar bl.a. med Concerta, det biverkningsrika läkemedlet jag beskrivit tidigare som i Europa är nästan helt förbjudet. Förbjudet där antagligen för att det är känt för att leda till just Tims historik.

Tim ska in i finkan igen, 2 månader denna gång. Eftersom han inte har några pengar så är det Brottsoffermyndigheten som bestämmer om polisen, som kände sig hotad av Tim, ska få sitt skadestånd á 5 000:- eller ej. Samt om flickvännen ska få sitt à 10 000:-.

Istället för att ordinera/döma till skyddat arbete i helande miljö långt ifrån drogerna, så bedriver vi i Sverige business med dessa sjuka människor som handelsvara, med nya rättegångar och korta fängelsestraff om och om igen. Business för avlönade av domstolarna. Kriminal”vård” döptes spektaklet om till för några år sedan, för att du ska tro att du betalar för något humant. Med andra ord sett från andra sidan, som jag antar är orsaken till spektaklet, vi ”vårdar” domarnas, advokaternas m.m. plånböcker med största omsorg. Andra sidan som Goebbels media, i princip tillhörande samma business, därför aldrig rapporterar om.

 

Som epilog några reflektioner till Svensk rättsbusiness

Vad väntade jag mig inför tiden som nämndeman i Tingsrätten? Jo, jag väntade mig att se brott behandlas som har inneburit fara eller lidande för skötsamma medborgare och där brottslingen därför ska dömas, inte bara som personlig tillrättavisning utan inte minst som skydd för medborgarna samt gottgörande för brottsoffret.

Nu ljuger jag, har varit med om för mycket för att tro något sådant, men det jag bevittnat var långt värre än jag trodde. Tingsrätten är dels fylld av mål som i mina ögon, istället för beskrivna rättegångsbusiness, borde lösas genom seriösa, äkta, medmänskliga vård/behandlingsinsatser. Dels fylls Tingsrätten av enklare brott som jag anser borde lösas direkt på plats, genom att ge polisen befogenhet att på plats utreda och utdela bötesföreläggande.

Ett sådant förfaringssätt skulle passa utmärkt vid de flitigt återkommande fylletjafsen i arla morgonstund, efter krogen, där provokatören inte sällan berikas av en käftsmäll. Vad dagens ungdomar och många andra lär av dagens rättsbusiness är följande:

Skynda dig att i egenskap av berusad provokatör anmäla smällen du fick till polisen så att inte motparten hinner före. Glöm inte att uppsöka vårdcentral och meddela att du gjort en polisanmälan. Då fotograferas varenda liten tänkbar och otänkbar skråma från alla möjliga vinklar, vilket aldrig skulle äga rum om vårdpersonalen inte visste att det handlar om business. En gedigen samling foton trycks sedan upp till alla berörda i målet, i färg såklart. Sedan får du antagligen flera tusen kronor i skadestånd att användas vid nästa krogbesök. Bara att upprepa. Kan inte motparten betala så står skattebetalarna för notan.

En del poliser föredrar att ränna till Tingsrätten istället för att använda handfängsel tills de säkert vet i vilket skick den berusade och narkotikapåverkade bråkstaken är. Det blir dyra polisingripanden vill jag lova. Dessa poliser tror att man kan prata berusade och narkotikapåverkade bråkstakar till rätta. Tänkte ofta att det hade varit bättre om sådana poliser sökte jobb på dagis istället.

Jag kan, som du ju redan märkt, göra listan på onödiga eller olyckliga mål lång. Invandrare tjafsar om olåst cykel som den åtalade invandraren ”lånat” enligt sin kultur, och anmälaren vill nu ha skadestånd för en käftsmäll. Någon runkar i parken och vittnet vill ha skadestånd. Polis känner sig kränkt när hon omhändertar berusad man och vill ha skadestånd eftersom hon blev kallad ”jävla fitta”.

