Extremväder m m extremt

Min hotmail är ur funktion, dit kom Peter Krabbes inlägg och först idag ser jag att Peter avser sluta skriva, den enda bloggen jag orkat följa sedan en tid tillbaka. Beklagligt att förlora en så kunnig och klarsynt sammanfattning av samhällsskeendena! Samtidigt förstår jag Peter, känner likadant, vad tjänar det till? Det blir ju de facto bara värre om man ser till vad de styrande beslutar, som att de var i direkt tjänst hos Satan själv. Det av hans tjänare hjärntvättade folket väljer dem om och om igen…

Vill idag bara lätta på trycket med några ord så att säga. Något Glad Påsk blev det som brukligt inte i år till mina Kära läsare, men en bild ville jag publicera från annandagen från min balkong:

Ja jag vet, ni ser inte hur länge besprutningen låg kvar, men de som tittar upp från skärmen ibland anar nog att strimmorna inte försvann på ett tag, som de brukade innan vädermanipulationen tog fart. Ibland när regnmoln synts till så har det börjat blåsa ihärdigt och vips är de borta. Sent på kvällen nyligen iakttog jag liksom en plötslig metallsörja på himmlen. Nästa dag var det klart och torrt, torrt, torrt igen. Fanns det ”risk” för regn då? Kanske helt naturliga tillfälligheter? Eller? Läs vad Peter Krabbe på ett utmärkt sätt sammanställt i frågan:

Dags för vädret som destruktivt vapen?

Avslutar med ett sammandrag av ögonbrynshöjare, för min del iaf, ur Nya Tider några månader tillbaka:

Jag kände till att största delen av vårt ”bistånd” går till administration samt till de mäktiga och rika i fattiga länderna, men inte att våra skattepengar döpta till bistånd används till direkt politisk påtryckning/påverkan, gärna i länder runt Ryssland. I hemlighet eftersom det är förbjudet. Våra folkvalda har kontor med flertalet anställda för ändamålet i Stockholms innerstad och pengarna delas ut av Sida till partierna med rätt åsikt, där SD numer passar in för att ”ha rätt” att kamma hem biståndsmiljonerna. Vad gör man inte för pengar?

Nästa ögonbrynshöjare ur tidningen: I min ungdom besökte jag Yosemite National Park i Californien i juni, en helt underbar upplevelse! Varmt och skönt, vi övernattade i tält-hus och vandrade i parken eller klättrade i berg om dagarna i kortbyxor och T-shirt. Där är det stängt nu p g a att meterhöga snömassor dränkt campinganläggningen. Besökare säger ”Det är helt otroligt”, men inte ett ord i vår media så klart. Det ska vara för varmt.

Glaciärer växer och i Mongoliet svälter människor eftersom ” den extrema kylan tagit död på hundratusentals får, getter, hästar, jakar och kameler…” Hjälporganisationer larmar, men media tiger. Det ska vara för varmt. Snart lär de ta betalt för att vi andas, du vet – koldioxid, den livgivande gasen…

Linda Karlström, känd från SVT:s smutskastningskampanj mot henner eftersom hon är en modig sanningsägare som vågar tala högt om vad vaccin- och läkemedelsgiganterna gör, förtjänar egentligen en egen rubrik, men nu uppmanar jag helt kort mina Kära läsare att gå in på hennes blogg https://vaccin.me/ Hon förtjänar all stöttning i den fortsatta häxjakten!

Nästa: Ni vet säkert att Högsta domstolen (HD) faktiskt stod upp för vår yttrandefrihet genom att gå emot både Tingsrätten och Hovrätten. De friade Bertil Malmberg (SD), 83, gällande hans uttalande angående ”vetenskapligt understödd fakta om skillnader i IQ.” En lättnad att tydligen inte alla inom vårt rättsväsende anser att människor med lägre IQ är mindre värda! SD uteslöt i vanlig ordning Bertil, som den kappvändare man blivit.

