Synskadades Riksförbund genomför just nu en kampanj för rätt till ledsagning. Vi var några politiker från Kommunfullmäktige här i sta`n som fick pröva att gå och handla med ögonbindel och blind-käpp eller ledhund eller med stora glasögon som sänkte vår synförmåga till den nivå där våra synskadade inte betraktas ha rätt till ledsagning enligt Socialtjänstlagen. Jag hade mest glasögonen på och såg bara ljus och mörker, kunde ana när en människa i närheten befann sig i rörelse, likt en skugga. Det var inte tal om att kunna läsa någonting eller ens se vilka varor som låg framför näsan på mig där på Ica. I det här läget har alltså enligt Socialtjänstlagen våra synskadade inte självklar rätt till ledsagning utan politiker och tjänstemän tillåts godtyckligt tolka lagen så att det passar kommunens kassa.
Man blir både ledsen och upprörd, igen, över den omänskliga verkligheten bakom alla tjusiga floskler. Vi tilldelades en folder av vänsterpartiets kommunalråd Mona Olsson med information om att kommunen har två heltidsanställda heminstruktörer för synskadade. De tränar synskadade i sin hemmiljö viss tid, men ledsagar dem alltså inte när så behövs där ute. Som brukligt måste dessa heltidsanställda säkert spendera stor del av sin arbetstid med dokumentation av varje arbetad minut, planeringstid, uppföljningstid, ”kvalitetssäkring” o.s.v.
Gravt synskadade tvingas för närvarande att betala för hemtjänst för att kunna gå och handla lite mjölk. Det nämndes att den mjölken blir dyr – ca 300 kronor, med hemtjänsten som ledsagare. Det kom även fram att problemet i Norrköping handlar om inte mer än ca 15 synskadade personer. Man önskar att våra skattemedel skulle användas till så självklara ändamål som dessa, men icke.
Varför inte låta de 100 000 kronorna/år, som under senaste KF beslutades gå till annonsering av kommunfullmäktiges floskel-sammanträden i gratistidningen (som tydligen bara går till ett fåtal Norrköpingsbor), istället gå till att anställa en arbetslös ungdom deltid som ledsagare? Det skulle räcka till ungefär 9 000 kronor per månad i lön för att hjälpa 15 synskadade komma ut. Låt bli att plocka skatt så blir det kvar 9 000 för den unge löntagaren. Nej det går naturligtvis inte enligt regelverket som 7-klövern under årens lopp byggt upp. Därför blir 100 000 kronor enligt sossarna så lite pengar så det inte ens är lönt att prata om.
Detta inlägg publicerades i
Norrköping. Bokmärk
permalänken.
corneliadahlberg 
Pingback: Politiker fick famla i mörker | Joche.se
Ja det var väl en bra ide – men det fattar inte floskelmakarna som förmodligen inte var med och provade hur det var att vara synskadad – de vill inte veta och de bryr sig inte heller – eftersom de tycker att sprida sina floskler i pappersform är viktigare – det är väl underligt??
Man kanske skulle möta upp dessa som nekat synskade hjälp och ledsagning utanför deras jobb och tejpa för ögonen rejält och så fick de ta sig hem bäst de kunde. Mobilen kan de ju inte sköta heller – men ursch vad tråkigt – de måste ju be någon om hjälp och ledsagning…….hemska tanke –
GillaGilla
De var där – och hoppas verkligen det hjälper! Synd bara att det ska behövas en kampanj för att få dem att förstå, att inte vanlig medmänsklighet finns där den borde finnas – den de pratar så mycket om och bröstar sig för så stort samtidigt som de öser skit över sådana som mig för att jag inte är som dem. Ja du vet – den där glorian över ruttna huvuden.
GillaGilla