Tänk om det var lika otillåtet att kalla flickorna i skolan, numer även på dagis, för samma sak! Våra domstolar skulle vara fyllda till år 3 000 av enbart sådana mål om alla sprang till åklagaren. Fast det kanske är precis vad vår rättsbusiness önskar? Då har de anledning att anställa ännu fler!

 

Advokatsamfundets generalsekreterare

Reflektion nr 2 till Svensk rättsbusiness.

Under 3 av mina 4 år som nämndeman åren 2010-2014 satt jag för sverigedemokraterna, d.v.s. fram till mitt avhopp därifrån. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg vill att representanter för sverigedemokraterna inte ska få vara nämndemän. Hon anser att dessa folkvalda politiker skadar förtroendet för domstolarna och vill sparka dem därifrån, i spillrorna av demokratin Svärje.

Så här låter Ramberg:

– Jag tycker att den politik som Sverigedemokraterna för strider mot mycket av de grundläggande principer som kännetecknar en rättsstat. Om de till exempel sitter med i migrationsdomstolarna skadar det tilltron till domstolarnas oberoende och domstolarna som sådana.”

Alltså, SD ska väck! De stör businessen eftersom de inte står bakom den för finanseliten lönsamma massimporten av billig arbetskraft, presumtiva kunder för advokaterna på naiva Svenssons bekostnad, konfliktskapare/våldsmän som gör gatorna för vanligt folk otrygga medan eliten lever tryggt på behörigt avstånd, med om så behövs livvakter och pansrade glas (som Svensson betalar så klart, medan hen själv riskerar ett skott i huvet).

Och vilka ”grundläggande principer” pratar hon om? Att rik blir rikare, som Advokatsamfundets generalsekreterare, på bekostnad av allt fler fattiga och utslagna?

Källa var SVT-webben, men uttalandet finns inte kvar. Ramberg kanske ångrat sig nu när var fjärde väljare önskar SD vid makten? Nä, jag tror inte det…

Jäviga Ramberg, av Jan Milld.

På tal om det fanns ett intressant citat i tidskriften Nämndemannen angående den åter uppblossade nämndemannadebatten:

Juridiken stakar ut vägar som ofta handlar om att tillämpa snäva regler och procedurer på en verklighet som inte riktigt vill samarbeta; en slags glorifierad revisorsverksamhet där nämndemännens åsikter ofta står mer i samklang med förändringar i samhället och därför inte passar in (tolkat från B. Obama: Min far hade en dröm).”

Jag håller med!

 

Brottsförebyggande rådet

Reflektion nr 3 till Svensk rättsbusiness

Läser följande i Domkretsen (nr 2 juni) där gästtyckare är generaldirektören för myndigheten Brå (Brottsförebyggande rådet).

…”På politikerområdet rättsväsendet är regeringens mål för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Som en av regeringens myndigheter inom rättsväsendet är det Brå:s uppgift att bidra till att målen uppnås genom att vara ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Därmed tar myndigheten ett särskilt ansvar för kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området och stödjer brottsförebyggande såväl som brottsbekämpande arbete.”

Hör på orden! Ska vi tacka så mycket? Ökar människors trygghet? Om de skulle ta sin uppgift på allvar skulle de väl börja med att försöka förhindra svenska regeringar att importera grova brottslingar från våldskulturer till vårt land, så fort som möjligt ge dem permanent uppehållstillstånd och så klart medel och skydd till att bygga upp sin kriminella verksamhet!?

Skulle Brå ta sin uppgift på allvar skulle de väl sätta stopp för det kopiösa skattemissbruket inom rättsväsendet, pengarna som sällan gynnar varken brottsoffer eller brottsling annat än att den senare ofta får all hjälp hen behöver till att fortsätta sin brottsliga bana? Högre löner till de anställda kräver stadig tillväxt av brottslingar, vilket även gynnas av att släppa dem på fri fot så fort som möjligt så att de kan begå nya brott. Vad har vår generaldirektör i Brå för månadslön, avtal och bonusar tro?