Nästan sist men inte minst, det gäller vår framtid i allra högsta grad, läs och sprid artikeln av Christer Ericsson, citerad nedan:

WHO kan komma att diktera framtiden för 194 länder inklusive Sverige

”WHO kan komma att diktera framtiden för 194 länder inklusive Sverige

8 juni, 2023 av Christer Ericsson

Mänskliga fri- och rättigheter stryks ur hälsoreglementet IHR.

Världshälsoorganisationen WHO med de ickestatliga finansiärerna i bakgrunden vill inte bara få till ett nytt pandemiavtal, utan även göra omfattande ändringar i det Internationella hälsoreglementet (IHR) från 2005. I denna analys tittar vi närmare på vilka ändringar som WHO vill få gjorda. Det har i mycket gått under radarn, då fokus ligger på det nya pandemiavtalet. Det visar sig att de föreslagna ändringarna i grunddokumentet IHR, som redan är lagligt bindande för Sverige liksom för WHO:s alla 194 medlemsländer, är ett minst lika stort hot mot länders suveränitet och våra grundläggande fri- och rättigheter. Nya Tider presenterar här ett axplock av dessa ändringsförslag till IHR, som ska klubbas nästa år men som nästan ingen politiker eller media har informerat allmänheten om.

Världshälsoförsamlingen (WHA) sammanträde i Genève i Schweiz den 21–30 maj. WHA är WHO:s beslutande organ och det besöktes av delegationer från samtliga 194 medlemsstater inklusive Sverige. På plats fanns också flera ickestatliga aktörer som ägnar sig åt lobbyverksamhet i bakgrunden. Trots att WHO gavs en rekordstor budget för de kommande åren i syfte att kunna inrätta ett ”Styrande organ”, som går under det intetsägande arbetsnamnet WHO CA+, och att det Internationella hälsoreglementet (IHR) från 2005 nu plötsligt ska skrivas om, förblir politiker och systemmedia tysta.

Förda bakom ljuset

Detta kan verka förvånande då ministrar, politiker och tjänstemän från hela världen varit på plats och deltagit i arbetet. Men det finns en förklaring till detta. Inte bara är WHA svårt att överblicka på grund av den enorma mängden delegater, möten och dokument. Mycket av det viktiga arbetet görs dessutom utanför WHA, i olika arbetsgrupper och kommittéer (inte att förväxla med de inom WHA). Gällande det pågående arbetet med omskrivningen av IHR gavs deltagarna vid årets WHA bara en kort lägesrapport om hur det fortskrider. Så här skrev Sveriges regering på sin hemsida inför årets WHA om arbetet med att göra om det redan lagligt bindande IHR:

Det internationella hälsoreglementet (IHR, 2005) kommer att diskuteras under dagordningspunkten ’Implementation of the International Health Regulations (2005)’. WHO:s generaldirektör kommer att presentera en lägesrapport om genomförandet av IHR, vilket sker varje år. Översynen av IHR görs av IHR:s översynskommitté i samarbete med medlemsländerna och inte på WHA. Förslag om en revidering av IHR läggs fram för WHA att ta ställning till i maj 2024.

MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER STRYKS bokstavligen i WGIHR:s ändringsförslag av kapitel 1, paragraf 1 i Internationella hälsoreglementet (IHR) som redan är lagligt bindande för Sverige och alla andra länder.

Det är således först vid nästa års WHA, i maj 2024, som ändringarna som redan till stora delar gjorts läggs fram för medlemsländerna att ta ställning till och rösta om. Detta är både anmärkningsvärt och skrämmande med tanke på hur oöverblickbart och tidvis kaotiskt Världshälsoförsamlingens årliga möten är. Det kommer att vara omöjligt även för pålästa delegater att veta vad de röstar om. Finns ingen debatt i alla medlemsländers parlament och media, så att allmänheten kan ha insyn och förstå vad som är på väg att hända, så kommer dessa långtgående ändringar att under kuppliknande former gå igenom.

