Har 7-klöverpartiernas riksdagsledamöter och ministrar drabbats av schizofreni?

 Av Olle Ljungbeck

Har 7-klöverpartiernas ministrar och riksdagsledmöter drabbats av schizofreni? Denna sjukdom är komplex på många sätt. Den kan leda till bl a vanföreställningar, tankestörningar, förändrat beteende och moralisk upplösning etc.

Det började eller åtminstone tydliggjordes vid uppgörelsen om ”Decemberöverenskommelsen”.

I korthet går den ut på att de 7 partierna kommit överens om att det block som kan samla flest mandat av möjliga regeringskoalitioner utan att för den skull ha en majoritet bakom sig i riksdagen skall få bilda regering. Annan möjlig koalition i det här fallet – Alliansen skall låta den numerärt större koalitionen i det här fallet – de Röd-Gröna – föra sin politik utan ingrepp från den andra.

Detta innebär att man bryter mot en av de viktigaste demokratiska grundprinciperna – Parlamentarismen.

Enligt denna måste regeringen ha riksdagens majoritet bakom sig för att kunna regera. I praktiken innebär det att Alliansen abdikerar som opposition trots att den tillsammans med Sverigedemokraterna (SD) kan diktera villkoren för politiken under innevarande mandatperiod. I stället låter den en minoritet bestämma politiken. En politik som större delen av deras väljarkår motsätter sig! Vad är detta om inte en form av moralisk upplösning och förakt för väljare och medlemmar.

Har sådana partier något som helst existensberättigande i en demokrati?

Den koalition som nu fått regeringsmakten – inte av folket – utan till skänks av Alliansen har å sin sida brutit så många löften att det inte räcker med ord som moralupplösning. Snarare påminner det om Orwells ”1984” där lögn gjorts till sanning och sanning till lögn.

Den samlade bedömningen av 7- klöverpartiernas handlande kan bara bli en. Nämligen att oavsett sjukdom eller ej kan de vare sig för väljarna eller sig själva förklara vad regeringsinnehavet går ut på.

När nu Allianspartierna – trots att de befinner sig i en majoritetsposition med SD – bestämt sig att gå fram med separata budgetar försöker de än en gång förföra sina väljare.

Genom att välja detta alternativ vill de för sina väljare och medlemmar ge sken av att de inte har någon möjlighet att stoppa de Röd-Grönas budget. Det är ju lögn. En gemensam budget hade sannolikt stötts av SD och därmed hade Alliansens väljare fått igenom den budget de gick till val på.

När Alliansen trots detta narrspel förklarar att deras målsättning är att ta över regeringsmakten 2018 har de helt bortsett från alla de väljare som hellre än att välja en Allians som varken vill regera och därtill medvetet lurar sina väljare – självklart väljer SD.

Chansen att fler väljare än idag går över till Alliansen är mindre 2018 än den var tidigare. Så sannolikheten att Alliansen 2018 är mindre än i dag är högst trolig. Trolig segrare är i stället SD som kommer att vara betydligt starkare 2018 än i dag.

Med andra ord. Den sjukdomsbild som karakteriserar såväl Alliansen som de Röd-Gröna är inte lättbotad varför en stor del av medborgarna pga av smittorisk kommer att lämna dem för alltid.