Han avslutar sitt anförande med orden: ”…Brå – hela rättsväsendets kunskapscentrum.” Kunskap i hur man genererar fler återfallsbrottslingar, länsar skattebetalarna men alstrar klirr i domstolskassan? Gå ut på gatan och fråga vem som helst hur man skulle kunna bekämpa den accelererande brottsligheten och vi får garanterat bättre effekt om vi följer de råden än  våra korrupta myndigheter.

Avslutningsvis ur tidskriften Nämndemannen nr 5 (2011-12-20), där f.d. kriminalinspektör Anders Bergstedt säger:

–      ”Orimliga beviskrav leder till absurda frikännanden… Det är mestadels jurister i hovrätterna som ligger bakom denna utveckling….”

Hur länge ska de tillåtas bryta ner oss?

 

New Public Management

Epilog nr 4 till Svensk rättsbusiness

I juninumret av tidskriften Nämndemannen läser jag hur förbundsordföranden i Nämndemännens Riksorganisation ser på Rättssverige.

Ingen ska behöva känna sig rädd för att bo i ett land med ett orättvist rättssystem. Vi nämndemän bidrar starkt till ett tryggt rättssystem i vårt land.” och avslutar: ”…, att säkra Sverige som ett rättstryggt land.”

Jag begriper inte vad han pratar om. Han har nog aldrig drabbats av Rättssverige, i alla fall inte i Norrköping. Det jag upplevt både privat och som nämndeman visar på ett allt annat än rättvist rättssystem. Ett rättssystem där den smarta och beräknande vinner medan den som inte kan föra sin talan och är okunnig om hur systemet fungerar, förlorar. Såtillvida inte denna har rätt hudfärg förstås, det genererar fördel i Rättssverige.

En intern rapport från justitiedepartementet som TT tagit del av, kritiserar polisen för att bry sig mer om statistik än om verklig brottsbekämpning. Källa: Extra Östergötland, 12-10-11. Jo, vi har märkt det…

Polisforskaren Stefan Holgersson säger att statistiken mest är till för att visa en fin yta. Han säger att polisen mixtrar med siffror för att visa upp ett önskvärt resultat.

– ”Man jobbar inte efter en metod som fungerar utan efter att komma upp i ett visst antal brott.” Källa: Extra Östergötland, 12-06-21.

Så vitt jag vet heter systemet New Public Management. Samma system som härskar inom vår skattefinansierade sjukvård. Systemet som går ut på att göra lönsam business på offrens (patienternas, brottsoffrens) bekostnad. Se Den olönsamma patienten.

 

Advokat och advokat

Epilog nr 5 till Svensk rättsbusiness

Om ni visste vilken skillnad det är på de skattefinansierade advokaterna i Tingsrätten, så skulle ni aldrig godkänna ”den rätten förordnar”. För att bli ”förordnad” så är det väl inte främmande att tänka sig att det lönar sig för advokaten att hålla med åklagaren? Det har hänt att förordnad advokat har uttryckt följande innebörd: ”Om inte domaren vill höja straffet, så går vi på åklagarens linje.”

Vad har man då en advokat till? För rätten blir det så klart en enkel match och åklagaren går segrande ur spelet. Men är det inte tvivelaktigt ur rättssäkerhetssynpunkt? Lyser den inte för mycket med sin frånvaro? Man borde väl åtminstone hänvisas till opartisk instans som ger adekvat upplysning och låter den anklagade välja advokat!? Som det är nu kan du bli tilldelad en köpt advokat redan hos polisen, om du inte är insatt och säger:

‘”– Nej tack, jag vill först undersöka saken och återkommer med val av advokat eftersom jag hört att ni är korrupta.”

Inte lätt när det är första gången man drabbas och är så blåögd så man har förtroende för polisen och tackar ja. Då kan du räkna med att förlora målet.