Det är också tydligt i regeringens egen information ovan att ingen oro finns eller i alla fall att man inte vill förmedla den utåt. Bakom denna tämligen intetsägande beskrivning och ordet ”revidering” gömmer sig nämligen en total omskrivning av IHR med potentiellt mycket långtgående konsekvenser för Sverige och världen. Trots att det bara är en bråkdel av hälsoreglementets ord som stryks och tilläggen inte är särskilt omfattande så förvandlar detta lagligt bindande dokument WHO från att vara en rådgivande internationell samarbetsorganisation till en överstatlig global maktinstitution med befogenheter som världen aldrig tidigare skådat.

WHO:s ”rekommenda­tioner” blir bindande

WHO-dokumentet där dessa ändringar återges har tagits fram av arbetsgruppen WGIHR, som hade sitt första möte den 14–15 november 2022. Dokumentet har inget speciellt arbetsnamn eller ens numrering, och har rubriken:

”Sammanställning kapitel för kapitel av föreslagna ändringar till det internationella hälsoreglementet (2005) i enlighet med beslut WHA75(9) (2022)”

WHO:s medlemsländer, inklusive Sverige, var alltså med och beslutade om att ändringar skulle göras av IHR vid Världshälsoförsamlingen (WHA75) som ägde rum i maj 2022.

Förslag till ändringar presenteras i dokumentet enligt följande:
• Genomstruken text = förslag att ta bort befintlig text
• Understruken och fetstil = förslag att lägga till text

Ändringsförslagen är därmed tydliga och detaljerade, men återigen är helheten svårgripbar, något som är ett genomgående tema för allt som rör det ”nya pandemifördraget”.

Redan i kapitel 1, ”Definitioner”, får vi en antydan om vad det handlar om då man helt sonika stryker frasen ”icke-bindande”. Det är oerhört betydelse­fullt, eftersom IHR från 2005 är lagligt bindande för alla 194 medlemsländer. Här ett par exempel:

”stående rekommendation” betyder icke-bindande råd utfärdat av WHO för specifik pågående folkhälsorisker enligt kapitel 16 avseende lämpliga hälsoåtgärder för rutinmässig eller periodisk tillämpning som behövs att förhindra eller minska den internationella spridningen av sjukdomar och minimera störningar av internationell trafik;

”tillfällig rekommendation” betyder icke-bindande råd utfärdat av WHO i enlighet med artikel 15 för ansökan på en tidsbegränsad, riskspecifik basis, som svar på ett internationellt hot mot människors hälsa, för att förhindra eller minska den internationella spridningen av sjukdomar och minimera störningar av internationell trafik;

Således förvandlas tidigare stående och tillfälliga ”rekommendationer” från WHO till bindande ”råd” (läs: diktat) för de 194 medlemsländerna, i praktiken hela världen. Om WHO ”rekommenderar” att flygtrafik stoppas eller gränser stängs så är det inte längre ett ”icke-bindande råd”.

Mänskliga rättigheter stryks

I kapitel 2, ”Räckvidd och syfte”, ändrar man så att WHO ges makt att diktera åtgärder om något – vad som helst – kan tänkas ha potential att hota folkhälsan:

Syftet med och omfattningen av dessa föreskrifter är att förebygga, skydda mot, förbereda, kontrollera och tillhandahålla en folkhälsorespons på den internationella spridningen av sjukdomar, inklusive genom beredskap för hälso- och sjukvårdssystem och motståndskraft på ett sätt som står i proportion till och begränsat till folkhälsorisken alla risker med en potential att påverka folkhälsan, och som undviker onödig störning av internationell trafik och handel, försörjning, mänskliga rättigheter och rättvis tillgång till hälsoprodukter och sjukvårdsteknik och praktisk kunskap.

Det innebär till exempel att WHO kan diktera åtgärder om de hävdar att global uppvärmning måste stoppas då det annars kommer att påverka folkhälsan, något systemmedia kampanjat om sedan åtminstone 2020.