 

Brottsplats Ruttet träd

Avslutning Svensk rättsbusiness

Idag underbara soliga vårdag, Kristi Himmelfärd, när björkarna slår ut sitt fascinerande gulgröna bladverk, kort tid en färg mellan höst och vår, ska jag tillsammans med en kär vän vandra förbi platsen som är min alldeles egen erfarenhet av vårt rättsväsende, som sista reflektionen av tiden i Tingsrätten.

Det hände inte sällan att ett mål måste göras om eftersom det var för uselt förberett av åklagaren. Bevisning saknades, polisen såg ut att ibland ha struntat i att göra sitt jobb, det hette ”är inte klara än” och ändå togs målet upp, med advokatarvoden och alla andra arvoden som Herr & Fru Skattebetalare tvingas hosta upp.

Min fråga blev varför polisen tycks föredra rutinmässiga småbrott framför de allvarliga, mer komplicerade brotten. Är det för att risken att bli straffad eller t.o.m. förlora jobbet med rådande regelverk, är för hög om de tar tag i ett allvarligt brott? Eller för att de får lika många ”pins” om de löser ett struntbrott som när de löser ett allvarligt brott? Eller för att verklighetsfrämmande reglerna ofta leder till att den uppenbara brottslingen aldrig fälls och polisen vill slippa åse hur brottslingen går fri och kanske dessutom kammar hem ett saftigt skadestånd efter mangling genom rättsinstanserna? Antagligen en kombination.

När min vän utan tillstånd hade fällt ett ruttet träd i Vrinneviskogen, ett träd så nära stigen att det utgjorde en fara för gående, ett träd kommunen hade planerat att fälla, så ledde det till omedelbart polisingripande. Polisen kom som skjuten ur en kanon. Förhållandevis angenämt ärende i trevliga Vrinneviskogen får man förmoda. Att få prata med civiliserade människor i villasamhället intill istället för att behöva hantera våldsamma brottslingar lockar väl. Att våldsamma brottslingarna håller på att ta över våra gator har nog inte undgått någon, men rör tydligen inte polisens känsla av heder.

Inom kort tid var utredningen gällande det ruttna trädet klar. Sida upp och sida ner, med många fotografier på trädet från alla de håll, på avspärrningen kring brottsplats Ruttet träd, dokumenterade telefonsamtal till samtliga berörda och förberedelse av rättegång. Kommunen ville ha 10.000:- i skadestånd för det ruttna trädet, vilket alltså kommunen nu slapp fälla själv. Egentligen ville de ha 20 000:-, men eftersom det var ruttet ”bara” 10 000.

Tycker gärningsmannen inte den summan är rimlig att betala, så ser hen till att det blir skattefinansierad rättegång och då sjunker troligen bötesbeloppet med hjälp av advokaten, som skattebetalarna troligtvis också står för. För ett ruttet träd som ändå skulle fällas.

Då får man inte glömma att välja advokat med omsorg! Den du får tilldelad är troligen ”köpt” och går med på i princip allt åklagaren vill. Du får med andra ord räkna med att bli fälld. Väljer du däremot en bra advokat är din chans att bli frikänd, eller åtminstone få straffet sänkt, stor.

Jag har frågat kommunen om man får ta vindfällen från Vrinneviskogen, men vid varje samtal fick jag höra:

– ”Det vet jag inte, men ring…”

Polisen visste inte heller. En jurist här i Norrköping svarade slutligen att du får ta allt som ligger på marken. Räkna med att få lika många olika hänvisningar eller svar som antalet anställda på statliga myndigheten du frågar. Vem kan hålla reda på en orgie av regler skapade för en annan verklighet än den vi lever i?

När jag blev bedragen och bestulen på ca 450.000:- av polacken W, tidigare beskriven här, han som levde flott och var skriven flera år i Sverige medan han noll-taxerade, då hade Norrköpings åklagare ”ingen lust att ta tag i ärendet”. Däremot var det ruttna trädet tydligen lustfyllt.