Än värre blir det när vi tittar närmare på ändringsförslagen till kapitel 3, ”Principer”, i IHR. Paragraf 1 fanns i IHR för att skydda grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, så att inte WHO eller eventuellt diktatoriskt medlemsland skulle kunna använda det Internationella hälsoreglementet för att förtrycka sin befolkning. Detta vill WHO och deras globalistiska finansiärer nu stryka enligt följande:

Genomförandet av dessa förordningar ska ske med full respekt för värdighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer baserade på principerna om rättvisa, inkludering, koherens och i enlighet med deras gemensamma men differentierade ansvar för konventionsstaterna, med beaktande av hänsyn till deras sociala och ekonomiska utveckling.

Man stryker alltså bokstavligen ”mänskliga rättigheter” och ”grundläggande friheter” ur IHR och ersätter dem med ord som dessutom öppnar för diskriminering av vita, något som just dessa ord har använts för att rättfärdiga i flera länder i Väst. Denna ändring förklarar också uttalanden från exempelvis WGHIR medordförande Abdullah Assiri om att det är en prioritering att ”inskränka individuella friheter”.

Det är hög tid att svenskar, européer och världens befolkning sätter ned foten och kräver att dessa föreslagna ändringar stoppas.”

…………………………………………………………………………………………………….

Det blir förstås ett alldeles för långt blogginlägg men nu när jag ändå är igång, tycker denna artikel av Olle Felten ur utmärkt kunskap och trevligt lättläst angående det snåriga området pengar:

https://www.nyatider.nu/centralbankspengar-guld-och-digitala-valutor/

”Centralbankspengar, guld och digitala valutor

3 maj, 2023 av Olle Felten

EKONOMI.

Kampen om betalningsmedel, valutor, är ett återkommande tema i världspolitiken. Den som har makten över betalningssystemen har också makten över politiken. Det är anledningen till att det finns en centralbank, med uppgift att ge ut och värdesäkra ett lands valuta. Svårigheten att säkra värdet på valutor är en källa till ständiga kontroverser, där man använt allt från snäckskal och tulpanlökar till guld för att lösa problemet. Den senaste utvecklingen handlar om digitala ”valutor” som etableras runt om i världen. De har, så här långt, mest kommit att bli spekulationsinstrument i stället för betalningsmedel. Många centralbanker planerar för digitala centralbankspengar, CBDC, för att stabilisera situationen. En nygammal trend är valutor som backas upp av guld för att kunna representera ett verkligt värde.

Vad är en valuta?

I den reala världen är en valuta en funktion för att flytta värde mellan två parter. Den kan ta sig många uttryck, vilket historien ger många intressanta prov på. Att värdesäkra valutor har också tagit sig många uttryck. Ett av de mer spektakulära exemplen är den holländska ”tulpanmanin”, där tulpanlökar till slut värderades högre än guld. Det ledde till världens första finansbubbla, som sprack 1637, med omfattande ekonomiska katastrofer i kölvattnet.

Begreppet ”digital valuta”, eller mer korrekt ”kryptotillgång”, har kommit att handla mer om osäkra spekulationsinstrument än något annat. Digitala pengar, som det inte går att handla för i vanliga butiker, värderas upp till himlen utan att ha något egentligt värde som grund. Likheterna med de holländska tulpanlökarna är faktiskt ganska slående. Det är lätt att tappa fokus på vad en digital ”valuta” egentligen är. Bitcoin är ett exempel på det, där själva begreppet ”coin” leder tankarna till ett fysiskt mynt.

Det finns visserligen betalkort som kan användas mot kryptotillgångar, men dels är det svårt att veta vad värdet på tillgången på kontot är vid ett givet tillfälle och dels är inte korten gångbara överallt. VISA och Mastercard har sådana kort, men vid köp växlas kryptotillgången till aktuell valuta och betalningen går via de ordinarie betalkanalerna. Frikopplingen från de traditionella systemen försvinner därmed.

Förtroende avgörande

En valuta är egentligen en symbol för ett värde. Det är alltså förtroendet för det värde valutan rep­resenterar som avgör hur stark valutan blir och om den därmed kan accepteras som betalningsmedel för varor och tjänster. När förtroendet för valutans värde tappas, fungerar den inte längre.

Generellt kan man säga att valutor som har ett stort förtroende i omgivningen blir stabil och normgivande för värdet på mindre valutor i dess omgivning, eller i hela världen. Den amerikanska dollarn utvecklades till en reservvaluta genom Bretton Woods-avtalet, där dollarn knöts till guld för att stabilisera värdet. Efter det att kopplingen till guld avskaffades formellt 1973 blev dollarns roll som internationell handelsvaluta för oljan styrande för många andra valutor. Oljan blev alltså en ny stabilisator för världsvalutan USD.

Riksbankens guldreserv, som används som stöd för den svenska penningpolitiken och den finansiella stabiliteten i övrigt. Guldreserven är placerad i olika länder för att snabbt kunna omvandlas till önskad valuta. Guldet är dock en mindre del av de reserver som Riksbanken har. Huvuddelen består av obligationer i olika valutor. Källa: Riksbanken

USA har flera gånger gått i krig mot nationer som aviserat att de ska börja sälja sin olja i andra valutor än USD. Irak och Libyen är nog de mest kända exemplen. På senare tid har det dock börjat röra på sig ordentligt. Efter att Rysslands oljesektor sanktionerats förra året har Ryssland och Kina börjat handla olja och andra naturresurser mellan varandra i sina lokala valutor. Flera oljeproducenter har redan hakat på. Den riktiga chocken kom dock när Saudiarabiens finansminister Mohammed Al-Jadaan på World Economic Forums möte i Davos den 17 januari meddelade att shejkdömet öppnar upp för att handla olja i andra valutor än USD. Saudiarabien är inte bara världens största oljeproducent, den totalitära islamiststaten är dessutom en av USA:s allra viktigaste och långvariga allierade. När även detta land nu talar om att börja handla olja i andra valutor än USD, tappar världsvalutan mark och man kan förvänta sig en svajig framtid på valutamarkanden. Flera andra stora valutor, i första hand kinesiska Yuan (CNY), knackar på dörren för att ta plats som normgivande värdebärare i den internationella handeln.

Denna trend förstärks av att länder som Kina och Ryssland systematiskt byggt upp sina guldreserver de senaste åren för att skapa stabilitet åt sina valutor. Övriga BRICS-länder samverkar också för att minska beroendet av USD. Det är en utveckling som pågår just nu, med många osäkra kort i leken.

Kryptotillgångar, med eller utan säkerhet

När diskussionen om digitala pengar eller kryptotillgångar tagit fart de senaste åren har frågan om personlig frihet också varit en avgörande faktor. Många har förfäktat tanken att en fristående digital valuta som fungerar över hela världen skulle kunna vara en viktig del i ett framtida betalningssystem. Inte minst möjligheten att hantera sina pengar utan att någon myndighet skall kunna kontrollera vad man köper eller hur mycket pengar man har, är drivkraften bakom många av de privata kryptotillgångar som poppat upp under det senaste decenniet.

Tanken är intressant, men utan något som backar upp tillgångens värde minskar trovärdigheten. Det är också bristen på trovärdighet som varit kryptotillgångarnas stora akilleshäl, som har gjort att de flesta inte håller måttet som ett stabilt betalningsmedel.

Därför har det också etablerats digitala valutor som uppgetts ha en bakomliggande tillgång som stöd för sitt värde, så kal­la­de ”stablecoins”. Det har dock i flera fall visat sig vara en svag säkerhet eftersom de tillgångar man haft som stöd i stor utsträckning bestått av andra digitala valutor, vilka är behäftade med en stor och oförutsägbar volatilitet. Det finns också exempel på att man kopplar enhetsvärdet till centralbanksvalutor eller börsvärdet på metaller eller andra finansiella tillgångar. Syftet är att undvika fluktuationer i valutans enhetsvärde. Även stablecoins har dock haft svårt att etableras som faktiska betalningsmedel, på grund av att man inte lyckats skapa ett brett förtroende för dem.