Polisen gjorde även den gången ett digert pappersarbete, innan åklagaren visade sin olust vad gäller tjuven och bedragaren, men polisen valde helt enkelt att låta ärendet ligga tills de utan att meddela mig lade ned det 2 år senare. När jag undrade hur det gick med ärendet blev svaret att det numer är preskriberat. Kriminella utlänningar bör ej störas, de bör flytta till Sverige.

Bedragaren W lämnade dock i lugn och ro landet 1 år efter polisförhör gällande min anmälan. Kanske inte i lugn och ro, det fanns folk som inte gillade hans bedragarfasoner, men svensk polis skrattade han gott åt. W ansåg svensk polis vara lättlurad. Lika rolig som Kling & Klang i Pippi Långstrump.

Berikad av alla W bestulit och bedragit, jag känner fler, återvände han till Tyskland. De bedragna valde dock att inte gå till polisen, troligen eftersom de känner till ”vår” polis arbetsmetoder. Ett år hade alltså Norrköpingspolisen och åklagaren på sig att ingripa, W levde ett stenkast från polishuset, men svenskt rättsväsende gör andra prioriteringar, som t.ex. ruttna träd.

Jag berättade för polisen att jag tänkte blogga om Brottsplats Ruttet träd och bjuda in så många som möjligt till rättegången, media inkluderat. Vill de ödsla skattemedel på ett ruttet träd samtidigt som de låter en professionell och enligt polisen själv ”uppenbar tjuv” och bedragare fortsätta sin lönsamma business ostört, med ingen vet hur många brottsoffer, så ska folk få veta, tänkte jag då. Nu förstår jag att det är rutin och att Svensson antingen inte vet att systemet är lika ruttet som trädet, eller inte bryr sig i Mellanmjölkens land.

Ärende Ruttna trädet blev dock nerlagt. Jag är säker på att det inte berodde på att ärendet var för pinsamt för åklagaren i Norrköping, utan det berodde på att jag börjat lära mig de sjuka spelreglerna. Jag tackade nämligen inte ja till advokaten polisen tilldelat mig, utan valde Mikael Abrahamsson, som gav mig goda råd.

Genom att rikta ljuset på vårt ruttna system får förhoppningsvis en och annan drabbad skötsam skattebetalare samma chans inför svensk rättsbusiness som makthavarna/yrkesbrottslingarna. Så att ni blir lika dem inför lagen, lika inför lagen på riktigt.

Vem vill ta i en slipad bedragare som, detta vet polisen, ändå kommer undan just för att han är slipad och känner svenska rättsvalsen. W nekade t ex i polisförhör till att ha skrivit sin namnteckning under de många avtalen oss emellan. Att kontrollera det var enligt polisen en så komplicerad process att den bara gjordes i undantagsfall. Typ om någon mäktig/rik person drabbats.

Att istället belasta svenska skattebetalare med ca 100.000:- i rättegångskostnad för ett ruttet träd är mer lönsamt för de anställda inom svensk rättsbusiness än att försöka sätta stopp för en professionell tjuv och bedragare som länsar svenska medborgare på deras tillhörigheter. Han är smart och därför antagligen respekterad av både polis och åklagare. Att han troligen levde på svenska skattebetalare genom stöld och bedrägeri alla år i Sverige intresserar inte Norrköpings åklagare.

Som Thorsten Flink sjunger: Vi gillar den starke (smarta och giriga) och föraktar den svage (utan pengar och med fel blod i ådrorna). För att lyssna på låten klicka på pilen under Thorsten Flink här på MagMas hemsida.

Inte undra på att brottslingar stortrivs hos oss. Norrköping/Sverige måste vara rena eldoradot för genomförande av medveten, utstuderad brottslighet. Men passa dig för att fälla ett ruttet träd! Det gäller att hålla den ”lille mannen” på marken, ”den svage” ska veta sin plats. Våra makthavare/smarta brottslingar tillåts bete sig hur rättsvidrigt som helst utan nämnvärd påföljd, så länge de känner till och håller sig till luckorna i regelverket.

En kommentar till Svensk rättsbusiness

  1. Ping: Hälsopartiet | corneliadahlberg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s