Texasvaluta uppbackad av guld

Samtidigt som de digitala spekulationsvalutorna blir allt fler, finns det dock en motsatt rörelse, som bygger på att det skall finnas reala tillgångar som grund för valutornas uttalade värde och göra valutan utbytbar mot dessa tillgångar. I ett uppmärksammat förslag, som ännu inte har antagits, lade Texassenator Bryan Hughes och delstatsparlamentarikern Mark Dorazio den 10 mars i år fram en plan för hur delstaten Texas skulle kunna etablera en guldstödd digital valuta.

Tanken bakom upplägget är att utgivaren av valutan skall tvingas att hålla en guldreserv som gör att varje utgiven enhet i den digitala valutan alltid skall kunna bytas mot en viss mängd guld. I stora drag betyder det att man, om förslaget blir verklighet, återupprättar en guldmyntfot om än i digital form. Några beslut är ännu inte fattade, men om det etableras en sådan digital valuta blir det en intressant utveckling att följa.

Goldback – sedlar med 24 karat guld

I fyra delstater i USA har en annan, ny valuta etablerats – Goldback. Det är pengar i form av sedlar med inlaminerat 24 karats guld. Tanken är att guldet ska garantera ett visst värde, beroende på valör. Det är Wyoming, Utah, Nevada och New Hamshire som, än så länge, har anammat idén med pengar som faktiskt har ett realt värde. Sedlarna finns i valörerna 1, 5, 10, 25 och 50 Goldback. En lång rad butiker och företag i de fyra delstaterna i västra USA har anslutit sig till systemet och Goldback är uppenbart användbara som betalningsmedel. 1 Goldback motsvarar idag 4,1 USD, men utgivarna gissar att med tanke på inflationen och den enorma mängd dollar som hela tiden trycks, kan denna växelkurs snabbt komma att ändras.

Digitala centralbankspengar (CBDC)

En av centralbankernas viktigaste uppgifter är att upprätthålla ett fungerande betalningssystem. När pengar i allt större utsträckning blir ettor och nollor i datasystem hos olika privata aktörer, ställs allt högre krav på att de tillgodohavanden som insättare har hos olika aktörer är tillgängliga och värdemässigt utbytbara med andra aktörers motsvarigheter. Det är i den rollen som centralbankerna måste agera för att se till att betalningssystemet blir tillgängligt och säkert.

Genom att centralbankspengar får allt mindre betydelse i Sverige, även om efterfrågan på kontanter har ökat något de senaste två åren, ökar också de stabilitetsrisker som hänger samman med ett mer diversifierat och svårkontrollerat betalningssystem. Det är också i det sammanhanget man bör se de regleringskrav som växer fram i takt med att olika digitala lösningar, i form av ”valutor” eller andra typer av tjänster, tillkommer. Ur ett globalt perspektiv är Sverige, liksom Norge, Danmark och Finland, extremer i denna utveckling.

E-kronan

Digitala Riksbankspengar syftar till att ”skydda betalningssystemet mot störningar och garantera att alla har tillgång till säkra betalningar, även om kontanterna avvecklas”. Det är en kort sammanfattning av argumenten för att skapa en svensk digital centralbanksvaluta, CBDC. Syftet är dock inte att avveckla kontanterna när och om en E-krona lanseras, utan att den skall tjäna som komplement till privata betalningssystem som ägs av bankerna. E-kronan skall, om den införs, kunna tjäna som utbytesvaluta för kontoplacerade pengar i olika banker, på samma sätt som fysiska kontanter skall fungera idag.

Bankernas ovilja att hantera kontanter är ett problem om och när en enskild person eller ett företag vill flytta sina pengar från ett bankkonto och ta ut dem i kontanter. Det är i idag praktiken redan omöjligt att göra det i flera av de stora bankerna i Sverige. E-kronan skulle kunna bli en garant för att man alltid kan flytta sina pengar till en centralbanksvaluta, det vill säga kronan i Sverige, som är den värdenormerande valutan i Sverige. Utan någon sådan möjlighet ökar riskerna för att värdet på en insättning i olika banker inte blir värdemässigt kompatibel, beroende på hur stora buffertar de olika bankerna har.

E-kronor skulle kunna säkerställa att vi bevarar flera av kontanternas funktioner i en framtid där fysiska kontanter inte längre används. En sådan funktion är möjligheten att kunna växla varje insatt krona i en svensk bank till pengar utgivna av Riksbanken. Det är viktigt eftersom det gör att en krona är lika mycket värd oavsett i vilken bank den finns. Riksbanken och andra cent­ralbanker brukar uttrycka det som att kontanter och digitala centralbankspengar säkerställer att vi har ett enhetligt penning­system.

Projektet med att utreda om och i så fall hur och när en E-krona skulle kunna etableras i Sverige pågår sedan 2017. Ett försök med en lösning påbörjades under 2022. Under 2023 fortsätter Riksbanken arbetet med att utreda effekterna av en E-krona på svensk ekonomi och lagstiftning.

Universal Monetary Unit (UMU)

UMU lanserades för en kort tid sedan av ett privat företag, som gav intryck av att man agerade på uppdrag av den Internationella Valutafonden, IMF. Offentliggörandet av UMU som en ny digital världsvaluta, som skulle bli norm för världens centralbanker, understödd av IMF, fick ganska stor uppmärksamhet, men visade sig sedan vara en falsk nyhet. IMF förnekade snabbt allt samröre med UMU och det företag som låg bakom utspelet. Syftet bakom denna aktion har förbryllat många och allt från bedrägeriförsök till testballong för en digital världsvaluta har förekommit i spekulationerna kring händelsen.

FED: Fed Now

Fed Now beskrivs ibland som en nationell digital valuta, som den privata amerikanska centralbanken vill införa som en nod för alla betalningar i USA i framtiden. Federal Reserve (FED) beskriver Fed Now som en tjänst med syfte att hantera säkra och omedelbara betalningar dygnet runt, året runt, där olika aktörer skall kunna ansluta olika betalningstjänster till Fed Now. Det innebär att FED:s tjänst inte är att betrakta som en digital valuta, utan en växlingstjänst, som garanterar att pengar kan överföras mellan olika aktörer.

Tjänsten skulle kunna liknas vid en motsvarande lösning som den europiska centralbanken, ECB, har byggt för att hantera snabba gränsöverskridande betalningar inom EU.
Syftet med sådana tjänster är att minska tiden det tar för att överföra pengar mellan två aktörer i olika länder. Man kan likna det vid Swish, som är en privat betaltjänst mellan olika banker i Sverige. För att det skall fungera går alla Swish-betalningar via Riksbankens avvecklingssystem RIX, som bankerna är anslutna till för att säkerställa att pengar flyttas mellan två konton i olika banker på ett säkert sätt.

Federal Reserve har under en tid studerat förutsättningarna för att ge ut en federal digital valuta, CBDC. Men dessa digitala dollar, som det i praktiken skulle bli frågan om, är dock något annat än infrastrukturen Fed Now. Syftet med CBDC skulle, enligt FED, vara att tillhandahålla ett digitalt betalningsmedel som är tillgängligt för alla, enligt samma princip som fysiska USD, men digitalt. I sin presentation av idén skriver man:

”Liksom befintliga fysiska dollar skulle en CBDC göra det möjligt för allmänheten att göra digitala betalningar. Som en fordran på Federal Reserve skulle dock en CBDC vara den säkraste digitala tillgången som är tillgänglig för allmänheten, utan tillhörande kredit- eller likviditetsrisk”.

Beskrivningen av FED:s planer liknar i stora drag det upplägg som Riksbanken utreder under beteckningen E-krona. I USA ser vi dock inte samma negativa inställning till kontanter som den finansiella markanden i Sverige jobbar hårt för att vidmakthålla och eskalera, varför förutsättningarna ser något annorlunda ut.

Sammanfattningsvis blir frågan ”hur skall vi betala” allt svårare att svara på, med motstridiga utvecklingslinjer för vad som är ett giltigt och fungerande betalningsmedel. Att värdesäkra sina tillgångar är också en nöt att knäcka, där många olika alternativ lanseras. Det kanske rent av är dags att börja odla tulpan­lökar igen.”